Haha
Hjälp från en bloggare till en annan
Jag bad Jennifer om hjälp med hur man gjorde en gif på riktigt (tidigare har jag bara googlat ”makeagif” och använt mig av det) och gullig som hon är skickade hon en liten beskrivning och denna bild. Ifall att jag känner för att ta mig en ”ordentlig öl”:
(Haha. Jo, jag börjar ju bli lite trött på vinet. Eller är det saft? Nog saft. Jag gillar inte rödvin).
Ja, men i alla fall. Numera kan ni få se mig i rörlig form lite oftare dådå. Typ julafton för er idag.
CV in the making
Nu ska jag skriva ett CV. Alltså ORKA. Jag som trodde jag blivit besparad det jobbet förevigt (i alla fall på lääänge) nu när jag är egenföretagare. Men icke. Grejen är att jag har praktik i vår och tänkte se om några grymma företag vill ha mig. Håll tummarna.
Och om jag skulle få någon intervju ska jag försöka att inte förstöra det hela genom att säga något av det HÄR.
Förresten, jag har lyckats lösa radbrytningsproblemet i min blogg. WOHO! Det betyder att jag numera kan blogga från mobilen och andra webbläsare än Firefox (det har varit rätt jobbigt eftersom att den inte finns till Ipad). Problemet är dock att alla inlägg i arkivet fått en himla massa extra mellanrum. Men det får vi leva med. Nästa projekt är att skaffa en ny design. Får hoppas det händer någon gång. Är så trött på min nuvarande att jag vill spy.
Mvh, programmeraren.
Försöker skriva
Sedan jag blev nominerad till Årets Krönikor i Tidskriftspriset har jag haft en otrolig skrivkramp. Jag kan verkligen inte skriva längre, ingenting blir bra och jag anser själv att det är ett skämt att jag ens kommer att få gå på galan. Prestationsångest deluxe.
Men jag är nominerad för att någon tycker att jag HAR skrivit något bra, inte för att jag KOMMER att göra det. Och så får jag väl försöka tänka.
Sen får vi ju hoppas att jag skriver något bra igen. Men usch. Bort med denna press. Bort bort.
Titta vad som är tillbaka igen förresten! Så lycklig tjej.
B-uppsats
Jag och min grupp har börjat skriva på vår B-uppsats. B:et står enligt min grupp för ”bakning”.
Behövs det sägas att jag älskar dem redan?
Penntjuven
Jag fick köpa en ny penna i receptionen häromdagen för att jag behövde den till en opponering. Men när jag väl sitter där kan jag inte hitta pennan. Jag letar överallt och vänder ut och in på min väska. Jag kan väl inte ha slarvat bort den redan, tänkte jag. Vore lite väl fort till och med för att vara mig.
Men så upptäcker jag att det är killen bredvid mig som tagit min penna. Och han är knappast diskret. Han sitter och ritar värsta grejerna. Jag tyckte mest det var lustigt, så jag fotograferade istället för att konfrontera.
Sen plötsligt säger han ”jag lånade din penna” och ger mig den här:
Hahaha okej?
Jag förlorade kampen
Och nu är jag på jättedåligt humör för att:
1) Jag lyckades inte powernappa utan sov i nästan fyra timmar. Det är typ mer än vad jag sover vissa nätter, så nu kommer jag definitivt inte att kunna sova inatt.
2) Är seg nu.
3) Hela dagen försvann och jag har inte gjort något.
4) Mitt hår är ett himla fågelbo.
