Jag har ingen aning om vad jag ska skriva utan att klaga. Det går inte.
Igår kväll låg jag och tittade på ett kockprogram. Det var ju smart. Det är inte det jag rekommenderar att göra om man inte kan äta direkt. Det slutade med att jag skrev en lista på allt jag ska äta när jag kan äta igen. Den blev lång.
Mamma ringde nyss och var orolig över att jag inte har bloggat. Så därför skriver jag detta inlägg. Hej, hej, Jag lever fortfarande. Tur va?
Fick ett sms om att jag skulle titta utanför ytterdörren. Där hittade jag de här.
Mamma i telefon innan läggdags på sjukhuset igår.
Mamma: Har du eget rum?
Egoina: Nej, jag delar det med en tjej. Men hon är inte här just nu.
Mamma: Hon kanske är i rökrummet?
Egoina: Finns det rökrum på sjukhus?
Mamma: Det fanns tidigare, men det finns nog inte längre.
Egoina: Men det är ju helt sjukt.
Mamma: Jepp. Det är därför det kallas SJUKhus.
Jaha. Hur är det meningen att jag ska få ner dessa tabletter egentligen? Har läkarna glömt vad jag lider av eller?
En man sätter dropp i mig.
Egoina: Du… Jag har en fråga?
Mannen: Ja?
Egoina: Vad kallas ditt yrke?
Mannen: Sjuksköterska.
Egoina: Även fast du är man?
Mannen: Ja.
Egoina: Kallas det inte sjukskötare då?
Mannen: Nej, det är något annat.
Egoina: Jaha.
Mannen: Det gör mig ingenting att kallas sjuksköterska.
Egoina: Men… Tycker du inte att det är lite…gay?
Då var jag hemma igen och det känns inte så skönt som jag trodde. Plötsligt när man inte blir uppvaktad dygnet runt blev allt mer påtagligt.
Måste erkänna att jag var lite väl kaxig igår och tyckte att de behandlade mig som om jag vore döende. Är inte lika kaxig idag när jag inte fått sova på hela natten och dessutom inte får i mig mat. Tungan är svullen och gomtappen är så stor att den hänger ner på tungan. Trodde inte ens att det var möjligt. När jag var på apoteket fick jag sådana kramper och trodde att jag skulle svimma att jag fick sätta mig på golvet. Bara på grund att jag var hungrig.
Jag var beredd på att detta skulle göra ont, men jag var inte beredd på att själva munnen skulle vara mördad. Smärtan kommer efter 4 dagar säger doktorn. Förutom den uppenbara smärtan då. Jag har ju köttsår i halsen.
By the way så låter jag som Piff och Puff. Härligt va? Och igår trodde Johan att jag var Patricia båda gångerna jag ringde.
Eller hur hette det nu? Detta är inte kul. Kan inte sova. Undrar om jag har mer saliv i munnen än andra människor, eller om det beror på att jag har stora problem med att svälja den? Men fina strumpor jag har va? Sjukhusfashion!
