2011
Så roligt att ni är så många som hängt med sedan 2010! Då fortsätter vi med 2011:
Året då min snedbena levde sitt bästa liv…
…och lila var min favoritfärg på inredning.
Fick kommentarer om att jag var tjock och gjorde någon form av statement-inlägg att jag inte var tjock. Haha lol. Tjock eller inte, spela roll. Men mycket riktigt hade jag gått upp i vikt. Jag går alltid ner i vikt när jag mår dåligt och sen upp igen när jag mår bättre. Så här var det upp, men det varade inte länge.
2011 var kanske mitt värsta år någonsin. Jag och David hade det inte bra tillsammans överhuvudtaget och helt ärligt är det jobbigt att gå igenom bilder från året och minnas tillbaka. Fy tusan vad dåligt jag mådde och som vi bråkade. Vi borde verkligen gjort slut nästan genast, men jag ville så gärna att det skulle funka.
Det kändes så bra att vara med någon, att ha känslor för någon annan. Att komma över Jimmy var det pissigaste jag någonsin gjort och jag var livrädd för att gå igenom en sån period igen. Jag ville inte vara ensam. Såhär i efterhand förstår jag ju att jag verkligen inte var hel i mig själv och att det var många år kvar innan jag skulle bli det.
Jag var inne i Big Brother huset på ett pressdygn. Minns att jag blev så sjuk och satt inne i bikten och bönade och bad om en ipren men de ignorerade bara mig. Haha hemskt.
Hade ju en grej om att vara anonym (trots att det gick att googla fram hur lätt som helst). Gjorde därför allt för att maskera mitt namn.
Alltså vad är grejen med min stil 2011? Slips och ett tunt bälte jag knutit helt random i midjan ovanpå tröjan?? Haha.
Startade en podcast! Som faktiskt var Sveriges största ett tag. Kanske ingen megabedrift då det här var innan *alla startade podcasts*. MEN ÄNDÅ.
Radio Egoina hette min podcast och i den lyfte jag roliga tankar, testade saker, bjöd in gäster och gjorde busringningar.
Minns ni att jag gjorde ögonfransförlängning och sen fick totalt panik och klippte av mig mina ögonfransar. HAHA. Det var ett samarbete och tjejen på salongen kan inte ha blivit jätteglad…heh.
Jag och David flyttade ihop! (tyvärr…….). Det var en kombination av att jag verkligen ville flytta från min slitna, lyhörda etta med galna grannar och att jag trodde att det skulle göra det bättre mellan oss.
Bloggade inte på samma sätt då som jag gör nu så det finns i princip inga bilder på den lägenheten, men här sitter jag i det nya köket kan jag skymta.
Och här grillar jag på innergården.
En stor milstolpe detta år var att jag startade ett eget företag! En enskild firma blev det och mamma hjälpte mig med ekonomin. Plötsligt började det trilla in en del pengar från bloggen och jag kunde även säga upp mig från jobbet på Devote. Jag trivdes aldrig riktigt där. Jag kände mig utanför och missplacerad. Istället frilansade jag för Landskrona City, var webbredaktör för en sajt och hade bloggen.
Det här var också året då min stalker höll på som mest. Han kunde kontakta mig hundratals gånger varje dag och jag fick till slut säga upp mig från redaktörjobbet då han spammade alla mina artiklar.
Jag började plugga! Jag började läsa Produktionsledning inom media på Malmö Universitet.
Jag förstod ganska fort att det inte var vad jag ville göra (haha är tydligen sjukt velig 2010-2011?) och hoppade av efter ett år. Alla sa att det var dumt att hoppa av när jag ändå läst ett helt år, men såhär i efterhand är det det bästa jag gjort. Så glad att jag vågade ändra mig. Dessutom hade första året kurser i grafisk design och grafisk formgivning vilket har varit ett stort plus för mig att ha med mig. Det blev verkligen jackpot av det valet.
En annan stor milstolpe! Jag började skriva krönikor i Veckorevyn!
Att skriva krönikor var min stora dröm och Veckorevyn var den tidning jag helst ville skriva i. Att jag lyckades med detta och dessutom skrev för Veckorevyn i nästan 9 år(!) är fortfarande helt sjukt när jag tänker på det. Heja mig.
Sen gjorde vi äntligen slut på riktigt efter flera vändor fram och tillbaka och heartbroken utanför Cardinal (höll i ett event) träffade jag på Sara och Lina som jag var bekant med. Vi började prata och bestämde att vi skulle ses en dag. Vips hade jag ett nytt kompisgäng!
Jag som alltid varit ganska ensam och mest haft killkompisar hade nu ett tjejgäng och en gemenskap. Det var en helt speciell känsla och jag var så tacksam för det. De räddade mig ur mitt hål.
Och Jacob <3 Jacob flyttade in till mig och bodde på min soffa några månader och gjorde dagarna lättare. Kommer aldrig kunna betala tillbaka för alla morgnar han väckte mig med en kopp kaffe eller såg avsnitt efter avsnitt av Greys Anatomy med mig nätterna igenom.
Avslutade året med att auktionera ut en ”Egoina kasse” på Musikhjälpen.
Och det var 2011. Ett mycket händelserikt och känslomässigt fruktansvärt år. Men jag överlevde det med.
2010.
211 gillar
Jos
| #
Kul att få följa med och lära sig mer om åren innan jag började följa dig 🙂
Vill också säga att jag tycker du passade bra i snedbena! Faktiskt
Svara
Lovisa
| #
När jag kom till sista bilden blev jag fundersam kring varför jag kände igen de andra två personerna bredvid dig – är det dina kompisar? Andra bloggare / kändisar? Nej, sen kom jag på det; jag gick samma linje som dem på gymnasiet, i samma stad. Fast de gick två år över mig. Så sjukt!
Svara
Vanessa
| #
Alla behöver en Jacob!
Svara
Robert
| #
Ja, vad säger man? Åren går, haha. 😉 Fattar inte att det kan vara åtta år sen 2011. 😛
Svara
Lisa
| #
Alltså dina ögon! Du har ju verkligen världens vackraste ögon det är ju så man drunknar ❤
Svara
Sandra
| #
Hade också en lila inredningsperiod 2011! Gu nu känns det ju väldigt mörkt och murrigt och… fult?
Svara
maja
| #
så kul med dessa inlägg!! jag har läst din blogg sen 2008 (what) så det är jättekul att minnas och få höra vad du tänker om olika grejer idag!
Svara
Ida
| #
Hjälp vad åren går…har ju följt dig sen du startade bloggen! ?
Svara
Ina
| #
Åh, jag tror att 2011 var det år som jag började läsa din blogg ordentligt! Du hade kroppsbildtema i olika inlägg där läsare fick skicka in bilder på bl.a sina lår och sina näsor för att lyfta fram att vi alla ser olika ut och att det är helt ok oavsett vad idealen säger samtidigt som du lyfte bort kroppsfokuset i sig då vi ständigt värderas. Även om jag, som snart är 30 år gammal, fortfarande har stunder där jag avskyr min kropp så tänker jag ibland tillbaka på de inläggen och det stärker mig ska du veta, över åtta år senare! Och det gör mig så himla glad. Så tack för den här bloggen, verkligen, och för att du verkar vara en så himla jordnära och vettig person vilket ibland tycks vara en bristvara i sociala medier. ⭐
Svara
Egoina
| #
❤️
Svara
Cornelia
| #
Detta känns som igår! Jag har följt dig sen bk-tiden och när du inte ens la upp bilder, minns inte ens hur längesen det är? Har i alla fall inga planer på att sluta haha ?
Svara
Victoria
| #
HAHA minns att jag var SÅ avundsjuk på inredningen i ditt vardagsrum…
Svara
Mimmi
| #
Så kul med tillbaka blickar! Också följt dig sedan start! Herregud vad tiden går fort, du och alla läsare har varit som en trygg vän genom motgångar. Tack för allt ❤️
Svara
Pauline
| #
Har följt dig sen 2010 och detta är enda bloggen jag fortfarande läser regelbundet. Det där med skärp i midjan var ju en grej då?
Svara
Emma
| #
Jacob verkar ju vara en så himla underbar person!!!
Svara
Hanna
| #
Åh jag minns detta så väl. Jag hade också ett sjukt destruktivt förhållande, och vi gjorde slut 2012 (thank god). Satt och storlipade och läste dina då gamla inlägg om och om igen där du hintade om ditt egna förhållande och din hjärtekross och ba ”om hon kunde bli glad igen så kan jag”. Och det blev jag ju! Även om det tycktes omöjligt. Gulle oss man vill ju klappa på huvudet och ge en kram
Svara
Norpan
| #
Bilden på dig där du äter jordgubbar är superfin juue! Håret är perfekt där, minns att jag också hade mitt så.. hehe..
Svara
Ellen
| #
Väggorden på latin i vardagsrummet!! Minns!! Vad betyder dem? 😀
Svara
Madde
| #
Läste kissies blogg förrut och hittade dig genom ett av hennes inlägg, minns att det första jag såg av dig var en bild där du hade massa choklad runt munnen ? vet dock inte när det var ?
Svara