Jag sov cirka 14 timmar inatt. Tror att jag behövde det. Mår mycket bättre nu, men har ont i ryggen, magen och i huvudet. Bättre det i alla fall. Jag har även lyckats få i mig lite mat.
Idag ska jag ta tag i allt sånt som jag inte gjorde igår. Jag har en todo-lista som ligger och dammar. Hatar att vara vuxen ibland.
Saker jag vill göra när jag mår såhär:
1) Dö. Okej. Nu ska vi inte vara dramatiska, men när kroppen vill spy och det inte finns en enda liten droppe kvar att få ur sig så vill man det för en sekund.
2) Vara den lilla vita hunden. Men bara tills det blir för varmt och för obekvämt:
3) Ligga i duschen och sova. Bo där helst.
4) Att någon kommer hit och sätter dropp på mig eller att det finns någon magisk knapp man kan trycka på som gör att man fått i sig nödvändig näring.
Fy vilken fruktansvärd dag jag har. Jag var på ett födelsedagskalas igår och tror jag att jag måste ätit något dåligt, för så fort vi kom hem så mådde jag illa och sen har jag spytt en gång i timmen hela natten. Jag spyr fortfarande och kan inte sova, kan inte äta och känner mig allmänt bara svag och ynklig. Vanligtvis när man spyr så brukar man ju må bättre, men inte denna gång. Jag har ont i kroppen och det känns som att någon plockat ut alla mina inälvor och bara slängt in dem igen. Tacka vet jag när det beror på fylla, för då mår man i alla fall bättre efteråt.
Min pojkvän var så fin och tog hand om mig och gick och köpte detta (vilket var det enda jag kan tänka mig att äta) innan han åkte hem:
Nu ska jag fortsätta att titta på säsong sex av Vänner och hoppas på att skiten går över snart.
Vi skruvar tillbaka tiden ett år och tar en titt på mitt liv då.
• Jag firade ena halvan av nyårsafton med Daniel och Linda och sedan gick vi till en fest och firade andra halvan.
• Jag bröt svanskotan genom att snubbla på en isfläck. Kände mig väldigt ensam och tragisk som fick sitta hemma ensam på en ring.
• Såhär såg jag ut för ett år sedan. Sidbenan hängde kvar:
• Jag var lite deppig över att saker gick bajs i mitt privatliv och sen var jag lite deppig på er också. Jag skrev ett inlägg om saker jag var stolt över och nämnde där bland annat att jag var stolt över att jag aldrig behövt ta något bidrag eller lån (t.ex. till min studier) och då blev en hel del av er upprörda. Någon skrev såhär:
• Jag hade en egen monter på Landskrona skolmässa där folk kom och pratade om utbildning och annat. Jacob var snäll och hängde med mig hela dagen eftersom att jag var livrädd över att min stalker skulle dyka upp. Jag slutade nämligen för flera år sedan att skriva var jag ska och när i bloggen innan jag varit där för att jag är rädd att han ska ta sig dit. Men det blir ju lite svårt när man måste skriva det, som med skolmässan.
• Jag skrev fortfarande krönikor i Landskrona City och den som korrekturläste ändrade alltså till ett stavfel. Hur kan det ens hända?? Texten överst är den som jag skickade in, i ett worddokument och den under är den publicerade versionen:
• Jag upptäckte att jag var med i en grupp som hette Bajsporr på Facebook?? Inte nog med det så hade jag varit med sedan juni 2011. Förstår fortfarande inte hur det gått till.
• Jag provade skönhetsknepet att ”sova med håret i en knut”. Hahaha. ”Funkar för alla”. Jovisst:
Filmen var bra! Min pojkvän (som läst boken) hade redan pratat lite om den, så jag visste vad jag skulle förvänta mig. Och jag tycker att den levde upp till det.
MEN. Var det bara jag som inte kunde höra vad han sa ibland?!? Det var grymt irriterande. Robert (låter som att vi är värsta polarna när jag använder hans förnamn sådär, haha) pratade ju med en ”gamlings röst” vilket stundtals gjorde det jättesvårt att hänga med på vad han sa. Jag tror jag missade hälften av filmen på grund av detta. Eller så är det bara jag som är lite efter, eller hör dåligt, för när biosalongen skrattade satt jag bara och funderade på vad han sa egentligen. Nästa gång jag ser en svensk film ska jag se versionen för hörselskadade så att jag inte missar något. På riktigt alltså. Så irriterande var det.
Det var tydligen helg igen dådå? Jag har noll koll på veckodagarna nu.
Lina hämtar upp mig snart och så ska vi ner och äta en bit mat för att sedan möta upp några andra och gå på bio. Vi ska se hundraåringen som rymde eller vad den nu heter. Någon som sett? Är den bra? Jag gillar inte riktigt att Robert Gustavsson har huvudrollen, jag har en hatkärlek till honom. Lite som till Jim Carrey. Det kan bli överdrivet, eller så blir det asbra.
Ha en bra kväll!
Hur länge dejtade ni innan ni blev ett par ? 
– Vi träffades i september, bestämde att vi skulle dejta i början av oktober någon gång och blev tillsammans i slutet av november. Det var lite rörigt där ett tag innan vi bestämde att okej ”vi gör detta på riktigt”.
berätta om gången du var i finland men trodde du var i sverige!
– Det var när jag och Emelie var på volleyboll-turnering i Åland med Paf. Jag kunde inte förstå i vilket land vi egentligen var. Jag trodde hela tiden att det var Sverige, men så sa någon att det var Finland? Alla pratade svenska, det var svenska skyltar, men de pratade finska på båten. Hur förvirrande som helst.
Jag hade typ missuppfattat hela resan, så jag hade inte tagit med mig några träningskläder. Minns att jag gjorde shorts av några strumpbyxor, haha.
Jag hade högst odds av alla. Absolut ingen trodde att jag skulle vinna. Var lagom bitter över det.
Hej Regina Jag minns att du sagt någon gång att du alltid sover med pyjamas på så att om det börjar brinna är det bara att springa ut – utan att stjäla uppmärksamheten från branden alltså. Men gör du det även när du sover med din pojkvän? Personligen tycker jag det tar bort typ hälften av det underbara med att sova ihop, om man inte får känna huden
– Haha! Tyvärr är jag tråkig och sover alltid med något på mig. Det behöver dock inte vara en pyjamas, utan det går bra med typ ett linne. Häromdagen sov jag med en tröja och inga trosor. Det kändes lite fail. Om mitt skräckscenario skulle inträffa och jag var tvungen att springa ut så hade jag haft tröja men inte trosor liksom. Kalle Anka style.
Hur länge till kommer du att plugga?
– Minst ett och ett halvt år, då har jag min kandidatexamen. Sen vet jag inte. Om jag ska vara ärlig så är pluggandet inte min grej. Jag lär mig bättre genom att göra och inte läsa, men jag vill väldigt gärna ha en examen. Och vem vet, jag kanske vill läsa mer när jag är klar.
Bästa serien? Motivera!
– Bästa serien någonsin kommer alltid att vara Vänner för mig. Den är helt enkelt bara bäst. Karaktärerna, humorn, allt.
Har du några planer på att färga håret ljusblont som du hade för några år sen? Du var så himla fin i det (och fin nu också såklart)
– Inte så ljust som jag haft tidigare (som på bilderna nedan). Men nu är mitt hår ljusare än det varit på länge. Fast egentligen inte, det är mest det att jag tagit bort min utväxt vilket får mig att känna mig typ platinablond. Haha. Antar att den känslan försvinner snart.
Hur visste du att du valde rätt när du valde utbildning?
– Det vet jag fortfarande inte. Jag tror att jag är en av dem som aldrig kommer att veta med säkerhet ”vad jag vill bli när jag blir stor”. Men det gör faktiskt inte så mycket. Jag fyller mitt liv med bra saker ändå. Jag valde min utbildning för att jag tycker att det är intressant och för att den är bred. Det är så rätt som det kan bli när man inte vet. Det som gjorde att jag fick upp ögonen för just den utbildningen var att jag läste medieproduktion på Malmö Högskola och en dag hade vi en jätteintressant gästföreläsare. Jag frågade henne efteråt vad hon hade läst och då svarade hon strategisk kommunikation. Och då tänkte jag att det nog var det jag skulle göra istället.
Vill du inte skaffa eget husdjur?
– Jo. Jag älskar hundar och tänker på det minst varje dag. Men jag kan inte ta det ansvaret och hade inte gett hundens liv rättvisa. Dessutom vet jag inte hur mitt liv ser ut framöver. Jag kanske vill resa mycket, flytta någonstans eller jobba med något som gör att jag inte har tid med hund. Det fungerar inte.
vad heter din kille i förnamn och hur gammal är han?
– Han heter Pojkvän. Jag vet. Jättekonstigt? Haha nejdå, men vi vet inte hur vi ska göra med namn och bild ännu. Jag har ju faktiskt en ganska stor blogg och det kan vara smart att tänka på det. Han är 26 år gammal.
bor du i hyresrätt eller bostadsrätt och hur stor? du har ingen lust att flytta till hbg nu när du pluggar där?
– Jag bor i en hyresrätt, det är en etta på 45 kvm. Jo, jag har varit inne på att flytta till Helsingborg och var på några visningar i samband med att jag påbörjade min utbildning. Men sen var det rätt smidigt att pendla ändå och förutom skolan hade jag egentligen inget att hämta i Helsingborg. Nu är jag redan är halvvägs i utbildningen och vet inte var jag kommer att hamna/vad jag kommer att göra efteråt, så är det kanske dumt att flytta nu. Men vem vet. Om inte annat så bor min pojkvän där 😉
När du skrev om hur du äter mandariner så funderade jag på två saker.. Går skalet aldrig sönder för dig? Och om det gör det; slänger du den då? Och det där med att äta en klyfta i taget; om två stycken är ihopväxta då? Delar du dom så dom går sönder eller äter du båda?
Om du är intresserad av hur jag gör så fortsätter jag skala men gömmer den trasiga biten så allt ska se helt ut och jag delar dom ihopväxta 
annars delar jag även din uppfattning om mandarinerna. Eller clementiner/satsumas what ever!
– Haha. Det är så hemskt egentligen, mitt clementininlägg, för folk (typ klasskompisar och så) har blivit helt oroliga när de ska skala när jag är i närheten. Jag är inte värsta clementinskalargalningen. (Jo lite) (men ja). Skalet går sönder ibland, men oftast inte. Jag gör precis som du gör!!
När kommer ny design?
– Haha ååååhhh förlåt. Alltså jag hatar mig själv över att jag aldrig tar tag i detta och ni måste hata mig ännu mer. Jag har fått lite mejl från folk som vill hjälpa till och ska gå igenom dem nu när jag är ledig. Jag lovar.
PH-frågan: Vem i PH skulle du ligga med, vem i PH skulle du gifta dig med och vem i PH skulle du döda (…eller okej döda är rätt brutalt, men slå hårt i ansiktet då)?
– Haha! Jag skulle ligga med Paow, gifta mig med Niklas och ”döda” Samir. 😉
Slutar gymnasiet om ett halvår och pendlar mellan att studera vidare direkt eller “ta ett år”. Vad rekommenderar du? Är rädd att jag går miste om drömutbildningen om jag inte går vidare till universitetet på hösten (tänk om det är högre antagningspoäng nästa år!) samtidigt som jag är pluggtrött och suktar efter ta paus och uppleva den “riktiga” världen innan ytterligare studier.
KRAMAR
– Detta är kanske inte det mest korrekta svaret, men alltså: upplev världen. Plugga inte direkt. Skolan finns kvar. Är du skoltrött och känner att du vill bort från allt det där så gör det. Risken är väl att det där ”året” gärna blir mycket längre än vad man tänkt. Egentligen är det bättre att ”bli klar med skolan”, men vad händer efteråt? När du har en examen så vill ju ha ett jobb och då kanske du köper en bostad och så vidare. Plötsligt ”upplevde du inte världen” alls. Det är klart att man kan resa och göra saker ändå, men det blir inte lika kravlöst som om man gör det utan att vara bunden till någonting. Det som du beskriver med antagningspoäng, det kan hända. Det hände faktiskt en vän till mig. I så fall får du vänta ett år till och hoppas att poängen går ner igen. Men känner du att du faktiskt vet vad din drömutbildning är så sök in och gå sedan på magkänsla. Att uppleva världen behöver ju inte nödvändigtvis betyda att inte plugga. Det är rätt fantastiskt det med.
Hur många barn skulle du vilja ha?
– Det kom en del barn-frågor märker jag, haha. Jag vet inte. Grejen är att det här med barn är inte min dröm just nu. Det är inte vad jag går runt och tänker på som andra verkar göra. Jag drömmer mer om resor, att gifta mig, att inreda fint och sådana saker. Men när tiden är kommen hoppas jag på mer än ett. Två kanske?
Frågat förr och frågar igen, denna gång hoppas jag dock på svar , är du nöjd med den där ögonbrynstatueringen du gjorde? Är det något du rekommenderar?
– Både ja och nej. Jag tycker att det ser bättre ut nu än innan jag gjorde den, men jag är ändå inte nöjd. Det har släppt på vissa ställen (jag fyllde aldrig i den efter några veckor så där får jag skylla mig själv) och färgen har blivit mer…grå. Dessutom är 3D effekten borta. Men det är inget som stör mig när jag har sminkat mina bryn, men annars tycker jag att det ser lite konstigt ut. Jag bryr mig inte så mycket och dessutom försvinner den successivt. Kosmetiskt tatuering varar i typ 2-5 år.
Mina ögonbryn innan. Syns typ inte pga av att jag sminkat dem, men hade knappt några.
Är det vanligt att folk säger hej till dig av “misstag”? Typ som när man känner igen någon väl men inte minns vem det är, så säger man hej ändå och kommer på i efterhand att det var typ en programledare eller nått haha…
– Haha åh, jag minns att jag gjorde det med Bengt Magnusson när jag var med på Efter Tio i tv4. Jag kliver in i hissen i tv4-byggnaden och så står han där. Min spontana reaktion är att säga ”hej” som att vi kände varandra. Det kändes verkligen så eftersom att han var så bekant och det tog flera sekunder innan jag kunde placera honom, tänkte typ att det var en gammal lärare och så bara….ja, just det. Knäppt det där. Jag vet faktiskt inte om det hänt mig, men det har det säkert. Jag är SÄMST på att placera folk så jag tänker ofta att jag känner personen, men bara inte kommer på hur, om någon hälsar.
Jag på tv. Minime.