Frågor och svar angående min operation
Jag har fått många frågor angående min operation och förstått att det finns visst intresse. Här har jag samlat några och svarar så gott jag kan.
Vad opererades du för och varför?
– Jag tog bort halsmandlarna. De har ställt till problem för mig så långt jag kan minnas. De var alltid svullna, men vid varje liten sjukdom eller så fort de kände för det svullnade de upp helt och hållet och gjorde mitt liv riktigt jobbigt.
Hur fick du genom operationen?
– När halsmandlarna svullnade upp rejält (så att de täckte hela halsen) (hände typ 6 gånger per år) brukade jag gå till läkaren och fick på rutin med mig antibiotika hem. En dag fick jag nog och började gråta när jag satt hos läkaren och berättade att jag inte kunde ha det så.
Vad hände sen?
– Det skickades en remiss till öron-näsa-hals och där fick jag bekräftat att jag hade ”kronisk halsfluss” och läkaren tittade mig i halsen och uttalade orden ”ojdå”. (Kändes skönt att äntligen bli tagen på allvar). Läkaren rekommenderade operation. Jag fick vänta ungefär ett halvår.
Hur lång tid tog operationen?
– Runt 45 minuter tror jag.
Jag har aldrig fattat hur dem opererar? Bänder dem upp hela käften, eller skär dem liksom upp halsen?
– Så som det känns i tunga, huvud, halstapp (heter det så) och hals så bände de upp skiten och eventuellt brände upp mandlarna.
Hur ser det ut i halsen?
– Där mandlarna satt är det vitt-grått-grönt och annars har jag sår på läpparna, tappen och tungan. Tungan är även (fortfarande) gigantisk och hård.
Vad äter du?
– Beror på hur ont jag har. Idag är det rätt lugnt med smärtan så jag har ätit fiskgratäng och gulaschsoppa. Annars har jag levt på piggelin, så det satt fint!
Hur låter din röst?
– Första dagen lät jag som piff och puff. Idag låter jag som en creepy gammal kvinna som viskar. Pappa tyckte det lät som att jag var packad. Är kanske inte så långt från sanningen heller med de tabletterna jag äter.
Jag gissar att du är hungrig nu då?
– Andra dagen var HEMSK. Jag trodde jag skulle svimma av hunger. Nu passar jag på att äta lite hela tiden så att jag slipper kramperna i magen.
Kan inte du videoblogga?
– Jag kan knappt röra munnen. Det får nog vänta.
Spydde du blod efteråt?
– Jag har faktiskt inte spytt alls. Hörde att det var vanligt efter narkos, men jag klarade mig undan. Mådde dock väldigt illa igår.
Var glad om din tunga bara är svullen… Under operationen så klämmer de fast den så att den inte skall åka ner i svalget och vara ivägen… När jag opererade bort halsmandlarna fick jag stora sår på min tunga pga denna otrevliga behandling-
-Igår, när jag lyckades sträcka ut tungan för första gången sedan operationen upptäckte jag massa sår. Inte kul. Även den där tappen har stora sår.
Skönt att höra att du lever! ska själv göra samma operation om två veckor och är livrädd. så nu frågar jag dig, hur jäkla ont gör de? ska man vara livrädd och chansen att man dör är rätt liten va??
Men att leva på glass är väl inte sååå illa… eller
– Jag ska vara helt ärlig. Det gör faktiskt inte så ont som jag trodde att det skulle göra. Dock säger alla att den riktiga smärtan först kommer om några dagar då såren öppnar sig eller något liknande. Men jag har inte så farligt ont. Munnen är svullen och det känns allmänt som att jag har fått stryk, det är allt just nu. Risken att dö finns knappt, tänk inte på det! Maila gärna mig så kan vi prata mer och så kan du få fråga vad du vill.
En fråga förresten, var det tänkt att du skulle opereras och åka hem samma dag, alltså inte vara inneliggande? Intressant då jag själv jobbar på ÖNH i annan stad och där ligger alla inlagda över natten efter operationen…
– Ja det var tanken. Men jag fick stanna för att jag blödde så mycket under operationen. Skönt att höra att man brukar få stanna. Då känns det inte så farligt att jag behövde det.
