Man måste bara älska hur vita tänderna ser ut med lite sol i fejjan.
Me and my friend from Scotland. De läser inte bloggar där, jag har frågat.
Johan är sjuk i huvudet. Han tatuerade in tecknet för ”drunk”. ”Varför?”, frågade jag. ”Men jag är ju det”, sa han då.
Juliorna från Sverige, härliga tjejer! De kom små ungar och ville sälja rosor till oss. De var så söta att vi köpte allihop och gav tillbaka rosorna till dem.
Vi köpte en vattenpipa igår. När vi kom hem kom vi på att vi glömt aluminiumfolie. Efter långt funderande kom Johan fram till att aluminiumfolie hette ”tinnfoil” på engelska och Anton gick ner till receptionen.
Anton: Hello. Do you have any tinnfoil?
Turkisk man: Tinnfoil?
Anton: Yes?
Turkisk man: What is that?
Anton: You know, TINN-FOIL?
Turkisk man: I don’t understand.
Anton (gestikulerar som en apa): TIIIIIIIIIIINFOOOOOOOOOOOIIIL.
Turkisk man: You make no sense.
Anton: But you know, the shiny paper you use to the waterpipe.
Turkisk man: Aaaah. Aluminiumfolie?
Note to self: Använd mörkare foundation.
En konversion igår med någon från Skottland.
Egoina: The sparkeling thing in the drinks, what do you call them?
Tjej: Sparkels.
Egoina: Really?
Tjej: Yes.
Egoina: In Sweden we call them ”tomtebloss”, that means in english: ”SANTA BLOWS”.
Tjej: What? Santa blows?
Egoina: Yes. Santa Blows.
Tjej: You’re seriously sick.
Det finns ingen fyllemat-kultur i Turkiet. Det är konstigt. Efter 03.00 på natten har man tur om man hittar en burgare eller en flottig kebab. Jag, Anton och Johan gick runt och letade efter mat inatt.
Anton: Do you got any food?
Turkisk man: Food?
Anton: Yes please.
Turkisk man: I will get you food.
Anton: Really?
Turkisk man: Yes, I bring you melon.
Anton: MELON?
Turkisk man: Yes.
Anton: Like melon – THE FRUIT???
Turkisk man: No, like melon the stone. What do you think?
Melon som fyllemat? Hujedamig.
Varför ha en när man kan ha två?
Har precis deltagit i en karaoketävling. Det ska ett mirakel till om jag ska vinna. Men ni tycker ju att jag är bäst ändå. Anton klagar över att han är i klimakteriet, så varmt är det. Men det tror jag inte att han är.
Jag smörjde (smorde?) mig väldigt slarvigt med solkräm imorse. Det får jag äta upp nu.
Killarna kallar mig numera ”kossan”. Jag hoppas att det beror på fläckigheten och inget annat.
Fråga inte varför Johan har handen i kalsongerna. Det har han alltid.