…Sedan gick vi in på googlemaps och tittade på diverse människor på gatorna i USA som inte har någon aning om att de blir fotograferade. Vilket nöje.
…Sedan hittade vi www.omegle.com som är en sida man kan chatta med främligar på. Ganska kul. De slumpar en person från någonstans i världen till en och sedan chattar man. Kan bli intressant. Eller inte. Vi tröttnade rätt fort.
…Sedan hittade vi DENNA sida där datorn ska gissa vad man tänker på. Man kan välja vad man vill, till exempel ett flygplan och sedan ställer datorn några frågor och tar reda på vad det är.
Lite tips om ni är uttråkade vid datorn vill säga. Om det inte duger känner jag till en skitbra blogg också. Läs den! HÄR.
Vet inte vad det är med mig att bli sjuk nästan varje gång jag åker till Norge. Snorig och hostig är jag. Precis som när någon släpper ut luften ur en ballong mår min kropp. Bra liknelse där. I know.
Nu står jag i valet och kvalet om jag ska stanna här till efter helgen, eller om jag ska åka hem. Eller egentligen är det inget val. Väntar på några mail. Känner mig som en superviktig businesswoman. Och det är jag också.
När jag startade denna blogg jobbade jag på Burger King. Jag hade då ingen aning om att den skulle bli så pass stor och tänkte mig inte riktigt för i alla lägen. Vilket var en aning pinsamt en dag då chefen kom till jobbet med några utskrivna A4-blad från min blogg. Det jag skrivit var skämtsamt och jag menade inget illa, men det var verkligen svårt att bortförklara.
Idag lämnar jag arbetet och andra saker som kan tänkas vara känsliga utanför bloggen.
Tänk på det ungdomar. Inget skit om arbetet, kollegorna eller chefen på Internet. Om du inte får skit för det idag kan du få det i framtiden.
