Jag är så förvirrad om dagarna. Var helt säker på att det var måndag idag, men det är ju tisdag. Jag börjar få tillbaka min energi i alla fall, så det är skönt.
Jag fick fina examenspresenter av min mamma. Jag fick champagneglas i kristall och en annan grej som jag tänkte visa upp i ett annat inlägg (måste bara fixa en sak först). Blommorna var från Janne med ett kort där det stod ”Fan vad du är bra!”. Haha, vadå bästa korttexten? Det är ju allt man vill säga liksom.
Egentligen skulle det vara två champagneglas, men upptäckte när jag packade upp att det var ett champagneglas och ett vinglas. De tog fel i affären, så jag ska byta det ena. Men fina visst? Det känns kul att ha lite finare glas, allt annat jag äger är från Ikea eller liknande. Dessa glas kan man ha till lite finare tillfällen. Som nu till exempel. Skål!
Ja. Då har jag visst en kandidatexamen!!! Heja mig!
Det är sjukt hur minnet funkar. Nu när jag tänker tillbaka så känns det inte jobbigt alls och jag tänker att jag kan väl plugga mer. Men jag vet ju att det funnits tentor som varit så tråkiga att jag inte vetat om det var möjligt att lära sig tillräckligt för att klara dem, jag vet att det funnits massa ångestmoment hela tiden som hängt över mig…och sen C-uppsatsen då. Men det gick! Tänker att det är så när man får barn? Alla nyblivna mammor jag pratat med har sagt att förlossningen var så fruktansvärd att de inte vill ha fler barn, men sen går det några månader och det glöms liksom bort. Resultatet är viktigare än jobbiga stunder. Ja. Okej. Jag inser att jag precis jämförde min examen med ett barn. Haha, sorry.
Vi skulle skicka in en bild på oss själva till dem som anordnade ceremonin och jag trodde att bilden var till någon form av ”legitimation” i dörren. Men upptäckte att det var ett bildspel som sågs överallt i arenan. Tur att jag valde en rätt hyfsad bild..haha. Kunde blivit pinsamt. (Det var inte sådär pixligt egentligen, men jag glömde kameran idag och min telefon gör som det vill tydligen).
Vi fick gå fram och bli avtackade och fick några presenter. Bland annat den här pennan. Det är lite tråkigt att min utbildning inte har något konkret som till exempel broschen sjuksköterskor får. Men en penna är väl ändå ganska symboliskt.
Det blev två fartfyllda dagar. Är sjukt sliten just nu. I fredags bjöd mamma på afterwork buffé (och mängder med dricka…hehe) och igår var det bankett. Jag har inte tagit så många bilder under helgen. Men här kommer några. Imorgon är det avslutningsceremoni och sen är det slut på firandet.
Glömde fotografera själva maten, här är bara efterrätten som var sådär. Men Kaffe Karlsson är ju alltid bra. Och vin. (Och shots, heh).
Jag fick tag i en långklänning till banketten. Jag tog risken att vara överklädd, men det visade sig att jag inte var det. Så det var ju skönt.
Förrätten.
Kvällen avslutades med en massa dansande och några shots igen. Min lever tackar inte för helgen om vi säger så. Nu ska jag ska jag ta tag i mig själv och hitta på något kul. Sen soooova.
Haha, alltså jag orkar inte. Min mage har låtit som en val eller torterad katt halva dagen, vilket säkert hela biblioteket har hört. Mot slutet av dagen började Bettys mage också. Det var helt sjukt. Våra magar typ skrek och vi var nära på att be om ursäkt till människor som satt och försökte läsa.
Vi tror att vi kommit på boven. Det är nog dinkelkakorna som hon köpte. Läste precis på förpackningen att de innehåller extra mycket fiber vilket antagligen fått våra magar att flippa ur. Det kanske blir så när man inte ätit annat än chips och choklad under hela uppsatsperioden. Men sen är det kanske inte meningen att man ska klämma i sig typ ett helt paket.. Jaja. Förlåt Lund. Det var bara min mage.
Tack för alla tips! Gick in på butiken ni tipsade om i Lund och provade helt seriöst hela affären. Hittade en bra klänning, så nu kan jag känna mig fin på lördag. Måste dock köpa ett par skor så att inte klänningen släpar i golvet. (Nej, jag har inga skor) (hehe) (okej) (men vill ändå köpa nya).
