Jag har ”tagit ledigt” i helgen och sovit massor samt bara gjort chill saker. Såhär har helgen sett ut:
Var på synundersökning nummer fyra(!). Optikern kändes nästan lite besvärad, men hallå, vad är inte jag då? För min del vore det fine om de bara tog resultatet jag hade med mig, men de ville ju undersöka igen. Jag fattar att det är överdrivet att det blir världens grej när man inte ens direkt har något stort synfel, men det är ju inte mitt fel. Resultatet blev i alla fall samma-ish som det blev senast så vi kör på det då. Orkar inte hålla på mer. Jag valde bågarna på bilden, bättre bilder kommer när jag får dem.
Efter det blev det lunch på stan. Sås är livet.
Och fika hos mamma.
På kvällen bestämde vi oss för att gå på bio och då lockade jag håret och bytte om (vilket jag kom på egentligen är fett ovärt. Man sitter ju bara och ser film?! Ingen ser mig ens. Men det är kul att känna sig fin). Blusen finns här (adlink). Vi såg filmen Masterminds som var kul, men lite för överdriven ibland. Men man måste ju älska Alan (ja, han får heta så 4-ever pga Baksmällan).
Idag har vi inte gjort något vettigt alls förutom att gå på visning och köpa ett hus. Haha, nej jag skojar. Vi tittade bara. Alltså det vore en dröm att bo med havet som utsikt (tänk bara Instagrambilderna man kan ta!!!), men ett hus som behöver renoveras från topp till tå är nog dålig timing känner jag.
Nu ska jag äta kanelbullar, dricka te och fila på en text. Mysigt. Hoppas ni haft en fin helg! <3
Jag har varit så otroligt trött hela veckan och känt mig sådär påväg-att-bli-sjuk-ish. Så jobbigt. Hade hellre bara varit jättesjuk i en dag och fått det överstökat. Kanske är det vädret? Från 20 grader till vinter bara sådär kanske fuckar upp kroppen? Jag vet inte.
Jag har gjort två kul saker idag i alla fall. Jag har bokat biljetter till Coldplay i sommar, woho! Och sen åt vi räkmackor:
Skulle kunna äta det varje dag.
Jag har legat på soffan och sett Idol, men somnade tydligen och vaknade nu precis och inser att jag inte ens vet vem som åkte ut. Ska försöka förflytta mig till sängen. Nya tag imorgon!
– Ja, om de är riktigt pinsamma, till exempel som när jag råkade gilla ett inlägg som mitt ex ex (haha okej, detta blev sjukt förvirrande, men alltså mitt ex före detta flickvän) skrivit på hans Facebook precis efter att vi gjort slut. Jag var bara nyfiken och ville läsa vad de skrivit, men råkade alltså gilla det. Då ville jag dö lite. Jag kunde inte ta bort gillningen eftersom det vore ännu mer weird och uppenbart om de redan hunnit se. Alltså var jag körd. Undrar vad de tänkte om min gillning? Att jag skulle visa att jag ”minsann sett det”, att jag skulle visa att jag finns, att jag skulle markera något? Jag vet inte, pinsamt i alla fall. Men småsaker som jag kunde skämmas över när jag var yngre bryr jag mig inte om längre. Skrattar mest bort det. Det är ju kul när pinsamma saker händer. Ibland behöver det bara gå lite tid, sen kan man skratta.
Vad skäms du för?
– Skäms ofta dagen efter jag druckit. Ofta för ingen anledning alls, men alkohol har en tendens att ge sjukt mycket ångest. Så ovärt egentligen.
Vilka situationer gör dig obekväm?
– Om jag får väldigt mycket uppmärksamhet helt plötsligt och alla tittar på mig. Typ som när man fyller år eller ska gå upp på scen. Hatar det.
Vad tyckte du var pinsamt som liten?
– Att jag och min mamma pratade norska med varandra, att välja lösgodis (var rädd för att folk skulle tycka att jag valde äckligt godis), att någon skulle märka att jag precis klippt håret eller hade nya kläder, att blöda igenom när jag hade mens, att räcka upp handen eller prata framför klassen, att se mig själv/höra mig själv inspelad, hur mina tänder såg ut, att jag inte hade bröst (och senare att jag hade bröst), att bli uppropad i klassrummet/hos tandläkaren/läkaren och den som läste upp alltid stakade sig på mina efternamn, att vi inte hade så mycket pengar, att någon skulle höra vad jag lyssnade på i min walkman, att få komplimanger, att vara till besvär, att duscha efter gympan. Haha, ja, det mesta tydligen.
Säg något pinsamt du gjort nyligen?
– Vet inte om det klassas som pinsamt, mest kul. Men vi kör det ändå. Jag skulle ju hem till Malin på bjudning i fredags och innan dess var jag och köpte en blomma till henne. När jag skulle gå ut från köpcentrumet var det en tjej som delade ut små goodiebags med saker till djur. ”Har du katt?”, frågade hon mig, ”Nej”, sa jag och gick vidare. Men när jag gått några meter kom jag på att Malin har en katt och gick därför tillbaka och sa ”Ehh, jo jag har faktiskt det” och tog en goodiebag. Det stod två killar och sålde telefonabonnemang mitt emot som såg allt och började ropa ”Hallå tjejen. Vet du inte om du har en katt eller? Har du glömt den? Vad är det för katt?”.
Ett tips om man vill komma över sin pinsamhet?
– Inse att folk faktiskt inte bryr sig. Sen brukar jag också tänka ”vad gör det om hundra år”. Javisst det är himla pinsamt just nu, men in the bigger picture spelar det faktiskt ingen roll. Det går över.
Jag har fått igång min nya telefon och skulle kopiera min gamla på datorn för att föra in informationen i den nya, men förstod inte hur man gjorde. Då jag har noll tålamod struntade jag i det och började helt enkelt ladda ner de apparna jag behöver istället. Det enda jag saknas nu är alla nummer, vilket är så dumt eftersom jag då ändå är beroende av att ha med mig min gamla telefon. Så nu drar jag runt på min gamla telefon, min nya och min arbetstelefon. En hel Iphone-samling. Ser ju inte klokt ut. Får sätta mig en dag och lägga över alla viktiga nummer. Förresten så råkade jag synka med Facebook eller något på den nya telefonen så att den fyllde kontaktlistan med random människor. Hur får man bort det? Så störigt.
I alla fall. I samband med att jag laddade ner massa appar har jag fastnat för två spel. Dels har jag börjat spela Quizkampen igen och sen tipsade min kollega mig om en app som heter 94%. Man får en bild, eller en mening och så ska man gissa vad folk tänkt på. Exempelvis ”något man behöver biljett till”, så ska man svara typ ”båt”, ”buss”, ”konsert” tills man kommit upp i 94%. Så himla frustrerande spel. Skaffa inte det.
Jag hämtade ut ett rosa paket idag som jag fått av Cancerfonden. Det innehöll ett urval av de 150 produkter som finns att köpa under oktober månad för att stötta Rosa Bandet. Det finns allt från mat till byggvaror, skönhetsprodukter och blommor. Viktigt och bra!
Hejsan Min uppfattning är att du får massa frågor om känslor från personer som är kära (lyckligt eller olyckligt). Jag hoppas att du (eller läsare) har någon klok respons på mitt motsatta problem. Är 23 år och har bara varit kär en gång. Det förhållandet höll knappt ett år och tog slut abrupt eftersom killen hade gjort flera riktigt dåliga saker som kom upp till ytan. Detta var för 4-5 år sedan.
Har (både innan och efter detta) träffat killar ibland men tröttnar alltid efter några veckor på sin höjd. Efter lite rannsakning handlar det säkert om att jag inte vill bli bränd igen men jag känner ändå att han/situationen är bearbetad sedan länge. Så till min fråga: har du någon uppfattning om hur vanligt/ovanligt det är att (nästan aldrig) bli kär eller intresserad? Ibland tror jag att jag är absolut känslokall och känslomässigt efterbliven (ursäkta uttrycket). Har du eller någon läsare något klokt att säga? Och om det är en mental undermedveten spärr, vad kan en göra för att komma över spärren? Haha ursäkta för lång och luddig fråga, men känner att det är dags att ventilera lite.
– Om det känns bättre så kan jag berätta att du absolut inte är ensam. Jag har flera vänner som känt precis som du och sen bara helt plötsligt har det förändrats när rätt person kommit in i bilden. Du skriver att du har bearbetat situationen med killen, visst kan det vara så att du undermedvetet är rädd för att bli sårad, men du verkar så medveten och reflekterande så jag tror inte det. Mina råd är att du ska ta det lugnt och verkligen övertyga dig själv om att det inte är fel på dig och att du kommer bli kär. När vet vi inte, men det kommer hända. Sen tror jag det är väldigt viktigt att inte överanalysera. När du träffar någon som verkar lite intressant, analysera inte på en gång om du har känslor eller inte och försök inte tvinga fram något hos dig. Det här med ”första ögonkastet” funkar inte för alla, speciellt inte om man blivit bränd en gång i tiden. Känn inte efter för mycket, stressa inte och låt saker hända bara. Händer det så händer det, och det kommer det göra någon gång. Lovar! Lycka till! <3
Hej! Jag har en jättekonstig fråga haha. Har förstått att du ofta köper grejer på ditt jobb, undrar hur ni gör då med betalning och så då? Beställer du på hemsidan som vanligt och sen traskar bort och hämtar din vara? Eller hur gör du annars om du bara hämtar det du vill ha? Lite knasigt, men har funderat? För jag antar att ni inte får grejerna gratis 🙂 kram:)
– Haha, bra fråga! Ja, jag gör ju (tyvärr) det. Jag ser ju alla fina saker och är även med och köper in dem ibland, så det är svårt att låta bli… Ja, precis. Jag beställer med min personalrabatt på sajten, mejlar kundtjänst om att det är jag som gjort beställningen och att jag kan hämta själv. Sedan letar jag upp var den står på lagret och går sedan och hämtar. Det händer dock ibland att mina snabba kollegor hinner före 🙂 Sedan får jag en faktura, eller betalar med kort eller hur jag nu vill göra som alla andra.
Har du kunnat se sista avsnittet av Friends? Om inte, stör det inte dig att du inte vet hur det slutar?! Kommer ju fram såå mycket i sista avsnittet.
– Det är så kul att ni minns att jag skrivit det! Jag är ju världens största Vänner-fan och skrev någon gång att jag sett om alla säsonger miljoner av gånger, men att jag aldrig kan se det sista avsnittet. Det är helt enkelt för sorgligt. Jag vill inte att det ska ta slut, så jag vägrar. När gänget lämnar sina nycklar liksom?! Bryter ihop när jag tänker på det. Men för att svara på frågan, jag har sett sista avsnittet eftersom jag sett så många snuttar av det, t.ex. på tv. Men jag har inte självmant sett hela avsnittet. I got off the plane <3
Hej!
Jag har en fråga som jag vore otroligt tacksam om du kunde svara på. Jag funderar på att plugga kommunikation på universitetet, och enligt många så är arbetsmarknaden för kommunikatörer/informatörer väldigt tuff. Hur upplevde du arbetsmarknaden när du var klar? Eller dina kursare – jobbar de med kommunikation idag eller har de svårt att få jobb?
Kramar från Emmie
– Jag skulle nog säga att den är det. Men i princip alla mina kursare som jag pratat med har fått jobb. Några jobbar med det som de vill jobba med och andra med något helt annat. Det är klart det går att få jobb, men man kanske måste kämpa lite eller utveckla sitt CV. För mig gick det ganska enkelt, nog lite på grund av min erfarenhet av sociala medier.
Kan du inte förklara exakt vad det är du jobbar med? Har inte riktigt förstått det nämligen, eller helt missat om du skrivit det någon gång haha! Kram
– Jag jobbar med kommunikation och marknadsföring. Några exempel är sociala medier, pressmeddelande, nyhetsbrev, Facebookannonsering, uppdatering av sajten (tex. sliders, ändringar, osv), kampanjer, trendspaning, sponsring och att allmänt försöka hitta på saker för att boosta försäljningen.
Apropå storkok osv har jag en jätteviktig fråga till dig som jag inte har fått svar på: Nu när du har flyttat, har du micro hemma då??? Om JA, hur har det förändrat ditt liv? Berätta utförligt och nyanserat.
– Hahaha. Ja, eftersom jag är sambo och F hade en micro i sin lägenhet så har jag också det nu. Jag kan inte vara så nyanserad då jag bara använt den EN gång. När jag poppade popcorn. Jag förstår fortfarande inte grejen med micro. Maten smakar ju sämre och blir varm på ett konstigt sätt? Nej, just det! Nu ljuger jag. Jag har använt den massor till min vetevärmare nu i samband med att jag haft ont i nacken. Det är nog microns bästa användningsområde! Jag använder också micro dagligen på jobbet och det är den också bra till då det går snabbt att värma. Men kan jag välja så värmer jag helst på spisen eller i ugnen.
Får lite smått ångest pga mina portioner är typ dubbelt så stora som denna….
Ha inte det. Man kan ta mat flera gånger 🙂 Det är så onödigt att ha ångest över mängden mat på en tallrik man ser. Det kan bero på så många olika saker. Folk är olika. Kanske personen äter åtta gånger om dagen (dvs de behöver inte så stora portioner), kanske personen inte var så hungrig just då, eller så kanske personen bara vill att bilden ska bli fin. Finns tusen anledningar. Man ska äta tills man blir mätt och det är olika för alla så skit i alla andra. Styr bort tankarna! Kram <3
Hej! Kan du inte förklara skillnaden mellan adlink och sponsrar inlägg?
– Jo, absolut 🙂 När jag skriver ”inlägget är i samarbete med blabla” är det ett inlägg jag fått betalt för att skriva. En adlink är en länk som ger mig % av köp via länken (brukar ligga runt 5-10%). Ett inlägg med adlinks hade jag skrivit ändå, jag lägger helt enkelt bara in en adlink ibland om det finns. Om jag tipsar om en produkt och den säljer pga mig så tycker jag att jag borde få något för det, min marknadsföring är ju värd mycket och det är egentligen enklare att göra så, än att exempelvis kontakta företaget och styra upp ett samarbete. Jag har varit negativ till adlinks tidigare, men nu förstår jag inte varför. Det är ju egentligen en bra form av marknadsföring, rättvist för alla parter och det är ju saker jag själv köpt eller vill ha. Det tråkiga är dock att sååå många bloggar struntar i att skriva ut när det är adlinks. Även större bloggar. Väldigt skrämmande faktiskt och tråkigt eftersom det förstör för oss som vill göra rätt för oss. Vad långt mitt svar blev, haha. Men för att dra det kort: sponsrat inlägg = fått en fastsumma betalt, adlink = får eventuellt någon % på köpet. Det här är så JAG gör i alla fall, det kan vara att andra bloggare gör på något annat sätt 🙂 Kram!
Dagens middag. Quinoa, grönsaker och svamp. Jättegott! Min kära sambo saknade dock köttet, men det är ju bara en vanesak.
Sorry för infon i förväg, men min mage har inte mått bra av tabletterna jag tog efter krocken. Jag har värsta stålmagen annars och reagerar inte på mat (bara stress), men nu har jag fått ont i magen varje gång jag ätit något med mjöl, eller snabba kolhydrater i allmänhet. Jag tänker att tabletterna (antiinflammatoriska) kanske gjorde den känsligare? Hoppas det går över snart, slutade med tabletterna i fredags. Försöker vara snäll mot min mage tills den mår bra igen. Det blev dock en Nutellapannkaka ikväll. Men just det är faktiskt värd att ha ont i magen för.
Tyvärr är jag inte roligare än såhär just nu. Är så trött att jag inte ens orkar gå till sängen och lägga mig. Då är det illa.
Åh, det är så kul att få vara en del av denna lansering! Daniel Wellington har släppt en ny klocka och för första gången är den helt svart!
Titta så fin! Classic Black har en svart urtavla och kommer i silver eller rosé med läderarmband eller tygarmband. Blev kär i cuffen också, så fint att ha till klockan!
Classic Black släpps den 10:e oktober. Men med koden egoinas kan du se kollektionen och beställa redan nu. Koden ger dessutom 15% rabatt på hela sortimentet (även andra klockor). Gå in HÄR för att se den nya klockan. Koden gäller i hela världen fram till den 15:e november.
