Så het, så het
Jag hittade en tidning på tåget hem. Marc Anthony har stora lökar.
Jag hittade en tidning på tåget hem. Marc Anthony har stora lökar.
Det kom upp en blå skärm på datorn så nu skiter jag i det och för att jag inte ska råka döda någon sitter jag på tåget in till helsingborg för att gå på bio med Patricia istället.
Jag är fortfarande irriterad och dessutom har jag ankelsockor på mig som glider ner hela tiden. Vem fan uppfann ankelsockor? Så sjukt korkat. Eller är det mina hälar det är fel på?
Förlåt att jag liksom smsar in hela min livshistoria, men jag försöker hålla mig sysselsatt här. Jag nös nyss. Alla tittade. Fan.
Jag är så förbannad idag. Allt går fel, hela tiden. Min blogg ser ut som en blinkande julgran med all jävla reklam. Räknade till nio annonser nyss. Sinnessjukt! Och nu har min dator fått virus också, IGEN.
Hur fan kan man få virus när man bara bloggar och typ går in på Facebook? Jag förstår inte? Jävla skitdator. Fläkten suger dessutom.
Nästa lön svälter jag hellre hela månaden och köper en fungerande dator. Detta håller inte.
Eller så kan väl något företag som läser detta skicka en till mig? Jag lovar att göra massor med reklam. Om någon från skatteverket läser detta så skojade jag bara. Humorblogg ni vet.
Varför säger man ”smaklig MÅLtid” när man ska äta och inte på fotbollsmatcher?
Förresten borde jag och David skaffa en matblogg eller något. Det är ju det enda vi gör. Jag har en hel mapp på datorn fylld med bilder på mat.
Jag har sådan ångest. Vet inte vad jag ska göra. Alla dessa val.
Ibland måste man kanske bara lyssna till hur man mår? Och inte hur dum i huvudet folk kommer att tycka att man är?
Jag kanske sumpar mina chanser. Men då är jag åtminstone lycklig. Eller?
Åh.
Vi pratade om Facebook igår och plötsligt tar jag denna meningen i min mun. ”Ja, alltså jag förstår inte människor som skriver om vad de gör och äter hela tiden. Fyfan vad töntigt”.
Snacka om att kasta sten i glashus. Big time.
Äntligen hemma från världens längsta bussresa genom halva Skåne. Jag tycker att Rebecca ska flytta hem igen istället. Detta orkar jag inte.
Nu står min hemmafru och lagar mat, och jag ska skriva krönika. Vad gör ni?