Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Ofrivillig subtitle

När jag streamar serier på nätet hamnar jag på alla möjliga märkliga sidor. Om någon vet om någon bra sida, så tipsa gärna.

 

Nu senast har jag sett alla avsnitt med spansk subtitle. Är det bara jag som automatiskt läser texten även fast jag inte vill? Jag ska inte påstå att jag kan spanska (trots att jag läst det tre år på gymnasiet), men ändå läser jag undertexten hela tiden. Det slutar med att jag inte hänger med i handlingen.

 

 

 

 

 

Skitdag

Jag har en dålig dag. Den är den tiden på månaden och jag känner mig irriterad på allt utan anledning. Orkar inte göra ett skit. Jag ska äta precis vad jag är sugen på till middag, som blev det här:

 

 

 

Och så hoppas jag på att må bättre sen. Man vet ju aldrig.

 

 

Ganska stor skillnad

Egoina: Vet du vad Marlboros grundare dog av?

Andreas: Han kanske åt för mycket choklad?

Egoina: Choklad?

Andreas: Mm.

Egoina: Jahaaa, jag sa Marlboro, inte Marabou.

 

Marlboros grundare dog av lungcancer förresten. Om någon undrade.

 

Frustrerande

Jag blir knäpp. Det strular alltid när jag ska fylla på mitt mobila bredband från 3, men nu funkar det inte alls. Surfar just nu på de 20 minuterna man får för att fylla på det. Yej.

 

Känns som mitt alldeles egna Internetcafé. Eftersom jag vet att tiden snart tar slut blir jag megaeffektiv. Har nog svarat på fler mail under de senaste fyra minuterna än vad jag har på hela året. Och ja. Där tar tiden slut. Bjuder på en fin bild på mig själv. Varsågod.

 

 

 

 

 

Bloggarens skyldighet att skriva om allt

Tänk er det här. En film. En lång inledning där man verkligen lär känna de olika karaktärerna. Speciellt huvudrollsinnehavaren. Vi får följa med henne överallt. I hemmet, på jobbet, på festen. Genom hennes tankar och funderingar. Men mer händer liksom inte i filmen. Ibland kommer det en intressant scen, men oftast får man ingen uppföljning på det alls. ”Åh, vilken hemsk dag jag har haft”, säger skådespelaren, men berättar inte varför. Hon säger att hon varit hos läkaren, men vill inte berätta vad hon gjorde där. Någon försvinner spårlöst. Hon berättar om stora planer, men man hör aldrig något mer om dem. Hon håller plötsligt en annan man i handen. ”Vem är det??? Jag fattar ingenting”, tänker man. Men man får inget svar. Man tänker att man ska stänga av den dåliga filmen, men man fortsätter ändå titta. För ibland händer det något intressant som gör att man tittar en stund till.

 

Så frustrerande måste det vara att följa någons liv genom en blogg. Men en blogg är inte en film. Det är livslevande (oftast) riktiga människor med högst personliga liv, som förvisso har valt att dela med sig av det på Internet. Dock verkar en bloggare som vill ha kvar bara en liten del av sitt privatliv anses vara en dålig bloggare.

 

En bloggare har inte en skyldighet att berätta om varenda liten detalj i sitt liv. Det är viktigt att inte glömma bort det. Man har ingen rätt att bli förbannad när saker inte hänger ihop, när man märker att information blir utelämnad eller när man känner att bloggaren inte är så öppen som man skulle vilja.

 

Jag har lärt mig den hårda vägen genom att skriva för mycket. Därför är jag lite mer försiktig nu. Jag skulle ibland vilja skriva så mycket mer än vad jag gör. Men jag vågar inte. Jag lovar att jag inte går in för ”hinta” eller göra er irriterade genom att säga A men inte B.

 

Jag har ingen skyldighet att skriva ett enda ord. Ni kan läsa mellan raderna om ni vill. Men om det blir mer än så, ja, det är upp till mig. Och bara mig.

 

Watch your words

Egoina: Jag måste köpa en ny resväska.

Andreas: Har du ingen?

Egoina: Jo, men den är jättestor.

Andreas: Det är väl bra?

Egoina: Nej, den är för stor.

Andreas: Då får du plats med allt.

Egoina: Jag tror till och med att JAG hade kunnat få plats i den.

Andreas: OJ!!!! Jävlar. Är den SÅÅÅÅ stor?

 

Man bara: Kallar du mig tjock eller? Idiot.

 

Ska förresten testa om jag får plats i den. Om jag orkar bära upp den från förrådet. Återkommer med det hela.

 

Presenter

Mamma var och hämtade Mimi innan och jag fick tack-för-hjälpen-presenter. Väldigt tacksamt att vara hundvakt må jag säga.

 

 

Inslagna och allt.

 

 

Mamma försökte vara rolig. Men det ÄR ganska roligt att hon köpte denna present innan jag publicerade mitt förra inlägg. Dock är testen köpta i Danmark. Man kan inte lita på något därifrån.

 

 

Nytt till badrummet. Av någon anledning har hon fått för sig att jag gillar lila. Fattar inte det…

 

 

Arkiv