Vad hände?
Det här var mina strumpbyxor. Man kan undra vad som hände igår egentligen.
Det här var mina strumpbyxor. Man kan undra vad som hände igår egentligen.
Man måste bara älska att vår prins, Carl-Philip, kallas CP.
Nejdå, jag lyckades få gäster till min kräftskiva minsann. Jag har spontana vänner. Dessutom blev den riktigt lyckad om jag får säga det själv.
Kräftprydnad. Det måste man ju ha.
Kräftor.
Paj och bullar.
Jag bad gästerna blåsa upp kräftballonger. Man måste ju ha ballonger.
Jacob tog med sig hattar hemifrån.
Det regnade.
Det var liiite trångt. Men det gick.
Jag var mycket besviken över hur komplicerat det var för så lite mat. ”Nästa gång har jag lasagneskiva”, sa jag.
Jag förstod inte hur man gjorde och tuggade bara. Det blir dyrt hos tandläkaren nästa gång.
Sedan skulle det spelas kort.
Nils förlorade gång på gång och fick någon form av straffrunda.
Han mådde inte sådär väldigt bra efter fyra svepta ölglas.
All eyes (kameror) on Nils.
Sedan begav vi oss ut då grannen tyckte att vi skulle dämpa oss. I morgonljuset (förmiddag?) ser allt annorlunda ut.
Nu ska jag och mitt fina halsband från Style by Tyra ha kräftskiva.
Wish me luck!
En blixt slog nyss ner utanför mig.
Lite extra pengar?
Helt plötsligt fick jag för mig att jag minsann ska ha kräftskiva idag. Så jag sprang iväg för att köpa kräftor och hattar. Tyvärr hade de inga hattar, så jag blev ganska ledsen faktiskt. Det är ju hattarna som är viktiga. Inte kräftorna. Till slut fick jag tag i några dyra kineskräftor, lyktor, ballonger och tallrikar med kräftmotiv. Det är väl bra det med.
Nu ringer jag sönder min telefonbok för att hitta någon som kan komma på denna kräftskiva. Jag ska ha kräftskiva idag! Till varje pris!
Man måste vara spontan. Vill man ha kräftskiva så har man det. Folk säger att man måste planera. Herregud. Finns väl inga regler på det.