Idag har jag hållit en bebis igen! Den gick inte ens lite sönder och skrek noll procent. Snacka om att jag börjar bli bra på det här med bebishållning. Detta var alltså tredje gången jag var nära en liten människa i mitt liv. Snart kan jag inte skylla på brist av erfarenhet när jag är awkward kring barn längre.
Två veckor gammal var den och så söt. Den bara låg där. En sån hade jag kunnat tänka mig att ha. En snäll liten grej som inte sprattlar eller är ledsen.
Träffa-föräldrar-grejen gick bra, tack som frågar (ingen har frågat!!!). Jag överlevde och de också, så det var ju tur.
Jag lovar att jag inte vanligtvis brukar printscreena på Snapchat (förbjudet!). Min pojkvän skickade den till mina vänner eftersom det blivit ett stående skämt att jag är dålig med barn. Men det är jag ju inte så alls, so IN THEIR FACE!
Jag ska träffa min pojkväns föräldrar för första gången idag. Hatar sånt. Varför kan det inte bara vara som när man var liten och han bodde hemma? Man sa ”hej” och sen var det klart.
Annars är det en stor dag idag. Min pojkvän ska nämligen äntligen tvätta sin jacka och jag slipper vara ihop med en frityrdeg.
Håll tummarna. För att jag inte gör bort mig och för jackan dådå.
Jag såg att någon frågade om ett utlåtande på dokumentären. Den var mysig! Absolut sevärd. Jag tycker det är så häftigt hur föräldrarna hittade varandra. Titta så förstår ni.
Resten av min fredag har tillbringats på typiskt fredags-vis. Förutom tacosen då. Faktum är att vi gjorde en pastarätt med svamp. Min pojkvän hade handlat en massa grejer han var sugen på i affären. Sedan gav han ingredienserna till mig och jag fick tillaga. Kreativt och kul.
Jag blev så sur på mig själv för att jag missade SVTs dokumentärfilm ”Tvillingsystrar” igår. Men jag kom precis på att man kan se den på SVT play, så det ska jag göra nu.
Dokumentärfilmen handlar om tvillingsystrarna Mia och Alexandra som skiljdes åt när de var små. Alexandra växte upp i Norge och Mia i USA. När de var sex år gamla återförenades de för första gången.
Jag hörde även att de ska vara med i Skavlan ikväll. Så kul!
Vet ni vad jag har gjort idag? Jag har hållit Kajsas bebis! Åh, så mysigt! Jag blev dock livrädd varje gång hon började gråta (bebisen alltså, inte Kajsa). Fast bebisar gråter ju, det är inte nödvändigtvis mitt fel.
Så konstigt det är när ens vänner börjar skaffa barn förresten. Vissa andra (=jag) är ju inte ens strukturerade nog för att ha hund. Men det kommer väl.