2015
Jag fortsätter min sammanfattning av decenniet. Vi lämnar 2014 och kliver in i 2015! Ännu ett lång inlägg, pjoh. Hoppas ni orkar läsa. Tror inte de blir så långa från och med nu.
I januari var jag i Norge. Började lära känna N som då bara var några månader. Dör ju vilken gullboll.
En dag fick jag nog av all min lila inredning och mitt hem fick bli vitt och grått istället. Lovade mig själv att aldrig mer ha färg på min inredning, det kan man ju inte ha. Lol okej.
Jag och J kämpade på. Eller ärligt så var det mest jag som kämpade.
Han sa flera gånger under året att det inte funkade mer, att han inte visste om han ville. Att han kände för stor press. Men jag hittade nya sätt. ”Om jag inte kräver något av dig alls”, försökte jag.
Till slut blev det någon form av icke-förhållande där vi var ihop, men ändå inte var det. Exempelvis träffade han inte min familj i Norge en enda gång trots att vi var ihop i nästan två år. Hans anledning att inte träffa dem var ”tänk om vi gör slut sen, så onödigt”. Blir så ledsen när jag tänker tillbaka, att jag inte bara släppte taget.
En av de roligaste festkvällarna 2015 var när Viktor och Samir gick vidare i Andra chansen i Helsingborg. ”Kom på efterfest”, sa Viktor och det gjorde vi.
Jag fyllde 26! Firade det med en tripp till Stockholm för att göra ett samarbete med ACO och gå på gala.
Jag fick göra min egen dagkräm. Så roligt samarbete!
Åkte till Berlin med tjejerna.
Det kunde varit en kul resa, men jag hade en klump i magen hela tiden. Analyserade allt. Hur lång tid det tog för honom att svara, vad han svarade på, vad han inte svarade på och hur han svarade.
När jag kom hem från Berlin frågade jag om vi skulle ses och han sa att han inte kunde för att han skulle se en fotbollsmatch. På tv! Jag förstod ju redan, men det blev kristallklart då.
Att vara tillsammans med någon som glider från en på det sättet som han gjorde är väldigt jobbigt. Kanske den jobbigaste typ av uppbrott jag varit med om. Att vara kär i någon som saktar slutar vara kär tillbaka är fruktansvärt. Man blir desperat och knäpp. Min tankeverksamhet gick inte ut på annat än att lösa hur jag skulle kunna få honom tillbaka till mig. Jag hade gjort vad som helst.
Vi ville inte samma saker i livet och egentligen passade vi inte så bra ihop. Men mitt uppe i det gick det inte att se klart. Glömde liksom bort vad jag själv ville och kände.
Efter Berlin tog det inte lång tid. En av de första dagarna i juni satt han i min soffa när jag kom hem. Jag hade varit och provat klänningar till banketten vi skulle på och blev chockad för att jag inte visste att han var hemma hos mig. Han hade inte sagt något. Genast fick jag ont i magen för jag förstod vad som skulle hända. En kvart senare lirkade han av min nyckel från sin nyckelknippa och försvann ut för sista gången.
Här är några krönikor som jag skrivit om det:
Jag hittade ingenting, men fann något större
Tydligt att det var en del att bearbeta, haha.
Men det fanns ingen tid att trilla ihop just då. Jag och Betty hade en uppsats att skriva klart och en examen att ta.
Sjukt att vi klarade det. Jag åt ingenting på flera dygn, hade kolossal ångest och sov knappt något. Vi fick skriva om stora delar på ingen tid alls då vår vinkel inte helt höll och fick tänka om i sista minuten. Vår mentor rekommenderade oss att gå upp vid nästa tillfälle istället.
Vi ville verkligen bara bli klara och gav oss fan på att klara det ändå. Och det gick! Känslan när de sa att vi passerat var ovärderlig. Trodde inte att det skulle gå.
Sen var det dags att gå på bankett för att fira examen. Var ju på extremt firande-humör som ni kanske förstår. NOT. Tog endast denna bild under kvällen. Usch så sorgligt ändå. Hade längtat efter denna dag i tre år, men så blev det den bara skit.
Jag och J var placerade bredvid varandra på banketten vilket var så jobbigt. Hade varit hemskt oavsett att ens befinna sig på samma ställe i och för sig. Gud vad vi måste dragit ner stämningen vid vårt bord. Så stelt.
Jag tycker egentligen inte att man ska vänta med att göra slut med någon för att det är fel timing, men kan känna att J kanske kunde väntat en vecka till ändå, när han ändå dragit ut på det så länge redan.
Jahapp. Sen började en singelsommar.
Nästan i alla fall. Jag hoppades fortfarande på att jag och J skulle hitta tillbaka, för tyvärr stängde han inte dörren helt. Han ville ha kakan och äta den. Vilket jag kan förstå på ett sätt, det är inte lätt att göra slut. Men inte schysst mot mig såklart.
Jag är inte stolt över denna period. Eller hur det slutade mellan oss. Jag var inte mig själv de sista månaderna. Jag var elak sårad och bara så…trött. En dag fick vi båda nog och det var slutet på det.
Jag och Lina åkte på en lyxig all inclusive resa till Cypern. Gud vad vi behövde det! Vi gjorde inget annat än att sola, läsa, dricka drinkar och sova. Vi kunde äta och dricka precis vad vi ville när vi ville. Kände mig som en drottning.
Dagen innan vi skulle åka hem skrev Viktor ”Häng med till Gotland imorgon”. Varför inte tänkte jag? Det var skönt att göra saker, slippa tänka och slippa vara hemma. Så jag kom hem, packade om min väska och åkte igen.
Hade några sjukt roliga dagar!
Sen fortsatte sommaren med en resa till Norge och kul utflykter med mina tjejer. Jag började må bättre igen.
I augusti fick jag jobb på Bluebox! Var så glad. En läsare skickade annonsen till mig och jag sökte. Tänk vilken tur.
Nu var jag redo för att ta tag i mig själv igen. Skaffade även Tinder och var 10% road och 90% förfärad. Men i slutet av augusti var jag på dejt med en gullig fransman. Det blev dock inte mer med det och jag ghostade honom. Jag var inte redo än.
Åkte till Stockholm för en läsarträff och ett samarbete med Alla Studier. Jag filmades och fotades. Visste inte riktigt vad som skulle bli av det samarbetet, men de slog på stort och en period fanns mitt face överallt.
Livet som heltidsarbetare började.
Varje dag på väg till jobbet åkte jag förbi den gulliga fransmannens (också känd som F) jobb och jag tänkte en del på honom. Det var ju egentligen inget fel på vår dejt. Kanske jag skulle ge det en chans till och fråga om han ville ses igen? Till slut tog jag mod till mig och skrev till honom. Jag hade tur och han ville träffa mig!
Vi åt kladdkaka hemma hos honom och plötsligt var energin helt annan. Minns att jag tittade på en tavla i hans vardagsrum och han ställde sig bakom mig, lite närmare än man normalt gör med någon och man kunde typ ta på elektriciteten i rummet. Aldrig upplevt en sån fysisk kemi med någon. Haha.
Jag tog bussen hem och jag visste redan då att jag ville bli ihop. Minns att jag ringde Jacob och frågade hur jag skulle göra nu. Skulle jag skriva något? Skulle jag vänta? Typ som att jag helt glömt bort hur man ens beter sig.
Jag och Lina åkte på mysresa till Bornholm. Var på spa, åt god mat och tittade på konst. Men mest spännande var nog den gulliga killen som hela tiden hörde av sig till min telefon.
Oj vad vi dejtade. Han tog med mig till så många platser och hade en plan precis hela tiden.
Han berättade i efterhand att han haft en lista i telefonen på rätter han skulle laga och saker vi skulle göra. Haha så gulligt ändå. Och så honom att göra en sån grej.
Sen närmade året sig sitt slut och jag var mycket nöjd med tillvaron. Examen, nytt jobb, ny kille och nytt hopp.
2010.
2011.
2012.
2013.
2014.
226 gillar
