…sökt ett jobb och är tydligen väldigt förvirrad när det gäller datum nu för tiden. I mejlet skrev jag: ”såg att sista dagen att söka var den 15 maj, men söker ändå eftersom annonsen finns kvar”. Kom på några timmar senare att det ju fortfarande är april. Inte alls förvirrad.
…hämtat ett paket. Fick denna nummerlappen. Om jag var töntig som fnissade över numret? Svar: Ja.
…rensat bland kläder och väskor. Ni kan inte ens börja att förstå hur mycket konstiga saker jag hittat. Sladdar jag inte vet vad är till, tabletter vars namn inte går att googla, en inslagen present jag inte minns vem den var till och en random persons bankkort(?)
Oroa er inte. Jag har inte gjort någon tvärtom-Michael-Jackson-operation.
Jag hittar så mycket roliga saker nu när jag flyttrensar. Som denna chokladmasken. Fnissade lite åt varningstexten ”ser gott ut och luktar gott – men ät inte!”. Men sen när jag skulle börja kleta på det. Ååååh. Det är som att kleta nutella i ansiktet. Man. Vill. Äta. Det.
Igår fixade jag klart med bredband, el, hemförsäkring, adressändring och annat nödvändigt inför flytten. Idag ska jag börja se över vad jag ska ha kvar, vad jag vill sälja och skaffa flyttlådor. KUL VA???? Ehm. Nä.
Förresten! En liten påminnelse. Rabattkoden jag fixade till er hos rutstore.se gäller bara tills imorgon. Så passa på!
Nästa vecka, (eller antagligen redan på söndag eftersom det är svårt att skaffa flytthjälp på vardagar) flyttar jag! ÄNTLIGEN!!!
Eller jag flyttar…nästan. Jag får gå en månad utan någonstans att bo eftersom att badrummet i den nya lägenheten ska renoveras och jag kan inte bo där under tiden (uppsägningstiden i min nuvarande går ut i slutet av denna månad). Men jag fick ha mina möbler där så länge, vilket är jättebra för då slipper jag flytta två gånger. Så jag får luffa runt med min resväska hos mamma och kompisar tills jag kan bo där på riktigt.
Det är skitbra. För om jag vill vara dramatisk kan jag säga: ”ja, jag minns den där gången när jag inte hade någonstans att bo”. Vill jag vara riktigt dramatisk kan jag till och med säga: ”jag minns den där gången när jag bodde på gatan”. Blir nog det senare alternativet.
Jag bjuder på tre pinsamma situationer jag varit med om de senaste veckorna:
1) Var ute och gick med Jacob. Skulle gå upp för en trappa och läste ”snubbelrisk” på en skylt. ”Gud vilken löjlig skylt”, sa jag till Jacob. Vad tror ni att jag gör? Jo. Snubblar.
2) Hade fest och efter lite övertalning ställde en av killarna sig upp och sjöng. Han är alltså duktig och kan sjunga. Efteråt frågar jag om han har sökt till Idol. Det har han inte. ”Vad bra, gör inte det”, sa jag. Jag menade eftersom att han inte skulle få någon ”idol-stämpel”, men det lät ju som att jag tyckte att han var värdelös.
3) Det finns tydligen spioner på gymmet. För mamma hade fått besked om att hälsa mig att ”löpbandet är till för att springa på”.
