Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Arkiv för april, 2014

Ska jag överklaga till Högsta domstolen?

Denna dag har varit riktigt dålig. Jag är så ledsen och arg. Jag har inte orkat berättat detta för er ännu, men som ni kanske minns så överklagade min stalker tingsrättens dom och ärendet gick till hovrätten. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och ogillade åtalet olaga förföljelse samt mitt skadeståndsyrkande. Ja, alltså. Jag vet inte var jag ska börja. Från att ha haft på papper att jag blivit kränkt och förföljd samt ett skadestånd på 15.000 kronor står jag här nu igen. Det känns som att ingen tar mig på allvar och jag känner mig så fruktansvärt maktlös.

Jag måste nu välja om jag ska överklaga till Högsta domstolen eller inte. Chansen att mitt fall tas upp i Högsta domstolen är nästan obefintlig, men om det gör det och jag sedan skulle förlora (alltså att de håller med hovrättens beslut) måste jag själv stå för kostnaderna för förhandlingarna. Jag vet inte hur jag ska göra. Jag behöver er hjälp.

På ett sätt känns det hopplöst. För jag upplevde att rättegången inte alls gick rätt till. Min åklagare hade verkligen inte koll på läget, det kändes som att han läste som ur ett manus när han tittade på sina papper och jag frågar mig om han ens visste vad en blogg är, vad kommentarer på en blogg är osv. Jag fick också detta bekräftat i efterhand. Min egentliga åklagare som hade varit med på utredningen sedan start kunde inte komma och då fick istället denna kille hoppa in. Detta ledde till att han inte alls var lika vass som jag tycker att han borde varit. När min stalker totalnekade till allt trots uppenbara bevis sa åklagaren liksom ingenting. Åklagaren var inte alls insatt. Min stalker lyckades neka till det mesta och tingsrätten dömde endast att han skickat 31 sms och 286 kommentarer. Detta är bara en liten liten bråkdel av vad han faktiskt har skickat. Det handlar alltså egentligen om flera tusentals. Tingsrätten dömde ändå till olaga förföljelse och skadestånd, så trots den dåliga rättegången kändes det bra till slut.

Men sen överklagade stalkern och hovrätten ändrade domen. När man överklagar och ärendet går vidare så gör man inte om rättegången, utan hovrätten tittade på några delar inspelat material. Jag tänker att det kanske inte räckte till? Var man på plats kunde man nämligen verkligen se att han ljög. Eftersom hovrätten dömde så annorlunda än vad tingsrätten gjorde är jag rädd att samma sak kommer att hända igen då det fortfarande är samma material. Och jag har verkligen inte råd att förlora det här, det kan handla om väldigt mycket pengar. Dessutom hade jag inte klarat av det psykiskt.

Men det känns så fruktansvärt att han ska få ”rätt”. Den här människan har varit efter mig i över fem år (ni kan läsa ett gammalt blogginlägg om detta från 2011 HÄR) och han har fortfarande inte slutat! Han kontaktar mig fortfarande några gånger i månaden, även efter rättegången. Han har gjort mig så mycket ont. Han har skrivit rykten om mig på Flashback, bombat min telefon och blogg, gjort mig rädd för att gå utanför dörren och jag fick till och med säga upp mig på ett redaktörsjobb på grund av honom eftersom han spammade mina artiklar. Han är anledningen till att jag började godkänna kommentarer här på bloggen. När det var som värst skickade han hundratals om dagen. När han började hålla på sa jag till både på mejl och via sms att jag inte ville att han skulle kontakta mig och att han skulle lämna mig ifred. Efter det har jag inte svarat honom EN ENDA GÅNG för att jag hoppades på att han skulle tröttna när han inte fick någon respons, jag har inte heller godkänt hans kommentarer. Men han har inte tröttnat. Det har gått flera år och han har inte tröttnat.

Jag anmälde honom första gången 2010 och sedan några gånger efter det, men varje gång lades det ner, så jag gav upp till slut. Men en dag för cirka ett och ett halvt år sedan fick jag ett konstigt sms. ”Hej! Ditt nummer har kommit upp i en utredning. Vill du vara vänlig och kontakta mig. /Polis Blabla i Göteborg”. Jag blev genast livrädd och tänkte att det var stalkern som försökte lura mig till att få kontakt. Tidigare har han nämligen gjort saker som att erbjuda mig tiotusen kronor för en fika och skaffat nya mobilnummer där han har låtsas vara min vän Jacob. Det skulle bara saknas att han låtsas vara polis också. Så jag litade inte på det och ringde istället till polisens växelnummer och frågade efter människan som skickat smset. Till min förvåning så fanns polisen! Jag fick prata med den här polisen och han berättade att en kvinna anmält en man för ofredande i Göteborg och när de beslagtagit mannens telefon hade de hittat mitt nummer sparat i telefonen med prefixet #31#. De hittade även min adress i telefonen och bilder på mig. De tyckte att det var konstigt och kollade upp mig och efter mycket om och men fick de fram mitt register och såg att jag anmält någon för ofredande. De förstod då att det kunde röra sig om samma person, vilket det också var. Det är alltså inte bara jag som varit utsatt för denna person utan minst två andra tjejer.

Som sagt är det inte alls säkert att Högsta domstolen tar upp mitt fall. Det skulle vara om de anser att det är ett prejudikat. Eftersom det finns så lite riktlinjer om just förföljelse på nätet kanske mitt fall skulle kunna vara material för framtida bedömning. För liksom, hur mycket ska man behöva ta? Varför räknas inte det här som förföljelse? Är det för att det är på Internet? Är det för att det är svårt att bevisa? Är det för att jag är kvinna? Är det för att jag är känd? Var går gränsen för vad som är okej beteende på nätet?

Är det meningen att jag ska behöva acceptera det här? Ska jag vara livrädd varje gång någon tittar på mig lite extra när jag är utomhus?  Ska jag frysa till is när det knackar på dörren och jag inte vet vem det är? Ska jag få ont i magen när det ringer från skyddat nummer?

Hur hade ni gjort? Överklagat och hoppats på att Högsta domstolen tar upp fallet med risken att behöva betala en hel massa pengar? Eller försökt lägga ner hela grejen trots att den här personen tror att han kan bete sig sig hur han vill och säkerligen är efter andra tjejer också?

Vad ska jag göra?

 

Jag avslutar med hans senaste skickade kommentar (med en av hans 20-tals nicknames):

Skarmavbild 2014-04-15 kl. 00.12.44

 

0

Hej måndag!

Vilken underbar vecka denna kommer att bli. Jag jobbar halvdag på torsdag och är sen ledig fram till tisdag. Vadå lyxigt?

Bilden är från när jag sprang ärenden innan lunch idag. Skulle hämta post i vår postbox och väl framme upptäckte jag att jag glömt nyckeln. Kul. Fick vända och gå tillbaka igen.

20140414-120213.jpg

0

Jag är också en arg feminist

Jag skrev i mitt inlägg om feminism att alla inte är ”lättstötta, arga feminister” och jag har tänkt på det där en del i efterhand. Jag vill klargöra att jag såklart inte menar att man inte har rätt att vara arg. Självklart är man arg. Mitt inlägg var riktat till nybörjare på ämnet, precis som jag var för några år sedan.  När jag började engagera mig för dessa frågor hade jag så svårt att identifiera mig med de (i mina ögon) ”riktiga feministerna”. Jag kände att jag inte hörde hemma. Att de inte välkomnade mig. Det sitter såklart i mitt huvud och likadant kan jag känna ibland när jag är med människor som gillar en viss musik, eller klär sig på ett visst sätt. Jag känner mig ”för normal” om det nu makar någon sense.

Men oj vad jag blir arg ibland. Så jävla förbannad. Det ska ni veta. Jag är så medveten och varenda dag ser jag orättvisor och hur maktstrukturen yttrar sig. Ibland önskar jag att jag bara inte visste. Kan vi inte backa bandet och låta mig leva i ovisshet igen? I min lilla bubbla. Slippa se. Fast samtidigt om alla bara gjorde det så skulle det aldrig bli någon skillnad. Så det är okej att vara arg. Det är en bra sak.

Senast jag var så fruktansvärt arg var när jag såg The Wolf of Wall Street. Helt ärligt så klarade jag inte av att se klart filmen, så arg var jag. Det är klart att vissa dagar är känsligare än andra. Men jävla skitfilm alltså. Fyför.

0

Lös problemet för att lösa problemet

Jag var tvungen att starta om telefonen tidigare idag och när den startade fick jag besked om att skriva in min PIN-kod. Jag hade tydligen glömt min PIN och dumt nog gissade jag tills jag använt upp alla försök och telefonen låste sig.

Gissa vad det stod då? Jo, ”Telefonen är låst. Ring din operatör för att få tag i PUK-nummer”. Ring din operatör?!?! Man ba:

 

20140413-184901.jpg

20140413-184906.jpg

 

HUUUURdå?

För ringa är ju exakt det man INTE kan göra när telefonen inte fungerar. Så himla korkat. Typ som förr när mitt Internet alltid strulade och jag fick besked om att gå in på leverantörens hemsida. HALLÅJA?

Jaja. Jag löste det till slut i alla fall och telefonen fungerar igen. Slutet gott.

 

0

Några bilder från telefonen

20140412-231305.jpg

Jag fick tejpa skor på praktiken när vi hade plåtning (vi skulle ju lämna tillbaka dem och även om modellen bara står still ska de se så oanvända ut som möjligt). Blev väldigt bra på det till slut. Något att skriva på CV’t? ”Jag är social, har lätt för att anpassa mig till nya miljöer och sen är jag grym på att tejpa undersidan på skor”.

 

20140412-231250.jpg

Min boyfriends pressys. Presentbandet tog slut efter tre presenter, så jag var tvungen att vara kreativ och gjorde därför hjärtan på resten. Att tejpa på dem var kanske inte världens snyggaste idé dock. Menmen. Tanken osv.

 

20140412-231341.jpg

Såg denna någonstans. Ska LÄTT prova nästa clementin-säsong. Challenge accepted.

 

20140412-231522.jpg

Hur hälften av alla mina bilder ser ut. Antingen så nailar jag posen, eller så…not so much.

 

20140412-231445.jpg

Vovve på min praktik. Ja, lick me to death. Pliz.

 

20140412-231226.jpg

”Jag har köpt persilja”, sa min pojkvän och trodde att jag skulle bli glad. MEN FAN HELLER. Vet ni varför? Jag har ju blivit besatt av blomspråk, alltså vad olika blommor, antal blommor och färger betyder. Vet ni vad persilja betyder? Jo, ”du blir ganska nyttig i hushållet”. Wtf? Trodde vi var feminister liksom.

 

20140412-231413.jpg

Älskar hur snapchat har tagit bort det pinsamma i hela selfie-grejen. Jag ser människor på bussen som helt ogenerat tar bilder på sig själv och snapchattar. Me too.

 

20140412-231753.jpg

Mamma plingade på och gav mig en present. Så gulligt.

 

20140412-231800.jpg

Och liksom titta hur söta marsipanfigurer?!?? Dör!

 

0

#MTVLOVESNELLIE

#MTVLOVESNELLIE är en videoblogg på MTV med bloggaren Nellie Berntsson som har premiär imorgon. Videobloggarna sänds mellan programmen på MTV varje vardag mellan 15-17.00. Under fyra veckor kommer hon att prata om allt från artister och kändisar till kärlek och relationer.

Nu kan ni tävla om biljetter till One Direction! Jag lottar ut två biljetter till en person.

 

[ts_video_1192_473709]

 

För att tävla tar ni en bild när ni tittar på programmet, lägg sedan upp bilden på Instagram med hashtaggen #MTVLOVESNELLIE. Vinnaren kommer att kontaktas.

 

Lycka till!

 

Inlägget är i samarbete med MTV.

0

Man måste ju äta

Det kändes dumt att göra denna lördag mer originell än en annan lördag, så det blev thaimat och catch-up med tjejerna. Varför förstöra ett fungerande koncept liksom?

20140412-231215.jpg

 

Nu är jag hemma och vi ska fortsätta titta på vår nya serie som vi följer; House of Cards. Någon annan som gillar den?

0

Arkiv