Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Svar på några av era senaste kommentarer, tema kärlek

Utlovade er en ”svar på kommentarer” med tema kärlek. Ursäkta att det dröjde, men bättre sent än aldrig kanske. 

 

Hej Egoina! Jag vill börja med att tacka för en grym blogg! Alltid lika rolig att gå in och läsa.

Nu till saken. Jag har följt dig sen skoltiden, alltså har det blivit en del år. Jag har tänkt på en sak och det är att jag har varit singel i ca 3,5 år och inte ens varit i närheten av att bli intresserad av någon, medan du har (på ett ungefär under samma tid) haft något/några förhållande. Det är inte alls nått fel med det, menar inget illa, men det jag undrar är har du lätt för att bli kär? Var “hittar” du killarna? Har du nått tips på hur och vad man kan göra för att inte bara hitta dessa nötter på krogen som bara vill ha ett ligg? Börjar bli gammal, får åldersnoja och känner att det borde vara dags att ha nån att dela vardagen med nu. Vore toppen om du har nått guldsvar som du alltid brukar ha på frågor!

Tack igen för att du är grym!

/ 25åring med åldersnoja

– Haha, vad kul. Ändå sjukt att tänka på att jag bloggat i över tio år (hade ju en blogg innan denna också). Ja, det stämmer. De senaste fyra åren har jag haft två förhållanden och jag har varit singel cirka 10 månader ”emellan”. Det är ändå ganska snabbt jobbat eller vad man ska säga, haha. De senaste åren och i synnerhet det senaste året har jag rannsakat mig själv och kommit fram till att jag många gånger så gärna velat vara med någon att jag lite struntat i hur det egentligen har känts. Jag har dragit mig till fel människor av fel anledningar. Så som svar på din fråga om jag har lätt för att bli kär så är svaret nej, för jag tror inte att jag faktiskt varit det alla gånger. Då menar jag inte alla killar jag någonsin dejtat, jag var kär i mitt ex till exempel, men innan dess tror jag att det var av andra anledningar. Idag har jag inte ett problem med att vara själv och jag har insett vissa saker om mig själv och att jag haft en skev syn på kärlek. Alla människor är färgade av vad de varit med om och så vidare, och jag vill inte hänga ut mig själv fullständigt här, så jag hoppas det räcker med den förklaringen. Var jag hittar dem? Haha jadu. Jag är väl ganska modig av mig och skulle lätt kunna gå fram till någon ute eller så. Men om du verkligen vill hitta någon ”på riktigt” rekommenderar jag faktiskt nätdejting, typ Tinder. Såklart finns det oseriösa personer där också, men inte bara. Har hört mycket gott om Happy pancake också (har dock inte provat själv).

 

Jag behöver verkligen ett gott råd just nu, och jag tänkte att din blogg helt säkert kan ge mig det! Både du och alla andra läsare har jämt så fina svar till de som kommenterar och är i samma sits som mig.

Det är så att jag lärde känna en kille i somras, och det slutade med att vi hamnade hemma hos honom efter en fest. Vad som hände där kan nog de flesta räkna ut, hehe. Efter det fortsatte vi prata, men jag dissade ALLA hans fortsatta försök till att få med mig hem till honom efter fester under hela sommaren. Det slutade med att jag ändå började följa med honom på efterfester nu under hösten, och vi hade alltid roligt trots att det bara var jag och han. Då pratade vi bara hela nätterna, utan att göra något som helst annat. Vi bara pratade i flera timmar och det var hur mysigt som helst. Det var då jag började inse att jag faktiskt är intresserad av honom.

Nu har det gått över ett halvår, och vi pratar fortfarande i princip varje dag. Det är inte alls flörtigt, utan vi bara pratar som bra vänner, oftast blir det att vi Snapchatar hela dagarna, några få gånger har han ringt och andra gånger har vi skrivit sms. Vi har aldrig liksom träffats på riktigt, utan bara efter fest. Nu har han däremot slutat höra av sig efter fester för att fråga vad jag gör, och ikväll tror jag att han gick hem med en annan tjej. Vad borde jag göra? Strunta i honom helt eller faktiskt visa tydligt intresse eftersom att han kanske tror att jag inte är intresserad med tanke på hur jag var i somras, när han visade intresse och jag gjorde helt tvärtom?

Nu blev det långt och krångligt, men hoppas någon förstår vad jag menar! Jag är verkligen kluven i hur jag ska göra. Kram! (PS. Han är 25, så han borde ju ändå kunna ta initiativ själv. Men han kanske är rädd att bli dissad igen?)

– Förlåt för sent svar, nu kanske situationen är en helt annan. Men JA, visa tydligt vad du känner och vill! Det tycker jag absolut! Det kan ju vara så som du säger, att han uppfattat dig som att du inte är intresserad. Kör bara!! Och om han inte är intresserad så vet du det och kan gå vidare. Kram! 🙂

 

Kan du inte ge lite dejtingtips? Var hittar du trevliga killar? Helt ärligt så har jag knappt pratat med en enda kille senaste veckorna och då är jag ändå student.. Fastnar lätt med mina gamla kompisar liksom. Men hur gör du? Säger du hej till nån på ICA liksom? Nätdejtar? Jag är helt lost. Hur flörtar man? Hur märker man om man har en chans på nån? Brukar ändå tycka att jag är rätt så söt och trevlig men har nog tappat stinget 😉

– De finns lite överallt 😉 Haha, nej men ett tips är att vara modig. Ser du någon som ser intressant ut på en fest till exempel så prata med honom. Du har inget att förlora. Jag hade nog inte vågat det här med Ica dock, haha. Men egentligen så varför inte? Men ja, prova nätdejting! Jag funderade mycket på vilken typ av kille jag skulle vilja vara med i somras och kom fram till att en sådan människa inte finns, haha. Det kändes hopplöst och så deprimerande. Jag träffade bara på douchebags och kände mig allmänt uppgiven. Jag kände att ”jag behöver inte träffa någon exakt just nu, jag vill bara veta att det finns någon”. Jag ville bara veta om jag kunde träffa en vettig någon gång i framtiden, så behövde jag inte fundera på det mer. Om jag bara visste att jag skulle kunna träffa en vettig person i framtiden så var det lugnt. Så jag bestämde mig för att skaffa Tinder, för att se hur utbudet såg ut. Jag tänkte typ att jag inte tänkte kompromissa och att om det inte fanns några bra killar så fanns det inte det helt enkelt. Då vet jag. (Haha, inte alls dramatisk). MEN. Jag blev väldigt positivt överraskad. Det fanns seriöst allt. Som att shoppa, man bara swipar tills man är nöjd. Inte heller var det cheesy och jag stötte inte på några äckel. Det var väldigt trevligt bara och alla samtal var på vänskaplig nivå. Jag har dock kompisar som inte delar samma uppfattning. Antar att jag är bra på att swipa 😉 Hehe. Svårt att svara på hur man märker om man har en chans på någon. Jag tänker att man nog gör det bara. Tror inte du har tappat stinget 🙂

 

Hej fina egoina! Jag har träffat en superfin kille som jag verkligen gillar. Han har precis kommit ur ett förhållande och vill inte ha något seriöst. Problemet är att jag vill att det ska vara seriöst. Vi klickar på alla plan och har det så bra ihop. Jag vill bara vara med honom. Tänker att det inte gör något att han inte vill ha något seriöst, bara jag får vara med honom ibland. Jag tror dock att jag kommer bli sårad av detta. Att jag kommer tycka om honom mer än han tycker om mig. Tror du att han kan ändra sig eller tycker du att jag ska strunta i allt? Vet inte vad jag ska göra.

– Åh, den klassiska 🙁 Alltså det är svårt att råda dig, för jag vet av erfarenhet att sånt kan förändras, men frågan är om det är en bra idé att ge sig in i när du redan känner som du gör. Jag vill säga att du ska skita i honom, men är ganska säker på att du inte kommer göra det ändå, för jag vet hur det funkar, haha. Men på riktigt. Sätt dig ner och fundera på vad du vill ha och vad du förtjänar. Det är inte att vara med kille som inte vill vara med dig. Kanske du ska sätta en tidsram? Typ att om inget har förändrats om en månad så ska du släppa det? Lycka till <3

 

Hej Regina!

Jag läste att du ska svara på kärleksfrågor och hade blivit sååå glad om du kunde ta med min den håller mig gråtandes vaken om nätterna det senaste.

Det är nämligen så att en mycket närstående person till min man ska ha en stor fest och på denna fest har det bjudits in väldigt mycket folk däribland en kvinna som för ett tag sedan gått bakom min rygg och försökt snärja åt sig min man. Hon är inte på något sätt direkt vän med oss utan till personen som ska hålla i festen. Vi har på sin höjd suttit hundvakt åt dem. Vill noga understryka att inga initiativ togs från hans håll på något sätt så jag är inte orolig för att han ska göra något utan hennes vidriga sätt.

Jag bad maken om han kunde skippa gå på festen men det blev han jättearg för att jag ens bad honom när det är en sån viktig person till honom som har festen. Jag blev arg tillbaks och sa att han borde kunna välja mig, sin fru!

Hur hade du gjort? Hade du låtit honom gå själv för att du knappt klarar av åsynen av denna kvinna och om du följt med och den flörtiga kvinnan hade kommit och pratat på som vanligt som hon aldrig gjort nåt, hade du sagt nåt eller hur gör man liksom? Jag vill ju inte stå där och börja böla och vara en sån tjej, vill ”verka cool”, hantera det på ett moget sätt.

Den här frågan får gärna besvaras av dina läsare med såklart, tar all hjälp jag kan få 🙁

– Fick ett bra svar från en tjej vid namn Linda i kommentarerna, så jag kopierar det. Håller med!

”Jag tänkte ta mig friheten att svara på detta. Alltså, såhär: idioter finns överallt. Folk som inte kan skillnad på ditt och mitt. De som försöker ändå, trots att de mycket väl vet att han som i detta läget är upptagen. (Vissa drar sig dessvärre till just upptagna för mer spänning or whatever.. Sjukt, jag vet.)
Du litar på din man, visst? Jag vet att oron kommer ligga och gnaga hela kvällen för dig och det kommer vara superjobbigt. Men han måste få gå på den där festen, gärna utan att du blir sur på honom. Han kan ju inte styra över att hon kommer finnas där. Var förstående och bit ihop. Försök lita på att han aldrig skulle svika dig. Och gör han det… Ja, då är han ändå ingenting att ha. Ellerhur? Det låter tufft, men lite så är det ju. Och blir det att han pratar mycket med henne eller vise versa så tycker jag att du i värsta fall har rätt att ta undan din man lite lätt åt sidan och säga lugnt att du inte riktigt tycker det är okej att de pratar så mycket. Du är ju hans fru, så det lär han acceptera om du säger det på ett bra sett. Kommunikation är À och O, går du istället runt och surar på honom lär han inte förstå vad det handlar om och då blir det bara fel. Hoppas det var till någon hjälp och lycka till nu! Håll huvudet högt 🙂 ”.

 

Om du ska svara på kärlekskommentarer så passar jag på att skriva en fråga! Jag är tillsammans med en superbra kille som jag från start kunnat se en lång framtid med, men sedan innan sommaren har det inte känts likadant. Jag trodde länge att det berodde på stress och att jag inte hade tid att träffas lika mycket, men har också insett att det faktiskt inte är lika bra längre och det kanske helt enkelt beror på det. Vi har varit tillsammans i över 1,5 år och han har fortfarande inte sagt att han älskar mig. Och det här är något jag konstant stör mig på eftersom han har pratat om att vi i framtiden ska flytta ihop och skaffa barn tillsammans. Visst man kan prata om framtiden utan att säga de tre magiska orden men någonstans så känns det här fel. Det ska tilläggas att jag sagt att jag älskar honom och inte förväntade mig ett svar då, men när han inte har sagt det tillbaka på över ett halvår så undrar jag egentligen om han verkligen vill vara med mig eller om det är dags att gå vidare. Jag tycker ju om honom, men jag stör mig så mycket på det här och har därför börjat trycka honom ifrån mig och vill vara mer med mina vänner och själv än att träffa honom. Han är lite av en enstöring som absolut inte tar tag i någonting så det här får mig också att börja tvivla då jag inte vill vara en person som ska gå och tjata hela livet på någon för att den ska dammsuga och hjälpa till hemma. Hur går man egentligen till väga för att klura ut vad som är bäst? Om förhållandet inte varit så bra under en tredjedel av tiden man varit tillsammans? Om personen man trodde var the one inte säger att den älskar en? Hur vet man om man är i en svacka eller om det helt enkelt inte är rätt? Hur kämpar man och när är det dags att ge upp? Är lite rädd att ge upp det och sen inse att stressen var det som skapade problem, men samtidigt så är inte riktigt magkänslan rätt längre… Många frågor och såklart svårt för dig att sätta dig in i det, men jag skulle gärna ta emot lite tips och guidning!

– Det jag tänker spontant är att ni kanske inte kommunicerar likadant. Nu hatar jag visserligen när man delar upp beteende i manligt och kvinnligt, men det här kan vara ett typiskt sådant problem. Nu spekulerar jag bara, men han kanske tror att han inte behöver säga det? Eller han har inte reflekterat över att det är något han ska/borde säga helt enkelt. Han kanske tror att genom att han pratar om framtiden och visar på andra sätt att han älskar dig så är det självklart och inte något han behöver säga. Jag förstår verkligen dina känslor och din frustration, men skulle råda dig till att prata med honom. Säg rakt ut vad du förväntar dig och vill ha, han verkar ju inte ha någon aning och då ger du inte heller honom en chans att vara den personen. Ni måste börja kommunicera! Att du tar avstånd hjälper varken dina känslor eller er relation. Sen verkar du vara osäker av andra anledningar också, och det är inte säkert att ni är rätt för varandra och det måste du ta reda på. Men först tycker jag att ni måste börja prata med varandra. Berätta och förklara tydligt om hur du till exempel känner att du måste tjata på honom om grejer och om hur ni kan förändra det mönstret. Berätta att du känner dig sårad över att han inte sagt att han älskar dig. PRATA! Lycka till! <3

 

Hej jag måste bara få ställa en fråga till dig, eller någon som skulle vilja hjälpa till.
Jag är 19 år och jag och min dåvarande pojkvän gjorde slut för ett halv år sedan efter 2 år tillsammans, jag trodde påriktigt att han var mannen i mitt liv och när det tog slut mådde jag så dåligt. Problemet var och är att jag så gärna skulle vilja träffa vänner och prata ut men det hände aldrig eftersom att alla mina “vänner” var hans vänner och de som var “mina” vänner har jag dålig kontakt med. I ett halvår har jag alltså mer eller mindre suttit hemma och deppat, det är SÅ svårt att slippa ut och träffa folk när man är ensam från början! Är det någon som känner/känt samma sak? Vad ska man göra? Känns som jag är världens ensammaste loser seriöst..

– Men alltså NEJ! Så ska det inte vara 🙁 <3 Om det är någon annan som är i samma sits, eller söker en vän så kommentera så kanske ni kan hitta på något? Eller bli nätkompisar? Jag kanske kan köra ett vänner-inlägg igen förresten? 🙂

 

0

Spåra från din sida.

Kommentarer (46)

  • Pernilla

    |

    Gärna ett vänner-inlägg igen! Var för mesig förra gången men vill verkligen träffa nya människor och ge det ett försök. Det var så himla många som verkade tycka likadant som mig eftersom det var så många som kommenterade och presenterade sig. Vänner-inlägg igen, go egona! 😀

    Svara

    • Marielle

      |

      Jaa, jag vill med se ett vänner-inlägg.
      Jag själv håller på att försöka resa mig från att ha fått ett brustet hjärta. Mannen jag trodde mig ha en framtid med, mannen som gjorde mig så lycklig vill inte ha mig mera. Återigen så duger jag inte..

      Svara

      • Lina

        |

        Stopp. Det har ingenting med duglighet att göra! Du duger, du kan!
        Att ni gjorde slut är tråkigt och jag förstår att du är ledsen och heartbroken, men du är fortfarande bra, du har ett egenvärde. Aldrig någonsin i mitt nästan 30åriga liv har jag tänkt ”den här människan duger inte”. Man gör slut för att det inte funkar. Det är inte ditt fel.
        Det blev som det blev, men du är fortfarande en awesome person!

        Svara

  • Maria

    |

    Skriver väl ut mitt problem här också. Jag har blivit gravid med en kille jag är kär i men inte har ett förhållande med. Jag har velat fram och tillbaks över hur jag ska göra. Han har hela tiden velat abort och gett mig dåligt samvete varje gång jag sagt nåt annat, trots att det är min kropp och han är väl medveten om att oskyddat sex kan leda till graviditet..

    Jag har i varje fall nu bestämt mig för att ta bort barnet för att jag inte vill bli ensamstående. Mitt beslut och det är jag till freds med, men vad jag inte kan acceptera är hans beteende gällande detta.
    Hur kan han vara så inkonsekvent att ha tar för givet att jag ska göra en abort för hans skull? Hur har han mage att säga att jag förstör hans liv om jag behåller det? Jag är så arg på honom för hur han har hanterat det här att jag nästan vill klippa kontakten med honom. Jag är så jävla sårad.

    Svara

    • Sofie B

      |

      Förlåt för att ja kanske låter hård nu men tycker du ska klippa kontakten med honom. Han verkar vara en douche, och inte för att han inte vill ha barn för hur han verkar prata med dig. Plus att du skriver att du är kär i honom och får känslan att han tyvärr inte vill han något mer tillbaka. Du värd så så SÅ mycket bättre. Och när dina känslor är så pass starka så tror inte jag av egen erfarenhet att de kommer fungera.
      Jag tycker du ska klippa kontakten, börja göra sånt du mår bra av. Se till att ha bra människor omkring dig som kan stötta dig i din abort, de är det minsta du förtjänar. Stor kram!

      Svara

    • Elin

      |

      Det här är något jag har väldigt svårt för. Allt för många gånger har jag hört historier som liknar din situation. Du har självklart rätt till att känna dig sårad och förbannad över hans beteende. För många män (och kvinnor med för den delen) låter det så enkelt att ”bara” göra abort. Man måste förstå att när ett liv väl blivit till så är det inte ett helt soklart val.
      Har man oskyddat sex så kan man bli gravid och vill man inte ha barn så skyddar man sig. Att en man sen ska kräva att en kvinna ska göra ett medicinskt ingrepp i stället för att ta på en kondom är ju bara så sjukt. Sen kan ju olyckor ske även om man använder skydd såklart.
      Skönt att du har kommit fram till ett beslut som känns rätt för dig. Stort lycka till!

      Svara

  • E

    |

    Jag skulle behöva lite råd så hoppas på svar.. Jag är ihop med en kille, firade just ett halvår och allt funkar bra och sådär förutom en sak.. Lite pinsamt att skriva om det men ja, vi har inte haft sex än och det känns konstigt. Han försöker däremot tillfredsställa mig ändå men jag känner inte att det räcker, jag vill ha mer.. Åhh.. Sen är han lovligt rädd för läkare så dit kan jag inte få honom för att få råd.. Kan tilläggas att vi båda är kring 30.. Så hur gör man egentligen? Finns det något jag kan göra eller säga? Och ja, jag har försökt få liv i han men det funkar inte..

    Mvh //frustrerad tjej

    Svara

    • Amanda

      |

      Varför har ni inte haft sex än?

      Svara

  • E

    |

    Angående tjejen som funderar på varför killen aldrig säger att han älskar henne.
    Jag har varit tillsammans med min kille i över 5 år och jag kan räkna gångerna jag sagt jag älskar dig på en hand. De är helt enkelt ett uttryck som inte har använts hemma som barn. Jag säger hellre att jag tycker om honom eller att han är söt eller liknande. De känns så konstlat att säga älska. Så de kan ju faktiskt bara vara att han inte är uppväxt med att använda det uttrycket 🙂

    Svara

  • Elin

    |

    Till tjejen i sista frågan: Du får hemskt gärna kontakta mig via min mail!
    Jag vill helst inte skriva ut den så att alla ser men Regina borde väl kunna se den eftersom man måste skriva den för att kommentera?
    Om du vill snacka lite via internet, så svara gärna på min kommentar så har Regina min tillåtelse att ge dig min mailadress 🙂

    Svara

  • Sofia

    |

    Gärna ett vänner- inlägg! Jag känner att efter att jag börjat plugga, flyttat till ny stad osv så har mina gamla vänner och jag tagit ett kliv ifrån varandra. Mycket tror jag beror på att jag har fått nya tankesätt gällande vissa saker och känner ibland att de inte riktigt passar in i mitt liv längre. Jag känner mig inte bekväm på samma sätt att umgås med dem längre. Fick tyvärr en dålig start gällande att knyta an vänskapskontakter i början av utbildningen, mycket pga av att de jag började umgås med senare visade sig vara inte alls som jag trott från början. Allt eftersom tiden går så blir det allt svårare att hitta en vän i klassen. Så jag skulle verkligen uppskatta ett vänner- inlägg för att få chansen att lära känna någon ny.

    Din blogg är så givande! Tänker ofta ”någon sa det här smarta, vem var det nu igen? Ja just det, Egoina!”

    Svara

    • Egoina

      |

      Alltså hur gulligt!? Tack! Känner mig smart nu 😉

      Svara

    • Rebequeline

      |

      Åh, samma här! Har också just flyttat för att plugga och tycker det går himla trögt att skaffa nya vänner. 🙁 (fast jag är rätt blyg också… ) Så skulle även jag med verkligen uppskatta ett vänner-inlägg! 🙂

      Svara

  • Linnea

    |

    Träffade min sambo på happypancake
    Och jaa, ett vänner-inlägg igen! Missade det förra :/

    Svara

  • Katarina

    |

    Hej alla tjejer!
    Såg att det var mycket frågor kring vart man ska träffa killar och liknande.
    Jag har hela mitt liv fått skit av mina tjejkompisar för att jag ALLTID lyckas träffa någon. Det har varit tur och otur på samma gång att jag har lätt för att bli kär och killar verkar ha lätt att bli kär i mig (lyxproblem tycker många men det är inte så kul alla gånger kan jag lova).
    Till grejen hör, att även fast jag vet att jag har lätt för att träffa nya killar och hitta någon jag gillar så finns det självklart gånger jag känner att jag kommer ALDRIG hitta någon och kommer vara forever alone. Men, jag ska dela med mig av mina tips.
    – Var bekväm med att vara själv.
    – Var glad! Det här är det jag fått höra har allra mest att göra till varför killar dras till mig. Jag tycker inte jag själv är världens gladaste jämfört med mina kompisar. Men även bland dom så har jag märkt att dom ”populäraste” av dom är inte dom som är snyggast eller så, utan dom som är gladast.
    – Bjud på dig själv.

    Sen, till att faktiskt stöta på killarna.
    – Säg ja till allt. När jag blivit singel så har mitt motto varit att jag ska göra nya saker och umgås med nya folk. Dom bästa killarna har jag träffat när jag hängt med på dom konstigaste sakerna. Eller som tex den där sommarflörten som rockade min värld, han träffade jag när min kompis ville ha med mig på en fest ute i skogen. Jag var bakis och kände bara ”NEEEEJ” men jag tänkte att jag följer med ändå. När vi sedan skulle hem på natten och jag var såååå less så bara satt han där bakom ratten. Han var då kompis till en kompis kompis som hade hört att han körde.

    Så tacka ja till saker som kanske inte verkar så roligt. Satsa stenhårt på saker som gör att du befinner dig på ställen där du inte brukar vara, eller gör saker du inte brukar. För det är då du träffar folk du inte känner. Sen, utan du vet ordet av det så hittar du Honom 🙂

    Nu blev det ganska långt det här. Men jag tycker det här är så intressant att prata om 🙂

    Så lycka till alla tjejer!

    KRAM

    Svara

    • Egoina

      |

      Håller med! Så bra tips! Speciellt det sistnämnda. Där är jag precis som du, jag tackar aldrig nej till någonting. Det leder ju till att man inte bara sitter hemma i soffan, utan man gör det möjligt för saker att hända 🙂

      Svara

  • Alva

    |

    Vill gärna ha ett till vänner-inlägg <3
    Funderar dock på om det vore mer praktiskt att dela upp på några slags teman? Ifall man inte orkar läsa igenom 1000-tals kommentarer 🙂 tänker typ, antingen städer eller intressen man har? Eller tv-serier man följer haha 😉 ok, kanske långsökt men jag orkade inte gå igenom alla kommentarer sist 🙂

    Svara

  • Pauline

    |

    Ja! Snälla kör ett vänner-inlägg igen. Så redo för nya vänner 🙁

    Svara

  • L

    |

    Jag missade det här totalt men jag hoppas inte jag är ute för sent!

    Det handlar inte om kärlek egentligen eller det gör det fast inte i den bemärkelsen. Jag är långt över 27 och jag har aldrig haft sex. Jag har varit i förhållanden och jag är ingen missanpassad person eller asocial men i mitt allra första förhållande blev jag så otroligt sviken och illa behandlad att jag har avskärmat mig helt och inte kan lita på män alls. Även jag vill bli kär men jag är så rädd att den här spärren sätter käppar i hjulet och det faktum att jag inte har haft sex än. Vad kommer killen tycka? Tänk om jag aldrig kommer träffa någon och bli kär för att han ser mig den knäppaste någonsin på grund av det här?

    Det känns som jag är ensammast i världen och den enda som inte har haft sex vid den här åldern.

    Svara

  • Amanda

    |

    Ändå rätt kul att du på något sätt blivit en sådan läsarna går till med kärleksproblem, haha. 🙂

    Svara

  • Helena

    |

    Alltså tinder och happypancake,bästa!
    Man kan sitta hemma i soffan en tisdag, i pyjamas med otvättat hår och ändå ragga. Han ser ju bara dom perfekta bilderna man lagt ut. Sen när man väl ska träffas, då får man ju fixa till sig

    Svara

  • Anita

    |

    asså dessa inlägg <3 Så många bra svar!

    Svara

  • Malin

    |

    Ja! Gör ett vänner-inlägg! Det vore toppen!

    Svara

  • Malin

    |

    Ja! Vore kul om du gjorde ett till vänner-inlägg!

    Svara

  • Malin

    |

    Ja, vore toppen med ett nytt vänner-inlägg!
    Tack för en bra blogg!

    Svara

  • Matilda

    |

    Till tjejen i sista frågan, jag är 18 år gammal och har själv blivit dumpad för ca 3 månader sedan efter ett års långt förhållande. Var precis i din sits och trodde att det skulle vara vi för evigt, enda tills han inte kände något för mig längre. Om du vill prata så svara bara på min kommentar så löser vi det på någon sätt, hade varit jätteskönt att få prata med någon som vet hur detta känns! <3

    Svara

  • Amelia

    |

    Tänk om jag aldrig kommer träffa någon och bli kär för att han ser mig den knäppaste någonsin på grund av det här?

    Svara

  • Sara

    |

    Jaa ett vänner inlägg. Är ung mamma på 18 år och det är så svårt med vänner. Mina gamla vänner har jag inte kontakt med. Hade varit så skönt och ha en vän igen

    Svara

  • Jonna

    |

    Tjejen i sista kommentaren. Jag har också varit där, känt mig sååå ensam och känt att livet bara är trist. Men vet du vad, man behöver inga vänner för att göra saker. Jag vet hur läskigt det kan vara att göra saker helt själv, jag ville nästan börja gråta när jag åkte på festival ensam första gången. Men jag har inte ångrat det en sekund, jag hade en kanon vecka! Med hur många nya bekantskaper som helst (och en ny bästavän). Dra på en kryssning själv. Gå på bio. Shoppa. Gå ut och ät. Du kommer förmodligen känna dig jätte pinsam i början som går helt själv, men tillslut kommer du bara njuta av ditt egna sällskap. Och på vägen kommer du förhoppningsvis träffa fantastastiska personer, det gjorde jag.

    Svara

  • Evelina

    |

    Ja! Nytt vänner-inlägg! Missade det förra! 🙂

    Svara

  • Evelina

    |

    Ja! Nytt vänner-inlägg! Missade det förra! 🙁

    Svara

  • melina

    |

    Du sista, som är 19, var bor du? Jag vill vara din vän❤

    Svara

  • Ruth i Virginia

    |

    Det låter som du behöver prefessionell hjälp.
    Det finns möjlighet att lasta av sej de tankar
    som drar ner en. Annat du kan försöka, är att
    hitta en voluntärjobb, där du kan hjälpa andra.
    Att tänka på andra istället för att koncentrera
    sej på sej själv är hälsosamt. Dessutom kan man
    träffa trevliga människor, såna som vill ge av
    sej själva.

    Svara

  • Sara

    |

    Men alltså hur gör man om man är för ful för nätdejtning och för blyg (på gränsen till rädd) för att prata med någon IRL? Ska jag bara köpa 14 katter och ge upp totalt? Fyller 22 i år, aldrig varit i en relation. Har knappt några vänner heller, en som bor långt bort och som jag i princip bara har smskonversationer med och sen bara typ bekanta i skolan men de visar inget intresse alls av att vara vän med mig, det lilla vi pratar är alltid mitt initiativ. Helt ärligt så hatar jag mitt liv, alla andras verkar flyga på i väldig fart och jag bara står i ett hörn och trampar.

    Svara

    • ellinor

      |

      Vadå för ful för nätdejting?! Först och främst är snygghet en definitionsfråga, det någon tycker är fint tycker någon annan är fult. Sedan tror jag inte för fem öre att du är ful, och det borde inte du heller tro.

      Angående blyghet tror jag att man ibland bara måste bita ihop och kasta sig ut för stupet, gör saker som känns läskiga, prata med folk du egentligen inte vågar prata med. Bara gör det! Det värsta som kan hända är ju att någon av er inte tycker att det rä så intressant att konversera, men då har du ju ändå fått lite träning!

      Svara

  • Paulina

    |

    19-åringen i sista frågan! Om du bor i Stockholm så maila mig pollan94@hotmail.com! Mvh en också lite ensam 21-åring som gärna snackar skit om kärlek och killar!

    Svara

  • Linda

    |

    Hoppas att min kommentar i inlägget var till någon hjälp. 🙂

    Egoina, förresten! Jag har lagt märke till att du är mycket i ”mina” hoods (Helsingborg, slottshöjden), så kul! och jag ville bara säga att om det är något ställe du funderar över att flytta till så tycker jag absolut att du ska överväga detta! Jag och min sambo har bott här i samma hyreslägenhet i 4,5 år nu och trivs superbra. Bra pris, bra läge och ett tryggt område. Vi bor ett stenkast från där det såg ut som du gick för ett tag sedan där man har utsikt över hela stan och sundet och DK, väldigt nära Konsum, hyfsat nära pålsjöskog, lite närmare Hemmakväll () och två minuter från Bara Vara, mogwai, pl13, telegrafen… Ja, där utelivsgatan liksom startar. Nära hamnen vilket är superhärligt på sommaren när man blir glass-sugen och 1 min till närmaste frisörsalong och nagelteknlog. Ja, du hör ju själv! Guld verkligen! Finns fina områden här uppe, som trots att det ligger så mitt i city ändå är så pass lugnt och fridfullt liksom. 12-15 min gång till närmaste 220-buss som ju tar dig till Landskrona.

    Skulle du ha frågor eller vill ha extra guidning i området (om du inte fått det tillräckligt av pussgurkan från tidigare inlägget hahaha) så får du höra av dig! 🙂 hjälper gärna till.
    Lycka till! Kram

    Svara

    • Egoina

      |

      Tack! 🙂 Är inne på just det området 😉

      Svara

      • Linda

        |

        Välkommen! 🙂

        Svara

  • Maria - Ett norrsken i Linköping

    |

    Ja, Happy Pancake! Där träffade jag min sambo och efter snart 4 år så är vi förlovade och har en 9 månader gammal son. 🙂

    Med det sagt så finns det mysko personer även där. Vet inte hur många ”Jag vill hitta någon att ha sex med vid sidan av mitt äktenskap och min fru är med på det. Hon kan skriva till dig själv om du vill”-meddelanden jag fick innan jag hittade rätt. Kan också tilläggas att jag var på en dejt där människan inte vågade titta på mig för att senare få meddelanden om ”att vi borde göra det igen!” och ännu senare bli utskälld för att vi inte hade samma filmsmak, eller en annan dejt som ville ha en hårlock av mig, och när han gick hemifrån mig (dåligt ställe att ha dejt på men han verkade normal efter första och det här var andra) så sa han ”jag har lämnat något i din lägenhet”. Jag höll på att dö. Såg framför mig ett finger, ett hästhuvud eller bajs. Men nejnej, i min säng hade han lagt ett plyschhjärta där det stod ”Kram” (eller ”Puss”, jag kommer inte ihåg) på. Japp. En keeper, verkligen.

    Jaha, den raljeringen gjorde säkert att någon vill ge HP en chans. 😉

    Svara

    • Egoina

      |

      HAHAHA ja efter det där hade inte jag vågat i alla fall…..

      Svara

  • My

    |

    Jaa snällasnällasnälla nytt vänner- inlägg! Var för feg för att skriva sist och behöver träffa nya människor, typ nu!

    Svara

  • Bella

    |

    YAAY för ett nytt vänner inlägg ! Ensam 19 åring 🙁 så bra råd som alla kom med <3

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv