Ett ställe som vi gick till pga bra inkastare. Han lovade det att var hälften så dyrt med drinkar här än på klubbarna (vilket inte var sant). Vi tvingades att beställa den största drinken som var svindyr och den smakade inte alkohol överhuvudtaget. Tre gånger fick vi skicka tillbaka den, tredje gången orkade vi inte bry oss. Men vi lärde känna några norskor som vi berättade det för vilket ledde till ett litet uppror där inne och alla började klaga på sina drinkar. Personalen klappade när vi gick, haha.
Den här tanten kom till stranden varje dag runt tolv, grävde ner sin käpp, gick i vattnet med kläder på och badade i flera timmar. Så himla knäppt?
Lagom stor drink, ja.
Jag och Lina fick en bästis när vi var ute en kväll. Den här kvinnan kallade oss till sitt bord, sen satt hon och kramade och pussade på oss och höll hand med oss. Haha okej? Hon blev jätteledsen när vi gick. Inte ett ord engelska förstod hon.
Vi träffade en kille som såg EXAKT ut som Bradley Cooper (från Hangover och Limitless), det ser inte ut som det på bilden, men jag lovar att det var helt sjukt likt i verkligheten. Bara att den här killen var blond.
Jag sjöng karaoke. Ser ni vilket låt? Ledtråd: Do-do-do-do-do-dooo-dooo
Linas danskompis. ”Han dansar så bra, jag MÅSTE dansa med honom!!!”, sa hon.
Kille jag träffade på BK och pratade med i väntan på min mat. ”You don’t look swedish”, sa han. ”Why?”, frågade jag. ”Because you’re not blond”. Jag blev skitsur och sa att de flesta blonda svenskar faktiskt har färgat håret, men han trodde inte mig och menade på att om man var från Sverige så är man blond. Punkt. Nu är jag visserligen norsk, men ändå.
På vägen hem fick jag ansvaret att sitta vid en nödutgång. Jamenvisst! Skojar ni att jag kände mig mäktig.
Jag: Tänk vad jag är viktig nu. Jag ansvarar för HELA planets säkerhet.
Lina: Inte piloten då?
Jag: Nej.
Lina: Eller flygvärdinnorna?
Jag: Nej JAAAG.
En flygvärdinna kom för att visa mig hur jag skulle göra om en nödsituation skulle inträffa. ”Du stoppar in handen här, sen drar du hårt ner”, förklarade hon. Jag var på väg att prova (nervös över att jag inte skulle klara det) och då skrek hon ”NEEEEEEJ”. Hahaha, inte mitt smartaste moment. Kul med några timmars försening för att jag utlöst nödutgången liksom.
Här kommer lite bilder från Turkey. Jag hade med mig en gammal digitalkamera som jag inte skulle behöva vara rädd om. Därför är bildkvalitén lite sådär ibland.
En av otaliga bilder i hissen. Det var seriöst världshistoriens segaste hiss. Vi bodde på femte våningen och det var en evighet att ta sig upp och inte att förglömma all tid vi använde när vi väntade på den. Säkert en halvtimme sammanlagt varje dag.
Egobild-på-balkongen-bild.
Vi övade på den här en hel kväll. Till slut klarade Lina det! Haha.
Den här pengen och lappen låg på sängen när vi kom hem en dag. Vi förstod ingenting. Vi trodde först att städerskan tagit pengar ur väskan och skrivit ”tip me” på en lapp som en uppmaning. Men nu i efterhand tror jag att det var så att hon hittat pengarna på bordet eller i sängen och undrade om det var dricks.
Jag lyckades få ett blixtformat blåmärke? Det är jag och Harry Potter.
Turkisk afton på hotellet.
En dag när vi hade siesta var det så fruktansvärt varmt i rummet. Vi vaknade flera gånger helt genomsvettiga och förstod inte varför AC:n inte funkade. Sen såg jag det här. Vi hade satt den på HEAT. Så dum man kände sig.
Lite solande och badande har man också hunnit med. Jag har en permanent bikini nu dessutom.
• Brödet och rörorna man alltid får innan maten. Gott!
• Maten i allmänhet. Det var bara en gång vi blev besvikna, annars var det bra eller väldigt bra. Kändes fräscht också. Till att börja med var vi försiktiga med tanke på alla fall av magsjuka vi hört om, men mot slutet tänkte vi inte alls på det.
• Vårt hotell. Vi bodde på Prince apartment hotell och det var bättre än vad vi förväntade oss. Vissa i personalen var dock sjukt jobbiga. Inte en enda gång fick vi äta i lugn och ro utan att någon kom och tjatade på oss. Så är det nog tyvärr överallt.
• Vi bodde på östra sidan och första dagen tog vi den första bästa stranden vi hittade och där stannade vi hela veckan. Vi åkte faktiskt till Kleopatra-stranden (som sägs vara finare) en av dagarna men åkte tillbaka igen, så nöjda var vi. Haha! Supertrevlig personal, bra mat och inte överdrivet mycket turister. First beach, hette den.
• Fest. Det fanns många bra ställen och alla låg i centrum. The doors kan man gå till om man vill hänga med skandinaver, annars rekommenderar vi Havanna.
MINUS:
• Jobbiga jävla försäljare. Förlåt, men är fortfarande irriterad. Shopping i Turkiet är det jobbigaste och mest påfrestande jag försökt mig på. Man kan inte ens titta på utsidan av en affär utan att någon skriker ”YES”, ”come in and look”, ”nästan gratis”, ”bara titta”. Går man väl in blir man förföljd och kan inte ens titta på till exempel en väska utan att försäljaren tagit fram åtta stycken till i olika färger och vill visa insidan av den. ”You from Sweden???!”, ”Heja Sverige”, ”Svenska flicka”, ”Tjena tjena”. Om man väl vill köpa något får man ett helt sjukt pris. Jag ville köpa en väska och försäljaren sa 280 lira. Det var helt galet för mycket, så jag orkade mig inte ens på att pruta. När jag är på väg ut skriker han ”Okey, 20 lira”. Från 280 till 20? Orka! Sen är de grymt otrevliga också. I varenda affär ville de ta oss i handen, vilket inte vi ville (vi var rädda för baciller, sen dessutom blir det lite långtråkigt att ta varenda person i handen när man varit i trehundra små butiksbodar) då blev de skitsura, skrek ”GET OUT” och puttade på oss.
• Man blir lurad. Inte bara med priserna när man försöker köpa något utan med alkohol. ”Happy hour” låter jättebra, men det är NOLL alkohol i drinkarna. Vi fick skicka tillbaka samma drink tre gånger på ett ställe och säga ”no alcohol”, de spelade chockade, men man såg på dem att det händer hela tiden.
• Nudel-lukt på vårt hotellrum. Hahaha alltså, det måste jag ta med. Det luktade så himla konstigt på vårt rum. Är nästan rädd att doften ska ha fastnat på mig.
• Matvaror i affärer och dylikt. Så svårt att hitta näringsrik mat, det verkar vara socker och tillsatser i allt. Inte ens choklad smakade choklad, utan socker. När man åt yogurt kunde man känna sockerkornen.
• Värmen. FYFAN, säger jag bara. Helt fruktansvärt varmt var det vissa dagar. Värst var det nog när bussen skulle köra oss till flygplatsen vid 18.20. Då var vi alltså tvungna att klä på oss innan solen gått ner. Kan lova att min klänning var helt genomblöt av svett.
Det hände så mycket sjuka grejer den här resan att jag vet knappt var jag ska börja. En kväll när vi skulle ut och festa ställde vi oss utanför hotellet för att försöka få tag i en taxi. Helt plötsligt kommer det fram en liten kille (max tolv år) till oss på cykel:
Killen: Do you have sex?
Lina: What?
Killen: Do you have sex? Like ”aaahhh ooooh AHH aaaah”?
Killen cyklar iväg, en taxi stannar och vi skrattar så mycket att vi knappt kan berätta var vi ska. Taxi-killen börjar köra, men stannar plötsligt och säger ”I fix”.
Då sätter han igång värsta discobelysningen, skithög musik och tv-aparater. Som en limousine typ från ingenstans. Helt sjukt.
Jag har typ vaknat till liv igen. Vi åkte hem på lördag eftermiddag och var inte i Sverige förrän tidigt söndag morgon. Så därför sov jag typ hela dagen igår och hängde i sängen.
Jag är fortfarande helt slut, men har massor att uppdatera er. Häng kvar!
