Jag skulle aldrig få för mig att gå igenom någon som har dötts mejl och jag tror inte att någon skulle gå igenom min heller, till vilken nytta isåfall? Inte heller så att mitt lösenord helt plötsligt dyker upp från ingenstans bara för att jag dör… Hm.
Haha, jag tänker på detsamma rätt ofta och är ärligt talat nervös över det. Inte för att jag har nåt lik i garderoben men vissa saker vill man ju bara inte att ens föräldrar ska se 😛
Det jag funderar på är vad som kommer hända med alla mina konton, facebook, instagram med mera. Kommer dom stå orörda och oanvända men folk kommer fortfarande kunna gå in och kika? Det känns ju lite sådär att folk kan fortsätta skriva till mig på facebook när jag är död…
Jag tror att det är upp till dina föräldrar/din partner eller så att be t.ex. facebook att ta bort din sida.
Min vän gick bort för några år sedan och hennes föräldrar gjorde så hennes facebook togs bort för att de inte ville se den varje dag typ.
Aftonbladet skrev en artikel om just facebook och en person som dött, vars profil hans föräldrar ville ha uppgifterna till så de kunde hitta någon förklaring till varför han tog sitt liv.
Men facebook har tydligen väldigt strikta regler kring sådant och de ger inte ut lösenord ens om personen är död. Så som förälder, eller kanske partner till personen som dör, har man bara två val, be facebook ta bort profilen helt, eller göra den till en minneslund där folk kan gå in men inte ändra något.
Jag tror att den dagen du förlorar någon nära eller om du skulle gå bort så är det inte alls så roligt eller spännande som du får det att låta som att behöva ”rensa” upp mail, bilder eller olika konton. Din text känns väldigt okänslig och inte alls lika bra som du annars kan skriva. Döden är inget att skämta om för det drabbar en så småningom i livet. Ville nog bara skriva så att folk tänker efter lite. Gillar din blogg för övrigt! / Julia
Vad är det som säger att jag inte förlorat någon?!? Blir så irriterad på kommentarer likt denna. Jag funderar över saker, även sådana som är ”politisk inkorrekta”, det betyder inte att jag inte har upplevt saker. Men jag är ledsen om du tog illa upp, såklart.
Jag blir alltid så ledsen när jag tänker på såntdär, på facebookkonton som finns kvar fast människorna är borta sedan länge. Känns så tragiskt på nåt vis :’D
Jag har för mig att jag läste någonstans om några som startade upp ett företag som hade hand om ”internet testamententen” eller nåt sånt. Att om en personen som hade ett ”testamente” hos dom gick bort skulle detta företag ge lösenorden till anhöriga så dom kunde ta bort konton. Har för mig att det startades juts för att sajter så som Facebook har väldigt strikta regler.
Trooor det är i alla fall var nåt sånt, annars har jag drömt om det (och borde kanske starta ett företag?!). Haha 😀
Mia
| #
Jag skulle aldrig få för mig att gå igenom någon som har dötts mejl och jag tror inte att någon skulle gå igenom min heller, till vilken nytta isåfall? Inte heller så att mitt lösenord helt plötsligt dyker upp från ingenstans bara för att jag dör… Hm.
Svara
egoina
| #
Tänkte mer på saker på datorn. Och sen har ju en del sin mejl kopplad till skrivbordet. Oavsett så var det mest en kul tanke 🙂
Svara
Caroline K
| #
Haha, jag tänker på detsamma rätt ofta och är ärligt talat nervös över det. Inte för att jag har nåt lik i garderoben men vissa saker vill man ju bara inte att ens föräldrar ska se 😛
Svara
Robert
| #
Tänk på att Egoina har en mamma som vill ha koll på ALLT. 😉 😉
Svara
Camila
| #
Haha! Rolig tanke!
Svara
L I L I J A
| #
Heheh, jag har tänkt på det många gånger faktiskt! Speciellt när det gäller bilder i datorn..
Svara
My
| #
Det jag funderar på är vad som kommer hända med alla mina konton, facebook, instagram med mera. Kommer dom stå orörda och oanvända men folk kommer fortfarande kunna gå in och kika? Det känns ju lite sådär att folk kan fortsätta skriva till mig på facebook när jag är död…
Svara
Lisa m
| #
Det finns ju som sagt någonting som heter molnet och det är därifrån du svarar när du är död. Skämt åsido 😉
Svara
Emma
| #
Jag tror att det är upp till dina föräldrar/din partner eller så att be t.ex. facebook att ta bort din sida.
Min vän gick bort för några år sedan och hennes föräldrar gjorde så hennes facebook togs bort för att de inte ville se den varje dag typ.
Svara
joanna
| #
Jag skickade ett paket till dig igår, så det skulle vara superkul om du orkade skriva ett mejl ifall du tyckte om det när du fått det! 🙂
Svara
egoina
| #
Absolut! Tack 😀
Svara
Frida
| #
På tal om din video när du ramlar. Har du sett den här? http://www.youtube.com/watch?v=aSaTjLRlOsA Hittade den på youtube. Ett barn som leker att hon är du haha
Svara
egoina
| #
Haha jag vet! Så himla kul! 😀
Svara
Robert
| #
Haha, måste kännas speciellt. 😀
Svara
Emma
| #
Aftonbladet skrev en artikel om just facebook och en person som dött, vars profil hans föräldrar ville ha uppgifterna till så de kunde hitta någon förklaring till varför han tog sitt liv.
Men facebook har tydligen väldigt strikta regler kring sådant och de ger inte ut lösenord ens om personen är död. Så som förälder, eller kanske partner till personen som dör, har man bara två val, be facebook ta bort profilen helt, eller göra den till en minneslund där folk kan gå in men inte ändra något.
Svara
julia
| #
Jag tror att den dagen du förlorar någon nära eller om du skulle gå bort så är det inte alls så roligt eller spännande som du får det att låta som att behöva ”rensa” upp mail, bilder eller olika konton. Din text känns väldigt okänslig och inte alls lika bra som du annars kan skriva. Döden är inget att skämta om för det drabbar en så småningom i livet. Ville nog bara skriva så att folk tänker efter lite. Gillar din blogg för övrigt! / Julia
Svara
egoina
| #
Vad är det som säger att jag inte förlorat någon?!? Blir så irriterad på kommentarer likt denna. Jag funderar över saker, även sådana som är ”politisk inkorrekta”, det betyder inte att jag inte har upplevt saker. Men jag är ledsen om du tog illa upp, såklart.
Svara
Emma
| #
Här ser vi en kommentar från en person som inte tål skämt om något…
Svara
Lesthi
| #
Jag blir alltid så ledsen när jag tänker på såntdär, på facebookkonton som finns kvar fast människorna är borta sedan länge. Känns så tragiskt på nåt vis :’D
Svara
Ida
| #
Jag har för mig att jag läste någonstans om några som startade upp ett företag som hade hand om ”internet testamententen” eller nåt sånt. Att om en personen som hade ett ”testamente” hos dom gick bort skulle detta företag ge lösenorden till anhöriga så dom kunde ta bort konton. Har för mig att det startades juts för att sajter så som Facebook har väldigt strikta regler.
Trooor det är i alla fall var nåt sånt, annars har jag drömt om det (och borde kanske starta ett företag?!). Haha 😀
Svara
egoina
| #
Har inte hört om det, så om det inte existerar så do it! Haha 🙂
Svara