Tack för den
Jag och Betty tittar på film.
Betty: Åh! Hon har typ likadan frisyr som dig.
Jag: Har hon?
Betty: Ja.
Betty: Fast… Hon är ju snygg.
Den människan alltså. Tänka-innan-man-talar praktiseras inte. Tur jag är likadan.
"Som en…öhh..vaddå?"
Mamma: Han är jättecool! Och sen har han rastaflätor också.
Jag: Jasså?
Mamma: Ja, han ser lite ut som en aboriginer.
Jag: En aubergine???!?
Mamma: Va?
Jag: Som i grönsaken?
Mamma: Haha, nej en ABORIGINER.
Haha. Tur det. Jag såg framför mig det här:
/Serienörden
Klasskompis (pratar högt för sig själv): Jag undrar vad som händer i Syrien…
Jag (aspepp): Vilken???
Klasskompis: Ehh va?
Jag: Vad som händer i vilken serie?
Klasskompis: Serie?
Jag: Ja, du sa att du undrar vad som händer i serien.
Klasskompis: Nej.. I SYRIEN.
Jag: …
Klasskompis (pekar på sin telefon): Jag läser nyheterna.
Jag: Jaha..
Bästa inte-tänka-före-prata-meningen på länge
Vän: Jag har börjat läsa en bok.
Jag: Jaha, vad för bok?
Vän: En läskig bok. Den är riktigt läskigt.
Vän: Man kan knappast läsa den med lampan släckt.
Man bara: Mmm okej. Fast med vilken bok kan man det?
Det är inte lätt
I telefon med pappa. Han har precis skaffat sig en Iphone. OCH Instagram dessutom.
Pappa: Såg du bilden jag lade upp på Instagram? På liljorna?
Jag: Ja. Men du hade skrivit ”LINJERNA har kommit” och inte liljorna.
Pappa: Ja, men man kunde inte skriva liljorna.
Jag: Inte?
Pappa: Nej. Man kan inte skriva vad man vill på Iphone.
Jag: Haha, jo.
Pappa: Nej, den ändrar ordet.
Jag: Hahaha.
Pappa: Det är helt sant. Jag trycker ”liljorna”, men det blir ”linjerna”.
Pappa: Jag skulle skriva till min kompis Ernst.
Pappa: ”Hej Ernst”, skulle jag skriva.
Pappa: Det blev: ”Hej e-post”.
Mamma hjälper bloggen
Jag var hos mamma och hälsade på innan idag.
Mamma: Jag har fixat ett blogginlägg till dig!
Jag: Jasså?
Mamma: Ja. Du äter de här:
Jag: Ja?
Mamma: Sen tar du bild på ditt kiss.
Jag: Men…nä.
Mamma: Jo! Eller ditt bajs.
Jag: …
Mamma: Komigen! Det blir jättekul.
Nä. Det blir ingen bild på mina kroppsliga avfall. Jag lovar. Men tungan kan ni få se:
Kul med rödbetor förresten. Jag glömde bort att kisset blir rött (vaddå korttidsminne?) och fick en totalchock precis. Det var nära en röd-urin-cancer-frågetecken googling.
Uppdrag på liv och död
På vägen hem fick jag ansvaret att sitta vid en nödutgång. Jamenvisst! Skojar ni att jag kände mig mäktig.
Jag: Tänk vad jag är viktig nu. Jag ansvarar för HELA planets säkerhet.
Lina: Inte piloten då?
Jag: Nej.
Lina: Eller flygvärdinnorna?
Jag: Nej JAAAG.
En flygvärdinna kom för att visa mig hur jag skulle göra om en nödsituation skulle inträffa. ”Du stoppar in handen här, sen drar du hårt ner”, förklarade hon. Jag var på väg att prova (nervös över att jag inte skulle klara det) och då skrek hon ”NEEEEEEJ”. Hahaha, inte mitt smartaste moment. Kul med några timmars försening för att jag utlöst nödutgången liksom.
Nice med extra benplats.