Åh, jag haft en så dålig helg! Jag hoppades verkligen på att den skulle bli händelserik och produktiv, men jag har inte orkat. Jag har inte ens orkat blogga. Har haft så mycket jag tänkt fota eller skriva om, men har inte haft energi. Har så dåligt samvete över det, men ska verkligen försöka att inte ha det. Att ha ångest över saker när man gör sitt bästa är inte värt det. Ibland orkar man inte och så är det. Det är mycket nu, så det är inte så konstigt.
Nu ska jag i alla fall orka mig utomhus (nej, jag har inte ens gått utanför dörren på hela helgen…..) och titta till min bil. Jag ska besiktiga den imorgon och tänkte gå igenom den och se så att alla lampor fungerar och så. Är ganska säker på att allt är ok eftersom jag gjorde besiktning på den typ varannan dag för att öva inför uppkörningen (haha) (hade sån ångest över inre och yttre säkerhetskontroll, men det var ju faktiskt det enklaste momentet). Men det skadar inte att make sure.
Säg att det inte bara är vi som aldrig vet vad vi ska äta? Ibland kan vi nästan bli ovänner över detta ”problem”. Frågan är varför man aldrig vet vad man vill äta? Så himla märkligt. Jag älskar mat över allt på jorden, men ibland tänker jag att det vore så skönt att slippa äta. Så mycket tid man hade haft över utan allt matplanerande. *stackars i-landstjej*
I alla fall. Idag hade vi samma problem. Efter mycket om och men bestämde vi oss för att ge thaistället på hörnet ”en sista chans”. Maten därifrån har aldrig varit riktigt bra, men inte dålig heller. Så vi tänkte att vi provar en sista gång.
Det blev kycklingsspett med jordnötssås till förrätt.
Och anka på en bädd av svamp till huvudrätt. Stället får väl godkänt av mig idag måste jag säga. Kan dock bero lite på att vi åt vid 20.00 och jag var hungrig sedan 12.00. Hungern är den bästa kryddan osv.
Nu blir det lite vin och Suits! Gjorde bilden svartvit eftersom färgåtergivningen blivit helt knas i min kamera. Den klarar inte inomhusljus oavsett inställning längre. Mitt hår blev blått liksom? Dags att köpa ny.
Tänkte vara lite svensk och köra en fredagslista i fredagsmysets anda!
Humör idag?
– Trött och huvudvärk. Inte så kul, men känns ändå okej eftersom det är fredag.
Dagens planer?
– Jag ska hämta mina nya glasögon efter jobbet, orimligt pepp över det! Sen ska jag laga någon god mat och kanske se Idol tänkte jag.
Helgens planer?
– Ska kolla igenom min bil inför besiktning på måndag, fixa lite grejer till bloggen, jobba och sen måste vi verkligen köpa nya glödlampor. Känns som att varannan glödlampa hemma har slutat fungera, och det kan man ignorera när det är sommar. Men det är ju inte det längre och vi ser inte ett skit. Det var helgens måsten, i övrigt vet jag faktiskt inte ännu.
Bästa fredagsmaten?
– Tapas är enligt mig den bästa maten alltid. Varför äta en rätt när man kan äta flera? Lite av allt tack.
Vad är det roligaste som hände i veckan?
– Det måste ju vara det här (åtminstone i efterhand…) och att jag har köpt ett par perfekta höstskor och en väska. Materiellt kanske, men är kär.
Vad är det bästa med helgen?
– Att inte gå upp så tidigt, att äta helgfrukost, att slippa fixa-matlåda-lägga-fram-kläder-vad-ska-vi-äta-imorgon-har-du-bokat-tvättid och det vanliga vardagstugget. Och att folk är lite extra glada på fredagar, det är trevligt.
Helgens måste?
– Jag måste måste måste köpa en bluetooth-grej så att jag kan spela musik eller podcast i bilen. Som det är nu kan jag bara spela från en sladd och min nya telefon har ju ingen sån. Jag har tyckt det varit ganska trevligt att lyssna på radio, så jag har inte brytt mig om det. Men nu börjar radioreklamerna gå mig på nerverna. Hur kan något lyckats bli så tjatigt? Jag kan varenda tonfall på varenda reklamsnutt. Måste ungen vara störig när hon säger ”jaaaaaaaa” när hennes pappa säger att de måste komma dit oftare för att det fanns wi-fi och allt vad det är, nej jag vill inte köpa fika på Circle K, och vad är ens ”pinfärska” frallor? Måste ta tag i det. Det kryper i skinnet på mig.
Igår var vi, som sagt, på en liten dejt efter jobbet. Den såg ut såhär:
Det blev pizza! Jag har tjatat om att Mama Teresa i Landskrona gör bland de bästa pizzorna jag ätit. Vi brukar äta på La Pizza i Helsinborg som också gör bra pizzor, men Mama Teresa är lite bättre tycker jag. ”Idag ska vi äta på det pizzastället du pratat om”, sa F. Sagt och gjort.
Men såklart såg det inte ut som på bilden ovan, utan såhär. Man måste dela så att man får två olika smaker såklart. Jag insåg förresten en sak igår som jag länge ignorerat: pizza är godast utan för mycket pålägg. Less is more! Jag har alltid tänkt att det är tvärtom. Ju mer gott desto godare liksom. Men nej, inte med pizza. Har man för mycket på blir den för geggig.
Sedan handlade vi godis. För vi skulle gå på bio! Trenchcoat här (adlink).
Det blev Bridget Jones baby. ”Du nämnde ju att du ville se den”, sa F som tydligen snappat upp det. Jag tyckte att filmen var jätterolig. En ganska sorglig historia egentligen dock.
Vi har förresten bestämt att vi ska köra en ”dejt” i veckan. När man bor ihop är det lätt att det bara blir vardag hela tiden och att man inte ”är tillsammans” när man är tillsammans. Det finns ju alltid något som måste göras. Så därför har vi infört dejt-dagar nu. Eller ”dag” är inte rätt beskrivning då det inte behöver vara en hel dag (känns inte så genomförbart i längden). ”Dejten” behöver inte vara något särskilt. Det måste alltså inte vara restaurangbesök eller något annat som kostar, det går bra med exempelvis en promenad. Poängen är bara att vi ska göra något tillsammans som bara är för oss. Vi turas om att hitta på saker varannan vecka från och med nu. Vi båda är ganska romantiska av oss, så vi tycker att detta ska bli kul. Undrar hur länge vi kommer lyckas hålla igång det. Är det någon av er som gör såhär?
Här står jag i en provrum och piffar till mig lite. I söndags sa F att ”på onsdag ska vi på dejt efter jobbet” och jag har varit pirrig hela veckan. ”Ha inte för stora förhoppningar nu, det är inget särskilt” sa han igår. För sent! Haha.
Jag har ingen aning om vad vi ska, men det blir nog kul. Älskar dejter mitt i veckan!
Ibland blir jag så trött på mig själv. Varför sätter jag mig själv i knepiga situationer? Igår skulle jag på en behandling efter jobbet. Jag hade bokat laserbehandling för att ta bort hår (jag återkommer om det funkar så att ni inte lägger era pengar på något i onödan, så dyrt!) och inför besöket mejlade kvinnan mig och skrev att jag skulle ta med något att lyssna på under tiden så att jag slapp höra maskinen och för att det inte skulle bli så långtråkigt. Det tar nämligen två-tre timmar att behandla benen, så lite underhållning är på sin plats.
Sagt och gjort, jag laddade ner en podcast och var redo för behandlingen. ”Har du med dig musik”, sa kvinnan när jag kom in och jag nickade. Men när jag skulle sätta igång den upptäcker jag att det inte fanns ett hål till mina hörlurar! Jag har ju en ny telefon och jag har väl inte direkt missat allt snack om att iPhone 7 numera har trådlösa hörlurar, men jag har inte tänkt på det. Så jag tog med mig vanliga hörlurar som jag såklart inte kunde använda. ”Oj, min telefon har ju inte uttag till hörlurar” sa jag. (Okej, verkar ju inte alls trög??). ”Men det är lugnt, jag tar min arbetstelefon istället”, sa jag, och hämtade den i omklädningsrummet. Men till min fasa upptäckte jag att batteriet hade tagit slut och att den hade den hade dött. Ok, det är här min logik är helt jäkla märklig. Vet ni hur jag löste situationen? Jo, jag satte i hörlurarna i den döda telefonen, tog med den in och LÅTSADES LYSSNA i två timmar. Alltså vem gööööör såååååå?
Hon frågade vad jag lyssnade på och jag kom bara djupare och djupare in den dumma lögnen. Varför inte bara säga som det var? ”Telefonen dog tyvärr, men det gör ingenting, jag kan ligga här, behöver ändå koppla av lite”. Istället ligger jag och låtsas lyssna på en död telefon. Normalt. Verkligen.
Ursäkta men det är SATSUMASÄSONG! Bästa på hela året. De är helt perfekt sötsyrliga just nu. Jag äter typ ett berg om dagen. Doften när man skalar kan man dö för. Älskar alla som äter citrusfrukter.
Jag har inte orkat göra egen granola en enda gång sedan jag började jobba. Så detta är min favorit numera. Jag skulle bara önska att den innehöll mer hasselnötter och att de skippade dadlarna. Dels för att det inte är gott och dels för att jag tror att jag hade tuggat sönder tänderna om jag försökt mig på att äta dem…. Så galet hårda! Men det går ju fint att plocka ut bitarna, i övrigt är den god.
Jag dricker väldigt mycket grönt te. Nästan dygnet runt faktiskt. 1) för att det är nice och 2) för att värma händerna när jag sitter vid datorn. Men Ida är faktiskt vassare än mig. Jag har försökt hänga med i hennes te-tempo, men det går verkligen inte. Inte om jag ska kissa sönder mig på kuppen. Får små meddelande med mina tepåsar, idag fick jag detta. Ida ba: ”Ja, det tycker jag att du ska. Gör det”.
