Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Omvänd frågestund, del 1

Ska man skriva på Facebook att man har ett förhållande? Om ja, efter hur lång tid?

– Ja, om man vill. Jag tror detta är väldigt individuellt. Vissa ser det som något privat som folk på Facebook inte har något att göra med och andra vill skrika ut det till hela världen. Min personliga åsikt är ”varför inte”. Jag bryr mig inte så mycket. Vill min partner bli ihop på Facebook kan vi det, men det är inte något som gör att det känns mer ”på riktigt” (jag har hört uttrycket ”det är inte officiellt förrän det finns på Facebook” och det stämmer ju verkligen inte).

 

Om man har varit tillsammans med sin pojkvän i 3 år, han är din bästa vän och du älskar honom. Men du är inte kär längre, du känner ingenting för honom längre, men du vill inte förlora honom. (Om ni gör slut ses ni aldrig igen för ni bor långt ifrån varandra) Vad gör du?

– Jag tror nog att kär-känslan försvinner med åren, men man ska väl ändå känna sig kär ibland. Är det som du beskriver att du inte känner någonting för honom längre hade jag nog gjort slut. Man förtjänar lite passion i sitt liv.

 

Är tillsammans med en himla fin kille sedan ett par månader tillbaka. Bäst på alla sätt och vis! Sedan första kvällen har vi umgåtts hela tiden och sovit isär max 10 nätter. Vi handlar tillsammans och planerar tillsammans. Vi är oftast hemma hos honom men ibland hemma hos mig. Jag har hundarnas burar hos honom, och vi ska fixa dit dubbelsäng i dagarna. Min fråga är när det är läge att fråga om vi ska flytta ihop? Vi är båda studenter och det blir ju dyrt med dubbla hyror. (Jag har ingen brådska ännu, men jag är en funderare!)

– Jag tycker inte att det finns ett givet svar på den frågan. Jag tycker att man ska flytta ihop när det känns rätt och som det låter på vad du beskriver så är ni nästan redan där. Det du får komma ihåg är att det är ett stort steg och det är inte lika lätt att göra slut om allt skulle skita sig. Men jag tror att när det känns sådär självklart att ni ska bo ihop – då är det rätt!

 

Dejtar en kille och har inte hörts sedan i lördags kväll. Vi har haft det så bra hittills men jag tycker det är “hans tur” att höra av sig då jag gjorde det sist. Hur länge ska man ha is i magen och vänta innan man ändå borde höra av sig och kolla läget? *hatar spelets regler*

– Haha åh. Dumma spelet. Jag tycker att du kan höra av dig och se vad du för respons. Man brukar ju märka om han vill höras (ställer han följdfrågor, hur lång är hans svar etc.) och sen kan det vara upp till honom. Det kan ju vara så att han tänker exakt samma sak som du, att det är ”din tur” att höra av dig.

 

Jag är femton år gammal och jag är tillsammans med en kille som är 20år. vi båda fyller år sent på året så vi fyller senare iår haha :P iallafall… vi har varit tillsammans i ungefär 1,5år och jag tror helt ärligt att det kommer hålla livet ut. men återigen.. jag är gravid. killen vet om det men annars är det hemligt än så länge. vi båda vill behålla osv men jag har ett jättestort problem! jag har diabetes (!!!) och det kommer bli massa problem om jag är gravid eftersom att då måste blodsockret bara perfekt men mitt är alltid kaos. jag är jätterädd för vad som kommer hända om jag bestämmer mig för att behålla p.g.a. min sjukdom. men jag vill verkligen behålla om man bortser från diabetesen då. killen vet vad jag tycker om det osv och han säger att han stöttar mig vad jag än väljer och att han inte kommer välja bort mig osv. vad bör jag göra??

– Först och främst måste du fundera på om du vill behålla barnet. Även om ett barn skapas av två personer är detta bara ditt beslut att ta. Vill du ha barn nu? Lova mig att du pratar med utomstående personer om det här. Om du väljer att behålla så får du göra allt du kan för att hålla blodsockret på en bra nivå. Prata med läkare, kostrådgivare osv. Jag har hört att lågkolhydratkost är bra för blodsockernivån, men jag kan ingenting om diabetes, så du vet säkert bättre än jag.

 

Hej :D Krävs det högskoleutbildning/universitetsstudier för alla jobb? Är liksom inte så sugen på att plugga tentor på 1000 sidor även om jag tror att jag ev. måste göra det för att skapa mig en bra framtid

:P Beundrar dig för att du orkar med allt plugg :) You make me laugh, keep being you <3

– Haha tack! Gullig du är 🙂 Det krävs inte högskoleutbildning eller universitetsutbildning för alla jobb och man kan även arbeta sig upp. Problemet är dock att det generellt blir svårare utan utbildning. När du kommer på vad du vill göra, eller vad du är intresserad av så kan du kolla upp om det krävs studier för att arbeta med det. Om det gör det så tror jag nog att det åtminstone gör dig lite motiverad när du har ett ”mål”. När du vet vad du vill göra kanske tentor och annat tråkigt känns mer värt det.

 

 jag är påväg att inleda ett “kk” förhållande med en kille jag har känslor för men han har inga känslor på det sättet för mig. han vet om att jag har känslor för honom & gillar mig mkt men skulle inte kunna bli tsm med mig, iaf inte i nuläget. låter säkert sjukt men jag är så kär så bara att få röra honom känns sjukt… ska jag köra eller dra mig ur? vad tycker du Egoina?

– Dra dig ur! Han har inga känslor för dig på det sättet, du har känslor för honom och han vill inte bli ihop. Du förtjänar bättre. Du är alldeles för bra för att gå och vänta på att han kanske kommer vilja bli ihop. Slösa inte din tid på sådana killar! Jag förstår att du är kär och att det är jobbigt, men jag lovar att det går över. Kram!

 

Om man skalar en clementin och skalet råkar gå av, alltså inte blir en hel remsa, hur gör man då? Kan man fortsätta skalandet?

– Nä. Man får slänga clementinen och ta en ny. Haha nädå. Man fortsätter skala, MEN gömmer clementinen så att ingen ser att man gjort bort sig. Pinsamt ju 😉

 

Jag har precis tagit examen från universitetet, men jag känner att jag valde helt fel ämne och att det inte passar mig alls. Jag vet nu att jag vill bli läkare istället men har en sådan sjuk åldersnoja (är 24). Är jag dum som tänker så? Känns som att jag slösat bort 4 år av mitt liv på en struntutbildning men att jag är för gammal för att byta bana nu. Hur skulle du ha tänkt kring detta?

– Jaaa, du är dum i huvudet! Haha, nej men tänk vad fantastiskt att du kommit på vad du vill göra! Det som är så bra i dagens samhälle är att man får lov att ångra sig. Även om du skulle plugga i tio år till så har du ändå över 30 år kvar att arbeta innan du går i pension. TRETTIO ÅR liksom. Så kör bara! Och se inte ”struntutbildningen” som något bortkastat. Tänk på allt det gav dig. Om inte kunskap, så kanske vänskap? Sen tror jag att utbildning på CV:t alltid ger en fördel oavsett om den är kopplad till arbetet man söker eller inte.

 

Hur vet man om man verkligen borde satsa på någon? Vissa dagar känner jag mig 100 % säker att jag vill ha just honom, och andra dagar är så tveksam…tycker han beter sig omoget osv. Vad har du för tips?

– Jag tror nog det är vanligt att känna så. Man är inte riktigt lika kär alla dagar. Om det positiva 100-procentiga väger upp det tveksamma ska du köra. Annars inte.

 

Vad är bästa botemedlet mot skrivkramp? Jag har perioder när jag kör fast helt och hållet och inte vet hur jag ska ta mig ur det.

– Tre tips: 1) Sov på saken. Alltså skit i det och gå och lägg dig eller gör något annat, när du sätter dig ner och försöker igen kanske det har släppt. 2) Ha inte så stora krav på dig själv och bara skriv. Har du tur kanske det kommer något bra. 3) Skapa utrymme för att tänka. Ofta när vi tar en paus gör vi hjärndöda aktiviteter som inte låter hjärnan jobba, som att kolla Facebook, Instagram och chatta med folk. Om du istället åker buss, diskar eller duschar och lämnas du med dina tankar och då kanske någon idé hoppar fram.

 

Vad ska man göra om man inser att man inte har full kontroll på vad som hände i Colombia 1642 och man inte hittar information NÅGONSTANS och alla colombianer man stalkat VÄGRAR SVARA och Google inte är ens vän och bibliotekets facklitteratur är UNDERMÅLIG och man till och med kontaktat professorer på flera universitet och man FORTFARANDE inte får ett tillfredsställande svar på denna fråga som håller en vaken om nätterna?

– Ge INTE upp. Jag känner på mig att du är NÄRA att hitta svaret. Du måste KÄMPA. Jag TROR på dig.

 

Jag kan få ångest över världens minsta sak och jag får inte bort det! Sjukt irriterande för min hjärna typ tvingar mig att tänka på det och förstora hela saken…väldigt luddig förklaring men har du tips hur man kan få bort sånt? :)

– Åh, jag är likadan. Jag brukar göra såhär: Jag tillåter mig själv att ha ångest så mycket som jag bara kan och ältar sönder situationen. Och sen förbjuder jag mig själv att någonsin ha ångest över det igen. Jag blir ”färdig” med det helt enkelt. Prova!

 

0

Spåra från din sida.

Kommentarer (20)

  • Robert

    |

    Skönt! Satt och väntade på svaret om clementinen. 😉

    Svara

  • En flicka som är stark

    |

    Roligt att läsa frågorna – och dina svar såklart! Perfekt när man inte kan sova (:

    Följ gärna med i min blogg om livet på behandlingshem! Under nio år har jag haft depressioner, självskadebeteende och anorexia och varit inlagd på sjukhus i långa perioder.

    Nu har jag hittat tillbaka till livet och mår bra! Idag stöttar jag och motiverar människor med psykisk ohälsa och inspirerar till ett friskt liv!

    Svara

  • zandy

    |

    Jahaaa haha jag trodde du skulle ställa massa frågor och vi svara haha =)

    Svara

  • Kari

    |

    God morgon, jenta mi!

    Svara

  • jennifer

    |

    Till personen som har åldersnoja:
    HA INTE DET. Du är för fan ung. Lita på mig när jag säger det. Jag var i samma situation, pluggat en längre utbildning och börjat jobba. Men det var ju läkare jag skulle bli. Jag hade samma nojor, ”jag kommer vara äldst, jag är så gammal”. Nu 3år senare inser jag hur jävla mycket skitsnack det är (excuse my french). Jag började plugga vid 25 och var definitivt inte äldst. Jag var 20år yngre än den äldsta. De flesta kommer inte direkt från gymnasiet och det tycker jag är bra. Att man har levt lite innan man påbörjar en lång utbildning som kommer kräva väldigt mycket utav en. Dessutom kan jag tycka att det är skönt på ett sätt att jag inte kommer ta examen vid 24, jag hade definitivt inte varit samma person. Jag tycker det är bra att man har gjort och upplevt något annat än skolan
    dessutom!
    Lycka till med studierna!

    Svara

    • Lili

      |

      Exakt! Jag pluggar till lärare (5 ½ år) och har gått i klass med människor som varit en bra bit över 40. Det är aldrig för sent!

      Svara

  • Isabell

    |

    Jag skulle bara vilja flika in ett svar till personen som undrade om alla jobb behöver högskoleutbildning osv. Att gå på högskola behöver inte betyda en massa böcker att läsa in för en tenta. Jag pluggar till grundskolelärare och jag har än så länge inte haft en sådan tenta, jag har enbart haft inlämningsuppgifter, muntliga uppgifter samt en tenta där vi fick plugga på utvalda kapitel så man ska inte låta tentor på hela böcker skrämma för alla utbildningar är inte uppbyggda så. Dessutom är det väl olika från skola till skola 😀

    Svara

  • Fredrika

    |

    Till personen som är gravid och har diabetes:
    Hej!
    Har funderat på att skaffa barn ett tag (är lite äldre än dig) och gjort en del reasearch samt pratat med läkare, det är ingen fara. Oroa dig inte över det där, det kommer lösa sig och fungera alldeles utmärkt, du är absolut inte ensam! Finns många pålästa doktorer och det är inget hinder för att skaffa barn, ja det kan bli lite krångligare, men vill du verkligen ha barnet är det värt det! Tycker mer du ska oroa/fundera över hurvida du vill behålla barnet eller ej. Du har hela livet framför dig och frågan du måste ställa dig är om du vill barnanpassa framtiden redan nu eller vänta? Lycka till! 🙂

    Svara

  • Anna

    |

    Till Colombiafrågan: kring 1642 tvivlar jag på att de fanns ett Colombia, kolla spanjorernas erövringar samt Columbus historia och se om du kan hitta nåt som nämner det geografiska området. Mvh historialäraren!

    Svara

  • Malin

    |

    Till dig som fundera på om du skulle göra slut med pojkvännen, efter tre år. Det är klart du inte vill mista honom. Men var ärlig mot honom, tänk dig om det är det omvända och han var tillsammans med dig utan att känna sig kär. Lovar att du hade uppskattat att få veta det tidigare än att få det släppt som en bomb efter något år. Annars kommer du såra honom ännu mer.

    Svara

    • lina

      |

      det har jag gjort, jag har berättat för honom och han säger ingenting. jag har ingen aning vad jag ska göra men han vill att jag tar ett beslut, ensam. känns mer som han har gett upp än vill fortsätta försöka. så det gör de hela ännu svårare, och det blir inte bättre av att jag är en sjukt velig människa..

      Svara

  • Lisa m

    |

    Till personen som känner åldersnoja: Sluta känna åldersnoja! Du är ung! Jag är tjugosju år och har läst en utbildning i tre år ~ blev klar 2011 men nu känner jag att jag vill göra någonting annat och bli någonting annat så jag tänker plugga igen och du skall plugga igen nu när du äntligen har hittat det du vill jobba med! Det spelar ingen roll hur gammal du är ~ du kan plugga hela livet om du vill för huvudsaken är att du känner dig nöjd med slutresultatet! Go for it!

    Svara

  • Fia

    |

    Till tjejen med KK-frågan. Gör det inte, snälla! Jag har gjort det samma. Det gör bara ont, och det är inte värt det. DU är värd bättre. Kram!

    Svara

  • Ida

    |

    Hej du med kk-frågan! Jag har varit i den omvända situationen, där min bästa killkompis började få känslor och jag mest kände ”meh”, men vi sågs jättemycket under längre period (som kk) och till slut utvecklade jag också känslor. Det är snart två år sen och vi är fortfarande ihop 🙂

    Alla killar är inte likadana, och det enda jag egentligen vill säga är att om du vill ha sex med honom, så ha det, men var beredd på riskerna. Är ni vänner idag så kanske du vill fundera på om det är värt att förlora det för att få ligga med någon du kanske aldrig kan få helt och fullt?

    Svara

  • amanda

    |

    Ska på en arbetsintervju nästa vecka, min första arbetsintervju någonsin! Har du några tips? 🙂

    Svara

  • A

    |

    Bra svar!

    Ååååh hoppas min fråga kommer med på nästa!

    🙂

    Svara

  • Saris

    |

    TILL TJEJEN MED COLOMBIAFRÅGAN:

    På Wikipedia (hehe, kanske inte den bästa källan men…) står det ”Colombia var från 1600-talet en del av den spanska kolonin Nya Granada och blev tillsammans med Ecuador och Venezuela självständigt 1810 under namnet Colombia”.

    Känns som att svaret på din fråga borde handla om att Colombia var en koloni då 🙂 Hoppas detta hjälpte något, lycka till!

    Svara

  • Joy Wagner

    |

    lycka till med alla problem <3 själv ska jag lyckas ta mig till min kirurg på återbesök efter bröstoperation hoppas allt ser bra ut!

    Är man intresserad av en blogg fylld med smaskiga små skönhetsknep av en frisör och frans extesionist samt makeup får man gärna kika in och följa via bloglovin http://www.msjoywagner.blogg.se
    skriver om allt från min vardag till skönhetsoperationer.

    Puss & Kram Take Care

    Svara

  • Lizette

    |

    till personen som ska inleda KK RELATION.
    jag va med om samma situation. Jag va dökär i en kille( han är nu min nuvarande pojkvän och vi ska flytta ihop) men han va inte kär i mig. Det va skit tufft verkligen. vi höll på i 2 år. fattar inte att jag orkade. men killen vart kär i mig sen. han ville absolut inte ha något förhållande bara ligga men nu kan han inte leva utan mig. jag fick stå ut med mycket skit, vart sårad mm men jag kan säga det är värt det. vi tjejer klarar av hur mycket som helst för den vi älskar och jag skulle göra om det igen om slutresultatet var detsamma. Han är min själsfrände och jag är hans. så känn efter. klrar du verkligen av att stå ut med att bli sårad, körd fram och tillbaka?

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv