En ny svensk säsong av Love is blind är här och jag sitter bänkad såklart. Har inte hunnit långt än och här kommer inga spoilers, men fick bara lust att prata om programidén generellt. Jag har precis innan den nya svenska säsongen sett den senaste amerikanska i ett svep och haha ja man blir ju aldrig besviken. Det blev drama precis som vanligt, men mest älskar jag ju alla kärleksförklaringar, känslor och frieri. Sen spolar jag igenom 80% från första mötet till ja eller nej vid altaret om jag ska vara ärlig.
Något jag ständigt slås av är hur vältaliga och verbala alla är. Det är förvisso säkert ett krav då talet är vad som för programmet och vad man har att förlita sig på, till en början i alla fall. Men det är på en sån nivå att det stundtals blir nästan överdrivet. För att inte tala om hur hänsynsfulla, förstående och PK alla är. Allt ska valideras till höger och vänster. Är folk såhär på riktigt numera?
Jag älskar programidén, men tror inte på att det är så man träffar den man ska gifta sig med. Jag tycker snarare det är så man träffar sin bästa kompis.
Kärleken är kanske blind, men attraktion behöver utforskas. I min värld handlar det om kemi och inte nödvändigtvis utseende. Jag är ju inte automatiskt attraherad av en man för att jag tycker att han ser bra ut, och tvärtom skulle jag kunna vara det utan att vid första anblick tycka att han är snygg.
Jag förstår att attraktionen är vad som är tänkt att utforskas i nästa steg utanför kapslarna, men liksom…sannolikheten att man ska träffa rätt borde vara så väldigt liten med bara en person kvar? Jag föreslår att deltagarna får kramas och hångla lite under dejtstadiet också. I mörker kanske? Det är ju en för viktig byggsten att bortse innan man _friar_ till någon.
Kanske är stenen i min sko vetskapen om att jag och F aldrig aldrig aldrig hade valt varandra och det skrämmer ju livet ur mig. Vi har absolut inte samtal som pågår i timmar, förstår varandra hela tiden (omg tvärtom) och tycker likadant om saker. Men kemiskt i universum hör vi ihop och kompletterar varandra. Vill man ens vara likadana? Det säger jag kanske för att jag utgår från min egen situation. Det är väl härligt om man kan få allt. Men är så tveksam.
För en vecka sedan var det en helt otroligt fin dag. Solen strålade, vår i luften och jag kände att energin var tillbaka i kroppen för första gången i år. Invigde mina nya solglasögon (reklamlänk).
Jag och Henri tog tåget till Malmö för att hänga med Sofie och Frans. Henri hade ingen jacka på sig (!).
Åkte vid lunchtid och vi köpte med oss en pasta som vi delade på tåget. Så mysigt.
Framme! Det bjöds på allt Henri (och jag för den delen) älskar i fika-väg. Barnen röjde runt i Frans rum medan jag och Sofie catchade up.
Sen skulle vi ut på lekplats…som jag lyckades avvärja och vi gick till vattnet och blåste såpbubblor och spanade på båtar istället. Av alla aktiviteter med barn är att hänga på lekplats det absolut tråkigaste jag vet : ))
Efter några timmar vinkade vi hejdå till våra kompisar och gick mot tåget. Men väl framme vid tåget insåg vi att vi inte alls ville åka hem. ”Ska vi gå en runda på stan istället”, frågade jag. ”JA”, tyckte Henri.
Älskar att göra saker bara vi två. Vi gick på gågatan och pratade om saker vi såg. ”BAJSKORV” ropade han högt och när folk vände sig sa han ”men mamma varför säger du så”. Hahaha jag svär ibland är han min kusin Charlotte i miniformat.
Hade spanat på en jeansjacka (reklamlänk) som jag ville prova. Det blev ett köp!
Henri fick också shoppa något för att han inte skulle tråkas ihjäl och valde en ring. Var så stolt och längtade efter att visa sina kompisar <3 …Sen tappade han den när vi var på stranden dagen efter och blev så ledsen. Men igår fick vi tag i en ny!
När vi kände oss klara tog vi tåget hem. F var iväg med kompisar och jag beställde sushi. Sen tittade vi på mello och Henri fick somna hos mig i soffan <3
Tillbaka till vår långhelg i Norge! En förmiddag tog min kusin med oss till ett second hand lager.
Här hamnar allt möjligt, oftast som ett mellansteg innan det skickas ut till diverse second hand butiker. Man kan gå hit och handla, men förstod inte helt om det är en allmänt känd grej.
Det var i alla fall oändligt stort och fanns mycket spännande att titta på. Henri hittade en korg full med kortläsare som han absolut ville ha.
Detta sidobord fick följa med hem till Sverige. För 50 kronor blev det vårt.
Ny dag nytt bål. Mathias och Malin har byggt sin egen bålplats på stranden. Här sitter de och njuter livet majoriteten av veckans solnedgångar.
Vi grillade korv. Fattar ej varför lompe aldrig slagit i Sverige? Så mycket godare än bröd.
Njutet! Satt här i två timmar och bara hade det underbart. Och spillde ketchup överhimlaallt.
Ribbe är traditionell julmat i Norge och väldigt norskt. Min faster gav sig på att laga ribbe med asiatisk touch och det var succé. Önskar jag kunde dra med kniven nu för att demonstrera krispet på svålen.
Het kålsallad med lime, jordnötter och koriander. Till ribben gjorde vi en apelsinsås och en asiatisk glaze.
Vi åt och åt och åt. Frédéric sa att det var bland det godaste han ätit.
Två som sover <3 Henri är alltid avvaktande till Dixie till en början. Men sen släpper det och de är kompisar.
Dagen vi skulle åka hem bjöd Mathias och Malin hem oss på fin frukost som de fixat. Fanns verkligen allt man var sugen på. Tyvärr kunde jag inte äta någonting och kände mig helt off i kroppen.
Poff slog influensan till. Fick lägga mig och sova några timmar medan de andra var ute.
Sen väntade en hemsk bilfärd hem. Kan inte minnas sist jag var så sjuk. Men som tur var sov jag mig igenom allting sen. Sov i fyra dygn och sen var det bra.
Vilken fin dag jag haft. Henri skulle till läkaren (bara rutingrej) och jag hämtade honom precis innan han skulle äta lunch och alltså fick han äta lunch med mig istället. Vi gick på thairestaurang bara han och jag och det var det mysigaste någonsin. Var så lycklig över detta lilla inslag under min jobbdag att F sa att jag borde låtsas att han ska saker då och då för att få vara med honom en stund, haha.
På tal om att vara på bra humör. Helgens väder?? 10-15 grader, strålande sol och vindstilla. Jag behöver verkligen ingenting mer än det. Vi var utomhus hela lördagen och hela söndagen. Ingen ville gå hem. Man inser ju nu, som varje år, hur orimligt det är att vi bor i detta land under vinterhalvåret. Hur står vi ut, tänker jag. Men det är ju det vi inte gör.
Melodifestivalen i lördags och mitt favoritbidrag vann. F trodde jag skojade när jag sa att jag hejade på Kaj. Men melodin var bra och låten var kul. Tycker det säger en del om vår samtid att ett sådant bidrag vinner. Det är vad vi behöver just nu. Att tänka på annat. Vi valde mellan trams eller revolution och då vann trams till slut.
Läste en del om Måns (med flera) ”osportsliga” beteende vad gäller förlusten. Är det bara jag som känner att det var rätt befriande ändå? Visa känslor och berätta hur man känner. Klart man får bli ledsen och besviken. Lite arg och orimlig. Sen går det över. Eller märks det att jag uppfostrar en treåring : )) Allt jag kunde tänka på var Joeys gracious loser face.
Mitt liv just nu är inte mycket att blogga om. Tar typ inga bilder och vill vara i min egen bubbla mest. Meeen här är lite blandat från den senaste tiden:
Vi (eller ok F) har fått en nytändning vad gäller att få klart smågrejer här hemma. Som lister som saknas här och var exempelvis. Han har en hängiven hjälpare som är med varje steg på vägen.
Vad hade jag gjort utan Foodora Market senaste tiden? Speciellt när jag var sjuk och inte orkade gå och handla. Mådde illa och kunde beställa hem exakt det jag var sugen på för dagen. Väldigt random beställningar, skämdes lite ibland.
Tog upp det här med att det är dimma så ofta numera på min Instagram och så många höll med. Det var inte såhär när jag var liten. Nu är det ju dimma flera gånger i veckan.
Min chef gjorde veganska semlor till oss för att fira baby boom. Tre nya bebisar i teamet under februari! <3
Lunch med min kollega Sarah. ”Jag är sugen på grönsaker idag”, sa hon. Det var inte jag. Det är en chokladboll i påsen dessutom.
Har äntligen varit hos frisören. Behövde verkligen klippa mig. Passade på att få bort de gula tonerna i håret också.
Men 50% varför jag går till frisören är ju för att få ligga här i massagestol och få håret tvättat. Bästa.
Knappt tagit någon bild på mig själv på sistone då jag känner mig så ful nuförtiden : )) Men här hamnade nya frillan på bild. Älskar färgen!
Min frisör tipsade om ett silverschampo för ljusbrunt hår som jag är pepp på att testa. Tycker det är svårare att hitta rätt när man inte är blond-blond.
Varje måndag klockan 12 samlas måndagsrörelsen för att visa stöd för Ukraina. Känns viktigare än någonsin. Vet inte ens vad jag ska säga om allt som händer just nu mer än att jag är djupt oroad och ledsen.
Mitt liv just nu är bara en enda lång väntan känns det som. Skulle gärna vilja snabbspola lite. Mår sådär och den ena sjukdomen avlöser den andra. Det är med nöd och näppe vi duckat kräksjukan på förskolan. Det är en så himla dryg period bara. Att snabbspola en månad räcker tänker jag. Eller kanske två om man får önska. Att vara inne i maj, det hade varit fint. Snaaart snart blir livet härligt igen.
När jag ändå längtar efter framtiden kommer här 4 saker jag ser fram emot som jag har planerat de närmsta månaderna:
♥ Ska på teater med tjejerna! Vi ska se Hbg girls på stadsteatern. Känns givet då vi ju är hbg girls, hehe.
♥ Och i juni åker vi på spa en hel helg. Vår nya tradition är en tjejresa per år. Förra året blev det Palma och i år röstade vi fram spa. Min plan är att ta med en hög med böcker jag vill läsa, vila vila vila, äta prick allt som låter gott och smälla hela friskvårdsbidraget på behandlingar, minst.
♥ Jag och Hannah ska se Carl Stanley! Vi fyller år typ samtidigt och det ska bli vårt b-day firande tillsammans. Ska äta på restaurang innan och sen ska vi skratta massor, förhoppningsvis.
♥ Och slutligen. Kanske fel att säga att jag ser fram emot detta, det gör jag inte. Men är glad över att det ska bli av. Obs fortsätt inte läsa om du ska föda barn och är orolig.
Jag fick lite komplikationer efter min förlossning. Behöver inte gå in på detaljer, men det tog lång tid innan jag kunde gå på toaletten ordentligt. Det har fortfarande inte blivit helt bra och har nu gått över tre år, så jag har sökt hjälp och ska till en expert som ska undersöka mig. Ingen aning om hur detta går till, men så skönt att jag har tagit tag i det. På min födelsedag ska jag dit, lustigt nog.
En onsdag för inte så längesedan packade vi ihop oss i bilen för att åka till Norge. Henri somnade efter någon timme och jag sa STOPP PÅ NÄRMSTA MACK och så köpte jag mig en kaffe att njuta av i luuuugggn och rooo.
Men måste säga att bilresorna går så bra nu. Om du som läser detta har ett barn som hatar att åka bil så kan jag trösta med att det kan gå över. Usch alltså minns med skräck hur det var. Fick brotta ner honom i stolen, spänna fast honom med våld och sen skrek han som om han var med om någon tortyr hela färden. Ofta fick han även av sig bältet. Houdini-Henri. Men nu! Så nöjd! Resan hem sov han inte ens något och det gick bra ändå.
Tog ingen bild första kvällen, men här är dagen efter. F jobbade, vi andra var runt och hittade på saker. Energistopp på donken. Lyckan när man får en osnurrad Mcflurry!
Henriette visade Henri (Henri och Henri <3) att man kan doppa pommes i mjukglass. Vips doppade han sina nuggets också och tyckte tydligen det var supergott. Pojken vill inte ens smaka ketchup som en normal person, men det provade han utan att tveka.
Dessa frallor är otroligt goda. Nej skoja. Eller det är de kanske, men det jag ville berätta var att jag köpte med mig några kilo lösgodis som vi maskerade i andra typer av påsar för att kunna äta utan att barnen märkte. Life hack!!
F hade jobbat klart och vi drog ner till stranden en sväng. Han är så gullig i sin mössa 😂
Mathias gjorde upp en eld, vi hittade en stock som vi drog ner till vattnet för att sitta på och så satt vi här till solen gick ner.
Så mysigt. Vad mer behöver man ändå.
När jag var liten och min faster frågade vad jag ville ha för mat när jag kom svarade jag alltid denna rätt. Det är ugnsbakad kyckling med massa kryddor med ris till. Mmm det är så gott.
Pojkarna lekte glasskiosk med Playdoh. Lyx i Norge där det finns tusen vuxna som vill leka med en.
Avslutade en mysig dag med att se The children’s train och äta godis. Hälften av oss tyckte det var en feel good film och andra hälften tyckte den var ångest. Jag tillhörde den senare. Nej usch vad jag mått dåligt av handlingen i denna film. Tänker fortfarande på den dagligen. It hit home eller vad man ska säga.
Värsta av allt var att F fick för sig att han absolut skulle sova med Henri den natten (vi sover inte i samma sovrum) och jag sov alltså själv. Utan min pojke, efter att ha sett en film där en kvinna skickar bort sitt barn. Nä usch.
Med det sagt avslutar vi del 1 av vår långhelg i Norge. Del 2 kommer när ni minst anar det.
