Jag får ofta höra att jag borde göra mycket mat när jag väl lagar. För att det blir billigare och för att jag får portioner för flera dagar framöver.
Detta funkar inte för mig. Är det mat kvar så äter jag lite till och lite till och lite…och vips så var allt borta.
Jag förstår inte hur ni klarar det? Ska jag börja laga äcklig mat?
Full från början.
0
Här är dagens krönika. Den är deppig och negativ. Jag gillar det.
Publicerad i Landskrona City.
I fredags tog denna års kull studenten i Landskrona. Fulla och glada åkte de i flak smyckade med björkris genom Landskronas gator skrikandes. ”För vi har tagit studenten – fyfan vad vi är bra”, ekade mellan husväggarna och mellan skålandet av engångschampagneglas kunde man höra förväntansfulla skratt. Lyckligare har de nog aldrig varit.
Vi luras till att tro att livet efter studenten är en magisk tid och de bästa åren i våra liv. Det pratas om frihet och man tror att när skolan försvinner så försvinner också ansvaret. Nu ”ska vi leva livet” säger folk. Men sedan blir det måndag och man vaknar upp till verkligheten. Arbetslös, och kanske fortfarande bakfull upptäcker man att det inte alls finns något guldskimmer över vardagen. Insikten om att man inte har några planer för framtiden, att det finns klasskamrater man nog aldrig kommer att få se igen och att man inte ens har något att göra om dagarna kryper sakta fram, och denna gång finns inte skolan som en hjälpande hand att nå uppsatta mål.
På den stora dagen man sett fram emot så länge när man står där med sin mössa och betygen i handen så är det ingen som pratar om hur det egentligen kommer att bli. Inte någon nämner att man kommer att behöva slita som ett djur på ett skitjobb, ta dyra lån till sin utbildning som man sedan upptäcker var fel eller att det kommer att finnas flera år framöver där ekonomin inte riktigt går ihop. Inte heller nämner någon hur vilse och borttappad man kommer att känna sig, alla saker som plötsligt förväntas av en och alla misstag man kommer att göra.
Idag är det måndag och minnet av skålandet och den där skämtvisan om hur de blir tvungna att stö i kö till Arbetsförmedlingen nu när de är arbetslösa fick plötsligt en bitter eftersmak. För det är där de står idag. Om inte de virrar bort några år i väntan på att hitta sig själva det vill säga. ”Sjung om studentens lyckliga dagar” låter början på studentsången. Tyvärr har man nog glömt att sätta ordet ”piss” framför ”dagar”. Men hörni: Det blir bättre.
• Ja till studentveckan. Det absolut roligaste på mina tre gymnasieår.
• Nej till besöket i kyrkan. Vaddå partykiller?
0Jag är sjukt missnöjd över min bild i tidningen idag. Jag har fått en svart prick i pannan! Måste varit bläcket (eller vad man nu trycker tidningar med) som kletat lite. För så ser jag inte ut!
Såhär ser jag ju ut.
0
Jag undrar varför Max (hamburgerrestaurangen alltså, inte en person) kallar sin lyxshake för ”handgjord”.
Snacka om att få något gott att låta sjukt snuskigt.
Månadens bild i almanackan på jobbet känns nästan som ett hån.
På grund av min allergi alltså.
”Haha, du tål inte oss”, skrattar den.
0
Ta bort brödunderdelen. Sjukt mycket godare.
Först frågar de om jag vill jobba för dem och sedan skriver de såhär.
Jag förstår ju att det inte är samma person som skrivit det. Men man blir ju lite…förvirrad?
Oavsett. Mycket konstruktiv kritik. Not.
Från Nyheter24.
0
