Svar på några av era senaste kommentarer
Inte för att klaga eller var sur eller något.. Men känner du aldrig typ att du inte arbetar tillräckligt? Alltså jag har ju också vissa dagar som dessa, där man mest bara chillar hela morgonen, jobbar (jag pluggar ju då) några timmar mitt på dagen och sen fixar middag/tvätt/städ eller något… Alltså jag får dåligt samvete om en vardag går åt på det sättet, för jag vet ju hur mycket man måste göra i andra perioder.
Tänker du någonsin så?
– Till en början kunde jag göra det. Exempelvis när jag fortfarande låg i sängen när folk var på jobbet osv. Det kändes nästan som att jag fuskade? Men jag jobbar ju faktiskt inte mindre, jag har bara ett icke traditionellt jobb. Även om jag inte alltid jobbar 8 timmar just på dagen arbetar jag kvällar, helgen och även på semestern. Så om man summerar det arbetar jag precis lika mycket som alla andra (förutom de som jobbar extremt mycket då), bara att det inte är de traditionella tiderna. Under mina första veckor som egen kunde jag ha lite ångest och känna att jag ”slösade bort” dagarna om jag inte satt framför datorn 8 timmar i sträck. Men det funkar inte heller. Mitt jobb baseras mycket på inspiration och även vad jag gör (lyxigt nog), så numera sitter jag inte och trycker framför datorn bara för att. Jag är istället okej med att jag varierar mina arbetstider. Och herregud, det är ju det bästa av allt. Jag kan välja att sova två timmar extra på morgonen och istället jobba på kvällen om jag känner för det. Jag tänker utnyttja de positiva delarna av det här så länge jag kan : )))
Precis som du säger kommer det mer intensiva perioder också, det är då man ångrar att man inte unnade sig att ta det lugnt när man kunde. Med andra ord: ha inte ångest över att du har ett arbete som inte är upplagt på samma sätt som andras och känn aldrig att du behöver försvara dig. Våra liv kan se mycket lyxiga ut (och är det kanske också), men bakom ytan finns det mycket deadlines, press, kvällsjobb, semesterjobb och hektiska perioder som de inte ser. Det är inte bara 8-timmars sammanhängande 8-17 som räknas liksom. Nu svarar jag utifrån ett perspektiv att vara egenföretagare, men det kan mycket väl appliceras på heltidsstudier också, det fungerar ju likadant, beroende på vad man är för typ av person.
Talar du uteslutande norska med dina släktingar eller slinker det in en del svenska också? ☺
– Jag pratar tyvärr bara norska förutom om det är enstaka ord jag har glömt. Jag skriver tyvärr eftersom jag skulle önska att jag var mer okej med att prata svenska med dem. Min norska är bra, men jag har såklart inte samma ordförråd eller grammatik som på svenska, och har därför inte samma möjlighet att uttrycka mig. Det är så sorgligt på ett sätt, för språket är en så stor del av den jag är. Jag älskar att skämta, diskutera och ställa frågor. På norska är jag så hämmad. Men jag kan bara inte prata svenska eller engelska med dem, det känns så fel. Jag KAN ju norska liksom, jag klarar mig jättebra. Men tyvärr försvinner en del av min personlighet.
Jag inser nu när jag läser din fråga igen att det kanske inte var det du undrade? Haha. Du menar kanske om det slinker in ord på svenska av misstag? Det gör det inte. Jag är väldigt duktig på att slå över till norska och gör det utan att blanda in svenskan. När jag varit i Norge ett tag och ska prata svenska är det svårare dock. Jag har SÅ svårt att vänja mig av med uttryck och det känns som att tungan ska gå sönder när jag pratar skånska…haha. Vet inte varför det är så? Det beror nog på att jag hela mitt liv ofta har slagit över till norska (pratade norska med mamma hemma), men jag har inte övat på att ha det tvärtom – det vill säga att ha norska som huvudspråk men att slå över till svenska då och då. Så konstigt nog slinker det in norska ord i min svenska om jag varit i Norge länge.
Fråga om wrapen! Höll den ihop när (om?) du rullade ihop den? Mina spricker ALLTID när jag har mer än typ en köttbulle i och det är kladdigt. Försöker ha med i matlåda också men blir bara trist. Tips någon? Vad ska man ha för vik-teknik liksom?
– Alltså inte för att vara sån, men jag är en wrapvikarexpert! Mina wraps håller alltid ihop och jag lyckas dessutom alltid ha mer innehåll än andra. Det finns många sätt att göra det på och ”mitt sätt” är inte revolutionerande på något sätt. Jag tror snarare att det är så de flesta gör? Men om någon mot förmodan har missat ska jag visa hur jag brukar göra. Jag har alltså gjort teckningar i Paint… Tankar efter att ha suttit med denna så kallade illustration (i över en timme!!!): 1) Jag HATAR Paint 2) Det här är nog mitt sämsta grafiska verk någonsin 3) Om jag hade googlat hade jag säkert hittat en liknande teckning och hade besparat mig allt detta arbete. Anyway. Såhär brukar jag göra:
Steg 1: Lägg allt innehåll i mitten av wrapen. (Skratta inte åt min teckning tack).
Steg 2: Vik upp underdelen såhär.
Steg 3: Sidorna ska vikas två gånger så att wrapen inte kan läcka. Vik först in dem en gång.
Steg 4: Sedan en gång till. Och nu är det klart! ÄT.
Hej! Först o främst tack för en underbar blogg <3 läst den så länge jag kan minnas. Går igenom något jobbigt just nu, och undrar om du har något tips? Har bestämt för att göra slut med min kille efter ett år då mina känslor har svalnat och magkänslan säger alltså att det inte är rätt att vara med honom. Men det kommer krossa hans hjärta. Försökte redan göra det några veckor sedan men han blev så förkrossad att jag inte klarade gå igenom med det, så sa att jag skulle ge oss en till chans. Jag har sån ångest över att göra han så ledsen igen, det är den värsta känslan i hela världen! Bryr mig så mycket om honom. Men måste väl sätta mina egna känslor i första hand 🙁 har du gått igenom detta? Hur tar man sig igenom det? Vi bor dessutom ihop så det blir extra jobbigt 🙁 vet inte hur jag kommer va stark nog! Gråter bara jag tänker på de! Dessutom är de så mkt jag kommer sakna med han! 🙁 usch för olycklig kärlek 🙁
– Förlåt om jag låter hård nu. Men det är INTE snällt att vara med någon bara för att man inte vill såra personen. Tvärtom, det är jätteelakt. Ja, han kommer att bli ledsen. Men det går över! Han kommer att må bra igen. Det är inte bättre för honom att vara med en person som inte riktigt vill vara med honom bara för att du är rädd för att dra av plåstret. Det blir snarare värre. Jag har inte varit i din situation, men jag har varit i hans. I en relation blev jag nästan-dumpad flera gånger och varje gång blev jag förkrossad, försökte lösa saker och vända vrida på varenda grej till han bestämde sig för att stanna kvar. Men han ville ju inte vara med mig, inte 100% och innerst inne förstod jag det. Nu i efterhand är det faktiskt det som gör mest ont, att han inte bara kunde dumpat mig första gången. Låta mig få ett avslut och gå vidare. Inte dra ut på det som ett känslomässigt spel i ett helt år tills jag bara var ett skal av mig själv.
Han förtjänar att vara med någon som verkligen vill vara med honom och du förtjänar att vara med någon som du verkligen vill vara med. Så är det bara och det är inget man ska kompromissa med. Ni båda förtjänar bättre helt enkelt och allt kommer att lösa sig. Sånt här är så fruktansvärt jobbigt och sorgligt. Jag förstår verkligen dina känslor. Men det kommer bli bra igen. Du kan ju inte hjälpa hur du känner, du måste följa din magkänsla. Du ÄR stark nog. Du måste bara göra det. Det kommer vara pissigt och asjobbigt, men det går över. Allt löser sig. Jag lovar. Kram <3
2 gillar
Amanda Näslund
| #
Haha så viker jag mina wraps också. Kladdar inte, sölar inte. 😀
Svara
Inte mitt namn nej
| #
Hej! Du som skrev sista kommentaren, jag har varit i din sits. Vi bodde ihop och var förlovade (hade varit det ett år) men så kände jag att, näää det här är inte 100 % för mig. Han älskade mig verkligen och gjorde allt för mig men han var inte rätt. Jag hade ”nöjt” mig för jag tänkte att jag kommer aldrig få en sån fin kille, en sån fin bostad och jag kommer aldrig att gifta mig om det inte är med honom. Jag tvekade, försökte prata med honom om hur han känner, är det 100% från hans sida? Det var det och jag stannade kvar utan att nämna mina tankar för honom.
Sen drog jag med en tjejkompis utomlands i tre månader för att riktigt känna efter och jag saknade honom, ja, men som en vän. Så när jag kom hem var det bara att ta snacket.
Det var fruktansvärt, han reste sig upp och gick. Jag grät och blev hysterisk, ångrade mig sekunden jag sagt orden men tog aldrig tillbaka det eftersom jag visste att det ÄR så jag känner, det måste ta slut. Efter en timme kom han hem och vi kunde ha ett samtal kring vår relation, det fina men också det som varit mindre bra. Jag grät mer än vad han gjorde den natten.
Sen kom problemet med den gemensamma bostaden, det tog ett år men det löste sig. Han började gå till en psykolog och fick den hjälp han behövde för att komma vidare i livet. Om jag hade skuldkänslor? Ja. Om det skar sönder i hjärtat varenda gång han ringde mig aspackad och grät i telefonen? Ja. Om det dödade mig långsamt när jag gick vidare och han inte kunde? Ja. Men allt har sin tid och efter två år nu så har vi en jättefin vänskapsrelation och även han kan se att vi mår mycket bättre utan att vara ihop.
Förlåt nu blev det långt här men summan av allt är att ja, det är fruktansvärt jobbigt och det tar tid man mår piss men det går över. ”Det är bara en känsla, och det går över”
All lycka till dig, kram.
Svara
Rebecka
| #
Jag tror wrapsen håller ihop bättre om man stoppar dem i micron några sekunder, tips!
Svara
Maja
| #
Vad är det du jobbar med i åtta timmar varje dag? Räknar du in när du fikar och tar en bild eller promenerar och skriver att du gjort det sen som arbetstid?
Alla andra storbloggare uppdaterat både oftare än vad du gör, med mer innehållsrika inlägg och driver dessutom flera företag också. Så en helt uppriktigt fråga, vad gör du?
Det känns som att du drabbas av det som många hemmajobbare gör, att man inbillar sig själv att man är supereffektiv och arbetat jättemycket men egentligen kanske inte arbetar mer än 3-4h/dag. Och är det så är det väl bättre att du är nöjd med att du kan gå runt på att bara arbeta halvtid istället!
Svara
Egoina
| #
Haha nej just det ”räknar jag inte med”. Tråkigt att du tycker att mina inlägg är innehållsrika och att jag uppdaterar dåligt. Ja, det stämmer att jag ibland arbetar 4 timmar på en dag, oftast 6. Men om man summerar helg och semester blir det nästan heltid. Nej, jag arbetar inte lika mycket som andra storbloggare, mycket mindre faktiskt. Men jag har skrivit om detta tidigare och det är faktiskt poängen just nu. Sen får jag se vad jag gör i framtiden 🙂 Ja, jag kan kanske skriva om vad jag gör om dagarna arbetsmässigt. Känns tråkigt, men det kanske är intressant? Kram!
Svara
Louise
| #
Jag förstår inte varför alla är så besatta av att man måste jobba 8h per dag dvs heltid (nu säger jag inte att du inte gör det egoina)? Så länge man klarar sig rent ekonomiskt (vilket egoina uppenbarligen gör) så är väl allt bra? Det känns som att du måste be om ursäkt till vissa läsare som inte tror på att du jobbar heltid haha men varför? För det första så lägger du säkert mer än 40h i veckan i snitt men även om det bara hade varit 10 timmar så förstår jag inte vad problemet är?
❤️
Svara
Egoina
| #
Så sant! Jag kan på ett sätt förstå att det provocerar. Men ser detta beteende även mot andra (tex Lady Dahmer skrev en bra text om det). Så länge folk klarar sig ekonomiskt och mår bra är det väl hur bra som helst. Sen exakt HUR det går till kan väl kvitta… 🙂
Svara
A
| #
Jag tänker på att det finns folk som har 50%-tjänster, 75%-tjänster och 80%-tjänster men inte poängterar man orättvisan eller avundsjukan för dem utan mer ”vad kul att du lyckas jobba mindre än 100% och ändå kunna leva det liv du vill leva! :D” Jag skulle också vilja jobba mindre än 100% men det går inte ihop sig så jag känner att jag får vara nöjd med det som går. Det här är mitt liv och andra lever sitt liv.
Caroline
| #
Jag skulle faktiskt tycka det var intressant på riktigt att läsa ett inlägg med mer vad du gör och ”behind the scenes” typ. Men det kanske bara är jag haha =)
Svara
Citrin
| #
Jag är också urbra på att vika wraps/tortillas. 🙂 Faller aldrig ur massa kladd heller. Min sambo tror jag har magiska förmågor haha!!
Du har helt rätt, Egoina, man ska vara tillsammans med någon för att man verkligen vill, annars håller man emotionellt den personen fånge. Det handlar inte om att försöka ”sätta sina egna känslor i första hand” utan också att faktiskt ta hand om den andra personen. För ju mer tiden går desto mer hinner ju han planera er framtid, eller hur? Faktiskt är det lite som att dra av ett plåster… Att bara få det gjort, och sedan lyssna, ta emot ilska/tårar, men stå fast i beslutet. Velar man fram och tillbaks blir det bara värre. Och om du vill ha mer tips från en 30-åring med ett par förhållanden bakom sig: Bryt kontakten, i alla fall i 2-3 månader. Man öppnar upp gamla sår när man hörs och ses kort efter ett uppbrott. Och håll ut, det BLIR BÄTTRE, för er båda!
Svara
Sofia
| #
Älskar dina Paintskills 😀
Svara
Tröttsamt
| #
Men helt ärligt. Hur länge ska du fortsätta säga att du jobbar heltid? Du gör inte det? Det räknas liksom inte att exempelvis rita ett bildspel på en wrap i paint i tre timmar och addera det på dina 8 arbetstimmar . Det är ett skämt. Det är helt ok att du inte jobbar heltid, sluta bara mygla om att du gör det.
Svara
Egoina
| #
Hahaha alltså det sjuka är ju att sånt faktiskt är en del av min arbetsdag nu (dock var ju just det sjukt mycket waste of time, men ändå). På Bluebox gjorde jag också massa roliga/onödiga saker som, om man tänker på traditionella jobb, inte kunde klassas som typiska arbetsuppgifter. Smaka lakrits eller göra bilder till sociala medier t.ex. Men ingen sa något då? Det är mycket lyxigt att jag får betalt för sånt här, jag håller med. Vad gäller hur mycket jag jobbar så jo det blir faktiskt nästan heltid om man summerar (dock inte 8 timmar varje dag på vardagar som andra jobb ser ut). Och mycket av det är sånt som faktiskt är min hobby och det är ett enormt privilegie jag har som får slå ihop dessa två saker. Jag har inget behov av att bevisa det för dig. Jag skulle kunna göra typ ett schema, men det vore ju helt sjukt att behöva göra och jag tror inte att du ställt denna fråga till någon med ett annat jobb… Jag förstår att du inte förstår hur det jag gör kan ta flera timmar om dagen, jag gör verkligen det. Men jag har ingen anledning att ljuga. Denna kommentar var ganska otrevlig. Jag hoppas att du själv trivs med ditt eget arbete och livssituation. Om inte hoppas jag att du kan förändra och hitta något bättre. Kram!! <3
Svara
S
| #
Du som skrev den sista frågan, jag har också varit i precis ditt läge. Vi var tillsammans i 8 år, förlovade och sambos. För mig tog det tre år av årliga ”kriser” (dock bara i mig själv) innan jag var redo att lämna. Han är verkligen världens finaste och snällaste människa och han var så snäll mot mig, men jag fick inte ut det jag behövde ur den relationen och jag kunde helt enkelt inte ”nöja” mig. Varje gång husköp eller bröllop kom på tal fick jag lite panik och hitta alltid en anledning till att det inte var rätt läge.
En eftermiddag när jag pratade med min kompis så kände jag bara att nu står jag inte ut mer, så jag åkte hem och sa det. Han hade jättesvårt att acceptera det, just för att ingenting var dåligt. Vi hade jättebra ekonomi, samma intressen, bråkade aldrig, bodde i ett radhus vi båda älskade, gjorde saker isär men även tillsammans osv osv. När han hela tiden frågade varför så kunde jag bara ge till svar att något saknades, att jag inte kände tillräckligt med passion. Jag tror att det var det som var svårast av allt för honom att hantera, att jag inte hade någon ”riktig” anledning (som att någon varit otrogen, vi ville olika saker osv). Det jobbigaste för mig var att han vägrade släppa taget, vad jag än sa så ville han kämpa för relationen. Gå i parterapi, vänta, hoppas att jag skulle ändra mig. Till slut fick jag verkligen titta honom i ögonen och säga ”jag KOMMER flytta ut. Jag KOMMER träffa andra. Jag kommer LIGGA med andra killar. Jag KOMMER INTE ändra mig. Det är SLUT. Inte bara en paus. Jag KOMMER INTE få tillbaks känslorna”. Det var, by far, det vidrigaste jag gjort i hela mitt liv, men det var det snällaste jag kunde göra mot honom. Där och då gick hans hjärta i tusen bitar och jag kunde verkligen se det på honom. Men jag var tvungen att göra det, för hans skull. Han skulle må så dåligt om han närde något typ av hopp för oss, för jag visste att det aldrig skulle bli vi igen. Och jag har aldrig öppnat den dörren, överhuvudtaget. Aldrig fallit tillbaks, aldrig gett honom några vaga öppningar. Jag har varit stenhård på det här.
Idag lever jag i min drömrelation och inser att det är SÅHÄR det ska kännas. Och av allt att döma (vi är inte vänner men min familj och mina vänner följer fortfarande honom på sociala medier) verkar han göra det också. Han verkar ha träffat en tjej som är mycket mer rätt för honom än jag var och jag hoppas att det är så han ser på det också. Att livet inte blev som han tänkt men att det blev bättre.
Jag håller med Egoina. Det elakaste man kan göra är att stanna för att man inte vill såra. Släpp honom, låt honom gå vidare och träffa någon som genuint vill vara med honom. Den kärlek jag känner till min nuvarande (som jag gifter mig med om två månader och väntar barn med <3) och som jag känner att jag får av honom förtjänar alla människor att uppleva och då ska man inte stanna eller bli kvarhållen i förhållanden som inte har "allt". Lycka till!
Svara
Lou
| #
Suck vad alla ser ner på bloggare och inte räknar det som ett jobb. Jag älskar din blogg iaf, och som tidigare amatörbloggare vet jag hur otroligt lång tid det kan ta att bara sätta ihop ett inlägg med ett par bilder. Kram! Stå på dig <3
Svara
Egoina
| #
Tack <3 Ja folk inser nog inte hur lång tid det faktiskt kan ta med att ta bilder och skriva inlägg. Inte alla dock, vissa går jättefort 🙂
Svara
Nina
| #
Alltså så trött på denna jobbmentaliteten i Sverige… ”Jobba bör man, annars dör man!!”
Svara
Vendela
| #
Tycker att det är lite orättvist att du får all kritik ang om du jobbar heltid eller ej – vi vet ju inte jobbet bakom bloggen. Dessutom har du varit utbränd och då är det superviktigt med återhämtning!
Däremot håller jag med om att din blogg blivit ganska tråkig, lite som förr när bloggar var nytt ”var på stan idag, nu ska jag sova” – ganska meningslösa och innehållsfattiga inlägg.
Att vara originell är en sak men det känns som att du tappat lusten lite men att du *måste* driva bloggen för att ha en inkomstkälla. Dessutom upplever jag att du fått en ganska dryg attityd överlag (förståeligt i vissa fall givetvis, att bemöta idioter är ett jobb för sig) det kanske hänger ihop med att du egentligen inte har lust att blogga?
Hur som, vill inte vara dryg utan komma med konstruktiv kritik och jag hoppas verkligen inte att du upplever min kommentar som dryg. Har läst din blogg i många år och har inga planer på att sluta, känns bara som att du tappat ginstan lite?
Svara
Egoina
| #
Nej, du är inte dryg. Du har rätt till din åsikt, men det är tråkigt såklart.
Jag tycker inte att min blogg är tråkig. Men förstår om man gör och då är det tur att det finns massor
med andra bloggar med personer som lever mycket mer innehållsrika liv än mig 🙂
Oj, när har jag varit dryg? Ge gärna exempel, för det håller inte jag med om alls. Tycker snarare att jag har väldigt mycket tålamod. Men det vill jag absolut inte vara, så hade uppskattat exempel på vad du menar.
Tråkigt att höra att du tycker att jag ”tappat gnistan”, jag tycker tvärtom. Har verkligen mått bra på sistone och tycker att jag presterat bra med det jag gör. Men just idag vet jag inte längre. Läste precis alla kommentarer om mig själv på skvallerbloggen och om det är någon gång jag känner att jag tappat gnistan så är det nu. Fyfan vad taskiga vissa är.
Svara
Lisa
| #
Fast jag vet inte om de är taskiga egentligen. De diskuterar och alla har rätt till sin åsikt. Ingen kommer med personliga påhopp till exempel.
Svara
ab
| #
Kändisar brukar prata om att man inte ska googla sig själv. Motsvarigheten för bloggare är nog att skippa bloggskvallerbloggar.
Svara
Egoina
| #
Ett tips jag borde följa! Bara så svårt att låta bli när jag får en länk till min WordPress när jag blir länkad dock..
Svara
Carro
| #
Så himla tråkig ton i kommentarerna ovanför. Absolut har du det lyxigt som kan försörja dig på något du tycker är roligt, men samtidigt är det väl ingen dans på rosor att i princip aldrig vara helt ledig, att inte kunna lämna jobbet på jobbet, osv. som man kan på ett traditionellt jobb. Tror mycket av attityden ovan grundar sig på avundssjuka för att man ser alla fördelar men tänker inte efter om det finns några nackdelar. Jag tycker du är grym som gjort den här satsningen på dig själv och du är också fantastisk på att bemöta folk som lämnar trista kommentarer. Ta ingen skit (som Grynet skulle sagt)! Kram
Svara
Rebecca
| #
HAHA tänkte fråga om du fortfarande bara pratar norska med din mamma. Så såg jag din snap precis att hon drack havrelatte så pratade ni norska. Eller var det engångsgrej?
Och din teckning var supersnygg , paint är fan svårt haha
Svara
Egoina
| #
Nej vi pratar norska med varandra. Haha tack! Ska lätt ha med den i min portfolio när det är dags att söka jobb 😉
Svara
ab
| #
I och med att din personlighet blir lite annorlunda på norska, känner din mamma liksom din norska version?
Svara
Egoina
| #
Bra fråga! Njä, hon läser ju min blogg såatte 😉 Nej, men med mamma är jag okej med att prata ”slarv-norska”. Dvs att jag ändå blandar lite. MEN det är sjukt jobbigt om vi diskuterar saker och så. Dock jobbigare när jag var liten.
Svara
Sofie
| #
Alltså HERREGUD, att folk orkar! Kan man inte bara skita i vad andra gör, hur mycket, hur ofta, hur länge osv. Jag är egenföretagare och det pendlar extremt mycket hur mycket jag behöver jobba. I våras var jag ledig i två månader (HELT ledig!) för att jag hade sålt ett av våra företag och fått bra betalt, så jag kunde vara det. I perioder jobbar jag konstant. Den här sommaren kan jag inte ta ut den semester jag hade tänkt för att jag måste jobba på plats i ett av företagen för att vi ska få semestern att gå ihop. Osv osv.
Vardagen ser inte likadan ut för alla och de icke-traditionella jobben (som inte är 8-17 fem vardagar i veckan) blir allt fler. Att vara bloggare är extremt tidskrävande, jag bloggade själv under några år och det passade mig inte alls. Även om jag hade en väldigt liten blogg så kände jag en press över att dokumentera allt, ständigt leverera, blogga flera gånger om dagen (även när inspirationen var 0 osv). Nej, jag imponeras verkligen över dom som orkar driva en stor blogg och som kan livnära sig på det. Heja dig Egoina!
Om ni som läser här inte kan låta bli att störa er på att det inte är ett ”heltidsjobb”, trots att Egoina uppenbarligen lever heltid på dom intäkter hon drar in, kanske ni ska fundera över varför det är så provocerande. Kanske är det så att ni själva önskar en vardag som var mer fri och flexibel? 🙂
Svara
Egoina
| #
🙂 <3
Svara
Kim
| #
Jag får samma känsla som flera andra. Du känns verkligen inte genuint äkta och ödmjuk. Ofta flera inlägg framförallt sista tiden där du måste smyg framhäva dig själv till läsarna. Visa att det skall läsarna känna till om mig. Ett bra exempel är när du var tvungen att framhäva att din sambo var ingenjör när inlägget handla om någon vas i ett fönster. Kanske inlägget var att berätta att din pojkvän var ingenjör? Du är väldigt duktig att baka in skryt i dina inlägg och sen prata förbi det. Känns verkligen som din agenda är något helt annat än rubrikerna. Vissa återkommande kommentarer får aldrig ett svar. Du är väldigt selektiv hur du bemöter dina läsare. Skär mobbing eller dessa trogna läsare är kanske inte värda något då dem får dig att se dum ut? Du är verkligen inte speciell på något sätt Egoina. Absolut inte mer än någon annan. Någon speciell våga stå upp för sig själv och sina egna värderingar och har en äkta framtoning.
Svara
Egoina
| #
Haha….oj. Mår du bättre nu? Jag håller med, jag är verkligen inte mer speciell än någon annan. Kram! 🙂
Svara
Sofia
| #
HAHA va?? Så elak kommentar. Håller verkligen inte med. Tycker att Egoina är den mest genuina och ödmjuka bloggaren jag följer. Förstår inte alls vad du menar med att hon skryter? Har aldrig någonsin fått den känslan. Ta INTE åt dig Regina. Folk vill verkligen bara hitta något att klaga på.
Svara
blåmesen
| #
Men… va? Vilken tyken kommentar.
Mer konkret synpunkt, apropå ditt exempel på skryt: jag bor också med en ingenjör och hade jag haft en blogg hade det säkert läckt fram någonstans. Inte för att jag tycker att det är så himla coolt att hen råkar vara ingenjör utan för att ingenjörer ibland gör konstiga saker, som att börja räkna på brytningsindex för ens blomvasar.
Svara
Egoina
| #
Haha, ja men exakt 🙂 Jag tyckte det gulligt och knäppt att han gjorde det. I övrigt har jag aldrig ens nämnt hans yrke, tror jag? Trots att det är *JäTtEcOolt* Note to self: Måste skriva det oftare så att alla verkligen vet ATT MIN KILLE ÄR INGENJÖR. INGENJÖÖÖÖÖÖÖÖR.
Svara
Alex
| #
Ville bara säga att jag har följt din blogg i måååånga många år och jag tycker du gör ett bra jobb, och att man faktiskt märker att du mår bättre nu än vad du gjorde tidigare! Känns kul att se dig må bättre. Det bara är du och LD som jag kollar dagligen. Vet inte riktigt hur jag ska beskriva det men känns liksom ”verkligt” här i många fall, liksom this is your life? Och jag gillar att hänga med i allt du gör, haha 😀
Hoppas du inte låter alla kommentarer och så om arbetstider och liknande dra ned dig, känns som en så larvig sak av folk att haka upp sig på. Ha en fin kväll!
Svara
Egoina
| #
Kul att höra <3
Svara
Anonym C
| #
Varför är folk så besatta av att du ska jobba 8h/d? Tror absolut att du gör det men även om du inte hade gjort hade det väl bara varit fantastiskt?! Tror fler skulle nå bra av att försöka jobba deltid. Så länge man klarar sig ekonomiskt ska väl folk strunta i hur och när man jobbar haha?
andra människor får ju dessutom OB och kompledigt för att jobba kvällar och helger så helt rätt att du också flexar lite.
Och detta tjat om att ha tappat gnistan eller ”inte riktigt vilja blogga längre” haha alltså så länge du trivs. VEM kan vara då bortskämd att alltid alltid känna gnista och älska det man gör? lovat att varenda än av de som kommenterat känt så för sitt jobb/skola någon gäng.
Sist: tycker inte ALLS att bloggen blivit tråkigare. Tvärtom! Plus älskar att du vågat vara så ärlig med ditt mående sista året. Heja dig
Svara
Egoina
| #
<3
Svara
Andrea
| #
Hej! Har följt din blogg i många år och älskar den fortfarande. <3 Tycker inte alls den är tråkigare nu, är så glad att du verkar må bättre och tar hand om dig själv. Fortsätt vara du!
Svara
Hannah
| #
Jag tar med mig wraps som lunch varje dag till jobbet och rullar alltid in de i aluminium folie. Det blir aldrig kladdigt och enkelt att äta 🙂 tycker att det är supersmidigt + att man kan slänga i rester eller vad man nu har i kylskåpet. Oombett tips men jag brukar göra egen stark hummus och koka quinoa så att jag alltid har i kylskåpet (grundingredienser i mina wraps hehe) sen tar jag de grönsaker jag har hemma och ibland kokar jag ett ägg eller har i nån burk bönor/rester. Lätt att göra vegetariska/veganska wrap. Jag bor iofs utomlands och vet inte riktigt vad man kan få tag på i Sverige men jag köper stor pack utav typ ”kebabrullar” så att man kan få en stor wrap=mätt på lunchen. Tack för en bra blogg! 🙂
Svara
Jonna
| #
Blir helt chockad över hur elaka kommentarer en del slänger ur sig. 😮 Tycker att du verkar vara en sån genuint fin människa och förstår inte syftet med att folk ska vara elaka? Okej om man undrar över något och kanske formulerar sig lite illa, men att på riktigt vara spydig över hur mycket du jobbar eller inte jobbar? Nä, så onödigt!
Din bloggis är min favorit! <3
Svara
Egoina
| #
Haha, jag med faktiskt.. Alltså fattar att det kan vara lite provocerande på ett sätt. Men förstår ändå inte dessa starka reaktioner. Jag gör mitt bästa för att vara snäll och vara en bra och ärlig människa 🙂
Svara
Beatrice
| #
Men va händer,varför skriver alla så mycket skit.du är en super härlig person som jag skulle vilja ha som kompis.❤
Svara
Egoina
| #
Åh men tack <3 <3
Svara
Jennie, Lova+och+Pol
| #
Men Jesus vad folk stör sig på helt sinnessjuka grejer?!
Jag gillar din blogg Regina och har hängt med ända sedan BK-tiden. Din blogg känns väldigt äkta och jag litar på din åsikt avseende samarbeten t ex, du känns inte köpt som många andra utan det känns som det verkligen är dina egna åsikter. Och gällande arbetstid, hälsa osv – det är ju bara ytterligare bevis på hur din blogg är; livet, det RIKTIGA livet,består inte av att ligga på en uppblåsbar enhörning eller shoppa väskor för 50 000 kr styck, iaf inte för de flesta av oss. Istället består livet av glädje och sorg, misslyckanden och lärdomar, stress, press och sjukdomar och vad man ska äta till kvällsmat. Med andra ord är din blogg något som representerar det RIKTIGA livet och det är fan så mkt mer intressant att läsa om än folks fåniga fasader. Så gör din grej Regina, du har massa fans som älskar det du gör! <3 Kram från Göteborg!
Svara
Egoina
| #
Tack vad glad jag blir!!! 🙂
Svara
Camilla
| #
Oj, nu måste jag kommentera för första gången på många år tror jsg, om jag ens någonsin kommenterat. Jag har följt dig sen du jobbade på BK och din, stina-lees och crazypill blogg var bland de största som fanns dvs sedan bloggandet tog fart.
Din blogg är den enda jag ALLTID läst genom tiderna, alltid mått bra av, alltid känts genuin och du verkar bara vara en sådan go och fantastisk människa som jag vill känna! Det märks även att du mår bättre nu vilket glädjer mig och du förtjänar inte det mothugg du fått i det här inlägget!
Du är klok och bidrar till världen, jag älskar dina inlägg om break upp och känslorna kring det. Du är en duktig skribent och jag önskar dig allt gott i livet.
Till er ”välmenande” kritiker. Har man inte gott att säga så kan man låta bli att säga det alls.
/Camilla, 27 år
Svara
Camilla
| #
Ber om ursäkt för alla avhuggna ord och stavfel. Telefonen samarbetar inte idag.
Svara
Egoina
| #
Tack för all kärlek. Det behövde jag idag <3
Svara
Mikaela
| #
Jag gillar verkligen din blogg, Regina! Mycket för att det är en kontrast mot alla bloggare som reser och lever lyxliv hela tiden. Fortsätt som du gör! 🙂
Svara
Mika
| #
Läste det här inlägget först nu, vad är det för otrevliga människor som hittat till din blogg egentligen? Förstår inte varför man lägger tid på att ifrågasätta någon annans arbetsdagar, det har man inget med att göra så länge man inte jobbar ihop då möjligen.
Jag tycker kritiken saknar substans faktiskt. Jag älskar din blogg för att den är vardaglig, sen tror jag dom flesta bloggarna drar ner på både innehåll och inlägg nu under sommaren, vilket inte är mer än rätt då sommaren är lite lågsäsong för bloggar precis som t.ex. badsjöar är lågsäsong på vintern :D. Passa på och njut under semestern och ladda batterierna 🙂
Svara