Johannes förstår tydligen hintar. Jag har nämligen pratat om örhängen från Edblads lite sådär strategiskt några veckor innan min födelsedag, hehe.
Jag har nämnt att de ska vara runda och lite glittriga fast matta och att jag gillar silver eller roseguld mest. Han har tydligen snappat upp allting, för precis innan frukosten i onsdags fick jag ett litet fint födelsedagspaket med dessa fina inuti. Det var hur svårt som helst att ta bra bilder, så det kanske inte syns så bra, men de är i roseguld. Mycket nöjd!
De senaste timmarna har varit så konstiga. Jag kom igång med plugget sent igår och skulle gå ut för att ta lite luft och när jag tände lampan i trapphuset upptäckte jag att det satt en man där. Jag blev jätterädd. Han var uppenbart full, men vem sitter sådär i mörkret i ett trapphus? Några timmar senare var han fortfarande kvar, men han låg utanför min dörr. Så himla läskigt. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag vågade inte fråga hur det var med honom och jag ville inte att han bara skulle ligga där, så jag ringde polisen. Jag fick vänta på polisen i en timme och sen kom de och hämtade honom. Jag hörde att de fick kontakt med honom, så det var ju tur.
Detta mini-drama tog sin tid och jag kom inte i säng förrän halv 5 på natten. Jag fick tre timmars sömn och skulle skriva tentan 09.00, var därför inställd på att det inte skulle gå. Men när jag fick tentan så kände jag bara ”YAJ, jag kan ju allt!!!!”. Skrivningstiden sträckte sig till 14.00, men jag kände redan efter en timme att jag var redo att lämna in. 10.30 lämnade jag in tentan och jag är så säker på att jag klarade den. Så skönt! Är så glad!!! Aldrig mer ekonomistyrning! Ska göra ett för tidigt majbål av mina böcker! Eller så säljer jag dem. Får se vad som vinner: impuls eller logik.
Nu borde jag verkligen sova, men är alldeles för uppspelt. Haha åh. Heja mig!
Jag kom ut ur salen och så var det sol!! Kan det bli bättre?
Håller ni fredag idag? Inte jag. Jag pluggar. Eller jag försöker göra det i alla fall, men det blir mestadels kolla Instagram och läsa bloggar. Har väl pluggat sammanlagt en halvtimme idag. Värdelöst. Det går verkligen inte. Min hjärna är totalt nollställd och så trött efter dessa hektiska veckor. Jag har tenta imorgon och det kommer fan inte gå. Är inte mer än mänsklig. Men ska försöka i alla fall. Hejhå.
Jag kom på att jag inte ens berättat hur det gick på Finest awards? Jag var så inställd på att jag inte skulle vinna att jag inte ens tänkt på det. Jag var ju nominerad till Hederspriset, vilket Kenza tog hem. Blev inte så förvånad, jag tycker hon förtjänar det, dessutom har hon ju den största bloggen och varit med så länge. Men blev SÅÅÅÅ avis på priset hon fick: två flygbiljetter till var som helst i hela världen!!! Hade gjort vad som helst för det priset. Alltså unnar Kenza det, men FAN. Ni kunde ju röstat lite mer. Haha. Nejdå, jag skojar. Är så tacksam för varenda röst! Ni är bäst <3
Tror jag börjar märka av pollen redan. Hade liksom druckit 0% när denna bild togs, men ändå så röd i ögonen. Jobbigt.
Förlåt för att jag är sämst på att svara på frågor just nu, gör mitt bästa. Jag har en del till som får dröja lite. Men här är några i alla fall!
Grattis i förskott! Random fråga: Vem gillar du mest respektive minst i Grey’s Anatomy? Själv gillar jag Dr. Bailey mest och Meredithjävel minst!
– Tack! Ojoj. Jag gillar alla! Det pendlar vem jag gillar mest, men just nu April (inte så konstigt kanske). Jag hade svårt för Meredith till att börja med, men nu gillar jag henne. Om jag måste välja någon att gilla minst blir det Jacksons mamma, orkar inte med henne.
Det känns som att de flesta storbloggarna får väldigt mycket hat, men du verkar (utifrån sett iaf) bara få kärlek. Hur upplever du det själv? Ser du dig själv som en “storbloggare”? Ser du bloggen som ett jobb eller en hobby?
– Jag får lite hat, men verkligen inte i närheten av vad vissa andra bloggare får. Det är jag tacksam för, vet inte om jag hade orkat annars. Jag känner redan nu att jag är lite begränsad, vissa grejer kan jag inte skriva och vissa bilder kan jag inte lägga upp eftersom jag vet på förhand hur reaktionerna kommer se ut och det är lite tröttsamt. Jag borde egentligen bara låta det studsa av mig mer än vad jag gör. Det är något som bloggen verkligen hjälpt mig med. Jag tar till exempel inte det personligt om någon i det vanliga livet (alltså inte bloggrelaterat haha) inte skulle tycka om mig. ”Haters gonna hate”. Jag har lärt mig att det alltid finns någon som tycker någonting, det är helt omöjligt att vara alla till lags. Men jag får mest kärlek tycker jag. Jag har världens bästa läsare! <3 Jag ser mig själv som en storbloggare av den enkla anledningen att min blogg är på topp 20 av mest lästa i Sverige. Jag ser bloggen som ett jobb, men såklart också en hobby. Men skulle det endast varit en hobby hade jag inte bloggat så ofta som jag gör nu, för det är klart att det är kul, men inte flera gånger om dagen i kombination med heltidsstudier och annat jobb. Så en liten del av mitt bloggande beror ju på att det är så jag försörjer mig.
Åh vad fin kappa! Och du också! Går den att stänga? (kappan alltså?)
– Tack 🙂 Tyvärr går den inte att stänga, men jag tycker inte det gör så mycket.
Men alltså människa, ditt hår! Det är seriöst det vackraste håret jag sett, tänker varje gång att jag skulle döda för ditt hår kan du inte berätta lite om hur du tar hand om det? Hur ofta tvättar du det och så? Så kan man ju hoppas på att några av knepen ska kunna hjälpa för mina stackars halmstrån… Tack för en fantastisk blogg! Du är bäst!
– Jag ska skriva ett inlägg om det, har faktiskt fått in en rutin och tycker att mitt hår mår så mycket bättre nu (trots att det är blekt osv) 🙂
Hej! Jag har precis som du för ett tag sedan nu fått beskedet om att jag har cellförändringar och behöver göra ett ingrepp, konisering. Jag ville bara fråga dig hur du hanterade det, jag vet inte ens hur det fungerar efteråt, hur fungerar det att bli gravid efter? Vad frågade du läkarna? Jag sitter just nu i chock och känner mig både rädd och ensam. Skulle uppskatta svar!
– Nu får jag dåligt samvete att jag svarar så sent. Hoppas att du redan googlat runt massor och frågat din läkare! En konisering är ett relativt litet/enkelt ingrepp och påverkar inte förmågan att bli gravid. Förstår att du känner dig rädd och ensam, det känns ju som ett cancerbesked. Det är därför att det är så viktigt att vi pratar öppet om det, hur vanligt det faktiskt är och hur VIKTIGT det är att alla med en livmoder går och testar sig. Det kommer gå hur bra som helst för dig! Har inte förändringarna utvecklats mer än att man behöver göra en konisering är det nästan 100% säkert att det inte kommer att hända något mer, så bra effekt har cellprovstagningarna. Så tänk på det som en bra grej, att de upptäckte dem nu. De kommer tas bort och sen är du som ny! Kram <3
Åh, blir typ orolig när jag läser ditt inlägg. Många av mina vänner har ungar och efter en timme med dom vill jag bara lägga mig och sova, fy tusan vad energikrävande dom är! Jag är ändå 25 år snart, känns som att jag borde ha börjat gilla barn vid den här tidpunkten men nää, dom verkar bara skitjobbiga, är rädd att jag aldrig kommer vilja ha barn
Har för mig att du var lite “anti” barn förut, hur kom du över det?
– Haha åhh vad befriande det är att läsa din kommentar. Jag känner lite som du, att vid den här åldern så är det väl meningen att det ska ”dra i livmodern lite”. Men det är ju vad samhället intalar oss, vi är unga, fertila (förhoppningsvis) och viktigast: kvinnor. Ingen man i min närhet får höra tjat om fortplantning i samma utsträckning som jag får. Jag känner ingen önskan om att skaffa barn just nu, men jag måste säga att jag är mer sugen på det nu än vad jag var för ett år sedan (sugen som i framtiden). Det beror nog på att jag har fler barn i min närhet och liksom inte är ”rädd” för det längre. Men jag är verkligen inte redo och jag vet ju inte heller om jag någonsin kommer känna att jag är det, det får tiden utvisa. Just nu vill jag jobba, resa, köpa lägenhet, dricka för mycket vin, dansa hela nätterna. Jag kan inte se mig själv bland blöjor och skrik, men när den dagen kommer vet jag att det kommer vara fantastiskt. Jag är bara inte där än. Det HÄR tyckte jag var awesome, 12 kändisars svar på varför de inte har barn.
Heeej! jag har ett fråga som inte handlar om inlägget eller något men iaf. vad har du för färg på dina puder/foundations? Jag har så himla svårt att hitta någon färg som är snygg i dagsljus? så skriv gärna upp vad de heter exakt!
– Jag använder Bare Minerals i färgen medium och Maxfactors facefinity puder i den allra ljusaste, 01 porcelain, nu på vintern.
Hej Egoina! Jag har en liten onödig fråga kanske. Vet inte om jag är seg men när jag läste din presentation där du skriver att du hatar ” sär skrivningar” – visst är det medvetet? Vill inte vara någon språkpolis eller dyl men jag blev bara lite nyfiken. Tycker du är grym!
– Haha, ja det är med vetet.
Har en liten fråga till dig – hur tycker du det är att plugga på Campus Helsingborg? Jag har hittat en utbildning jag är sugen på, problemet är bara att den är på Campus Helsingborg och jag egentligen bara vill bort härifrån (bott här i alla mina 20 år) och få roligt studentliv i Lund. Sen ska man såklart välja efter utbildningen och inte staden, men det påverkar ändå en del för mig iallafall. Tycker du att du missar studentkänslan eller är du nöjd med att plugga här? Vet inte om du ens är ute efter studenlivet men gissar att du ändå har en uppfattning om skillnaden mellan att vara i Lund och Helsingborg?
Kramar!
– Studentlivet i Helsingborg är bra tycker jag. Jag har dock aldrig studerat i Lund, så jag vet inte riktigt hur skillnaden är. Det kanske inte kan mäta sig, jag har ingen aning. Men det är inte som i Malmö i alla fall där det knappt händer någonting.
Egoina! Skulle du kunna hjälpa mig med ett dilemma? Jag har ingen annan att prata med om detta.
Mitt problem är om jag ska stanna i en relation eller om jag ska lämna honom. I 1 1/2 år har jag varit tillsammans med en kille som jag älskar väldigt mycket. Vi bor nu tillsammans och pluggar i samma stad. Han nästintill avgudar mig, han ställer upp för mig och bryr sig så otroligt mycket om mig. Men… Jag är inte attraherad av honom. Vårt sexliv är inte det bästa, han har frågat mig hur jag känner och jag sa att jag hade en svaka. Men min oro är att det inte är en svaka, jag är rädd för att mina känslor för honom har svalnat helt. Jag försöker verkligen tycka att han är snygg och anstränga mig men det går bara inte. Ibland när vi är bland folk kan jag tycka det är lite pinsamt att jag är med honom. Samtidigt så älskar jag honom så mycket, har aldrig klickat med nån annan på detta vis, jag kan liksom se oss två bli gamla tillsammans. Hur stor roll spelar attraktion i en relation? Kan jag vara med honom utan att jag är attraherad av honom?
– Hmm.. Jag tänker att det kan gå i vågor det där med attraktion och känslor och det är inget konstigt, men om du alltid känner att du inte är attraherad och att det känns lite pinsamt att du är med honom så skulle jag nog råda dig att göra slut. Men då svarar jag utifrån mig själv, för jag tycker inte det är värt att vara i en relation där man inte känner någon attraktion. Jag tycker att du är värd att få känna mer, speciellt efter endast ett och ett halvt år. Jag förstår att du älskar honom och allt det där, men är det värt att spendera livet med någon man aldrig är attraherad av? Förlåt om jag låter hård, men jag tänker på er båda. Det kan ju inte vara kul för honom heller. Kanske finns det ett sätt att återfå glöden? Det är ju inte enkelt med relationer, de kräver arbete och engagemang. Försök hitta på nya aktiviteter, verkligen lyssna på varandra och titta i ögonen, kramas och pussas (behöver inte vara sex) och gör saker som går lite utanför rutinerna. Hjälper inte det så får du rannsaka dig själv och komma fram till vad du vill och vad som är bäst, även om det känns jobbigt. Det blir bra i slutändan oavsett hur det går! Lycka till! Kram.
Vad tycker du om att man får vänta i hundra år innan man får ett tentaresultat och hur gör du för att sluta tänka på hur det gick på tentan efter att du skrivit den?
– Åh, det är jag sämst på. Jag sitter och räknar poängen jag ”tror att jag fick” i huvudet om och om igen varenda dag tills jag får tentaresultatet. Så det värsta är när man måste vänta länge!
Jag var dödligt sugen på ostbågar idag, men då vi skulle åka tåg lät jag bli att köpa några. Jag menar det är ju inte direkt snällt att äta ostbågar på tåget. De må smaka gott, men det luktar inte så nice. Vill inte vara den människan. Vi bytte precis tåg i Göteborg (fråga inte varför, det är inte vi som bokat biljetterna) och jag var fortfarande sugen på ostbågar, så jag tänkte ok skitsamma – nu köper jag ändå!
Men vet ni?
Det var ingen fara….
…för vi har tydligen en helt egen kupé! Haha! Tääänk vad besviken jag blivit om jag inte köpt några ostbågar och jag sen upptäckte att vi hade en kupé. Ibland är det bra att yoloa.
Finest awards var jättebra uppstyrt och prisutdelningen var underhållande (konferencier Annica Englund gjorde ett superjobb!), men lite mindre folk hade inte skadat. Det var så mycket folk att det knappt gick att röra sig på förminglet och sen var själva prisutdelningen försenad så vi blev trötta och opepp och åkte faktiskt tillbaka till hotellet efter prisutdelningen och stannade inte på efterfesten. Men kul att se alla bloggare igen!
Här kommer några bilder på hur jag såg ut igår. Jag har läst elaka kommentarer på skvallerbloggar om att jag ser tantig och tråkig ut (note to self: sluta läsa skvallerbloggar!). Men aja. Fyllde ju trots allt 26, så kanske blev tant dådå. Jag stannade ju inte kvar på efterfesten, så det kanske ligger någonting i det. Hehe.
Jag tycker att klänningen är jättesöt (beställde den från Nelly för ett tag sedan) och var nöjd med min outfit förutom strumpbyxeproblemet: jag ville inte ha svarta och jag ville inte gå utan eftersom det är kallt. Jag hatar egentligen hudfärgade strumpbyxor eftersom jag tycker det är fult när det syns, men jag har blivit så bekväm av mig. Jag vill inte frysa och jag vägrar att gå i obekväma skor. Är väl inte tant för ingenting, hehe. Det som är irriterande att även matta strumpbyxor blir glansiga på bilder med blixt. Eller finns det strumpbyxor som inte blir det? Tipsa i så fall.
Temat var egentligen grönt, men jag äger ingen grön klänning och ville inte köpa en för att använda en gång, är nämligen inget big fan av grönt. Jag kom på att jag inte heller äger några gröna accessoarer – inte ens grönt nagellack. Så vi skippade att följa temat helt enkelt.
Har för mig att du var lite “anti” barn förut, hur kom du över det?
