Jag sitter kvar ensam på kontoret och är så trött att jag skulle kunna svimma. Trots det överväger jag om jag ska gå på ett event ikväll eller inte. Man-lever-bara-en-gång rösten fightas med kroppen.
Men liksom. Jag känner ingen i Stockholm och inte kan jag väl sitta på kontoret hela natten, så det är väl bara att klistra på sig partyleendet och gilla läget. Om jag hittar fram då vill säga. Är inte direkt bästis med tunnelbanan.
Har nyss kommit till kontoret från pressvisning på Sex and the city 2 och sitter för tillfället med en hungrig kollega bredvid mig som tjatar, så jag ska hålla mig kort.
Gårdagen: Kaos, men väldigt roligt. Intervjun med bandet ”Young and divine” gick jättebra, supergulliga killar. Natten blev lång och några (stora) tequila och vodka-shotar senare var det dags att vingla hem. ”Orkade inte vänta på taxi så vi tog taxi istället” – Sms skickat från min mobil inatt. Bra där Egoina! Bra där!
HÄR är en länk om någon är intresserad av att höra deras singel ”Shake that bubble”.
Jag ber om ursäkt för att jag har snöat in så på tåg på sistone. Men jag undrar ytterligare tre saker.
Först och främst. Varför uppges en försening på en minut? Det känns sjukt onödigt.
Och sedan. Varför meddelar tågmänniskan vilken sida det är avstigning på? Det meddelas även om det blir en ändring på detta. I stil med: ”Snart är vi framme i Hässleholm. Vi vill göra er uppmärksamma på att avstigningen sker på höger sida, istället för vänster. Alltså AVSTIGNING PÅ HÖGER SIDA, tack”. Tror tågpersonalen att vi är dumma i huvudet eller? Hade jag stått och väntat på att dörrarna på vänster sida skulle öppna sig och de inte hade gjort det, ja, då hade jag faktiskt vänt mig om. Tro det eller ej.
Sist, men inte minst. Varför är det aldrig det mötande tåget som får stanna?