Det är inte alltid så kul att heta Regina. Visst, det är relativt ovanligt och så, men himla jobbigt i vardagen. När jag beställer taxi säger jag alltid att jag heter Josefine. Jag orkar inte med alla ”Va? Sa du Martina?”, ”Evelina?”, ”Rodina?”. Vet inte varför det är just Josefine förresten. Det har alltid varit mitt fejknamn av någon anledning.
Som nu. Jag skulle beställa tid till en grej:
Man i telefonen: Och ditt namn var?
Jag: Regina.
Man i telefonen: Lina?
Jag: Nej, REGINA.
Man i telefonen: Lina?
Jag: REGINA.
Man i telefonen: Ja, Lina.
Jag: Jag heter REGINA.
Man i telefonen: Okej, Lina. Då ses vi på tisdag.
Man bara…”jaja då”. Orka liksom. Förresten, vill någon Lina stjäla min tidsbokning är det fritt fram. Tydligen.