Jättefin printscreenad krönika. Visst? Fast ni säger ju att ni hellre läser dem såhär.
Jag är lite känslig över att ALLTID bli bedömd på mina texter, men ju mer jag lärt mig att man inte alltid kan vara bäst, desto mindre bryr jag mig. Ibland skriver jag ihop skiten två minuter innan deadline för att jag måste och ibland är jag inspirerad.
Det här är en måste-text. Fast efter en second look är jag rätt nöjd ändå.
Vill bara påpeka att jag inte försöker förringa det faktum att kvinnor tvingas jobba med detta mot sin vilja.
Äter frukost. Roomien har köttfärs på sina mackor (!). Jag sa inget. Okej. Det gjorde jag. ”Har du kräkt på mackan”, frågade jag. ”Nä, det är köttfärs”, svarade han. Som om det vore självklart.
Nu ska jag skriva en text, sen ska jag hem till mamma på middag och efter det ska jag möta upp Lina för lite catch-up-spinning. Mja. För vi pratar väl mer än vad vi tränar. Fin måndag.
Jag har alltså ätit middag. Sen åt jag chips med två dippor och nu kan jag inte sova för att jag är hungrig? What the fuck.
Är på säsong fyra på Greys Anatomy. Filosofin i det programmet är att man klarar sig om man kommer in med världens mest livshotande sjukdom. Men man dör av en förkylning.
Eva vad-hon-nu-heter blundar hela tiden i ”Så mycket bättre”. Ja. Jag tittar på det programmet fast jag bara är 22. Roomiens inflytande.
Imorgon ska jag göra vettiga saker. Men nu är det fortfarande söndag. Ok?
