Det blev en lång PW med Lina idag. Jag tänker ofta att det hade varit helt omöjligt för mig att bo i en stad som inte har hav. Finns ju inget bättre än att gå längs med havet. Jag tror att jag hade saknat det. Hur känner ni som inte har det? Ni kanske inte ens tänkt på att det är något att sakna? Det kanske är som för mig med syskon. Jag har ju aldrig haft några, så jag har inget att jämföra med.
Jag fick ett tråkigt dödsbesked ikväll. Jag ska till Norge till helgen för att gå på släktträff. Det var planerat eftersom en släkting till mig var sjuk och inte hade så långt kvar. Men nu har han gått bort och det är så sorgligt att det skedde innan festen. Såklart väldigt sorgligt i allmänhet också. Vi visste inte riktigt om det skulle bli av ändå och jag har varit osäker på om jag ska åka eller inte. Men familjen bestämde precis att vi skulle ha träffen ändå, så det blir av. Det är om inte annat fint att alla samlas till en minnesstund. Kom ihåg det alla, livet är skört. Ta hand om er <3
0
Karina
| #
Shit va ja älskar horisonten!
Svara
Robert
| #
Ja, livet är skörare än man tror. 😛 Tror jag har ett behov av att ha nära till naturen. 🙂
Svara
emma
| #
Åh så fint!
Svara
Eli
| #
Jag bor i Höga Kusten men det är inte alls lika nära till ett sån där fin havsutsikt! Nära vatten, javisst, men ja det är typ en hamn och en fjärd, haha!
Flyttar dock till Falun på lördag och det kommer kännas konstigt att bo mitt i landet 😮
Svara
Stoffe
| #
Beklagar sorgen Regina! 🙁
Känner samma som dig, hade aldrig klarat mig utan havet. Det är där jag verkligen kan koppla av och tömma skallen litegranna i vårt annars stressiga samhälle. Är dessutom också s.k. ensambarn! Gud vad jag hatar det uttrycket.
Svara
Sofia
| #
Åh vad hemskt att du missade, men fint att ni kan träffas ändå som du säger!
Jag bor i Japan för tillfället, mitt inne i landet. Och eftersom jag vanligtvis bor på en halvö så kan jag bekräfta att det är väldigt konstigt och man känner sig rätt instängd haha. (Särskilt i 40 grader värme under sommaren, men det är en annan historia) (Send help)
Svara
my
| #
Jag kommer från en stad vid Vänern och flyttat till en stad utan en sjö i närheten. Och just bristen på sjön är en anledning till att jag har svårt att tänka mig att bo här i framtiden. .
Svara
Svorskan
| #
God morgon, jenta mi!
Svara
Sandra
| #
Jag bor i Stockholm och önskar att det fanns hav här! När jag var liten åkte vi varje sommar ner till Höganäs och jag blev alltid så lycklig när man kom dit och såg havet – så JA, jag saknar det även fast jag aldrig har bott vid havet. Lyllo dig.
Svara
Linda
| #
Men gud vilka kommentarer, måste ju beklaga hans bortgång?!
Beklagar Regina & resten av hans nära och kära!
Svara
CarolineA
| #
Åh beklagar sorgen till dödsbeskedet!! :'(
Jag bor i Småland, här finns inget hav. Men vi har mycket skog och det är ganska fridfullt det också kan jag säga:).
Svara
Hanna
| #
Ja!! Jag bor i Uppsala och jag saknar havet något enormt. Det enda vi har är en å. Behöver hav!!
Och tråkigt med din släkting, men fint att ni andra ses och minns
Svara
Josefine
| #
Jag bor på Gotland och känner bara JA! Jag har ca 2,5 km till strandpromenaden här efter att vi flyttade, det är lite väl långt till havet 🙂
Svara
ISA
| #
beklagar det sistnämnda <3 men ja, havet är magiskt!
Svara
Linnifin - skönhetsblogg
| #
Åh vilka fina bilder! Jag bor ju i Uppsala och där har vi ju Fyrisån som rinner genom stan istället, och den tycker jag är mysig att promenera vid, men det är ju inte alls lika maffigt som havet.
Beklagar sorgen, ta hand om dig. <3
Svara
sanna
| #
Bor vid en jättefin, stor sjö men promenadstråk. Skulle aldrig klara mig i en stad utan det. Det är så otroligt härligt att ta en morgonpromenad längs vattnet!
Beklagar! Hoppas ni får en bra helg i allt det jobbiga och tar hand om varandra <3
Svara
Alicia
| #
jag har alltid bott vid havet och det är min trygghet. Så fort jag vistas en längre tid, räcker med några veckor, utan att få se/känna havet så känner jag mig nästan klaustrofobisk. Känslan när man sen känner den där salta luften och ser till horisonten, då är jag lycklig igen haha!
Svara
sarah
| #
Flyttade från Landskrona för ett antal år sen och saknar havet fortfarande. Varje gång jag ska gå en promenad tänker jag på hur skönt det hade varit med havet och den salta krispiga luften.
Svara
Ellie
| #
Jag bor faktiskt nära havet nu och det är mysigt. Dock är jag uppväxt på landet kring åkrar, kohagar och skog och det är det jag känner att jag behöver. Jag tror mycket kan ha att göra med uppväxten faktiskt. Sen är det säkert inte så för alla 🙂
Svara
Anna
| #
Jag håller helt med dig! Bor i en helt magisk skärgårdsstad (Karlskrona, åk hit nästa sommar, du kommer älska det!) omgiven av vatten och öar som sitter ihop där man kan jogga på små stigar längs klipporna. Vart du än går så har du aldrig mer än 500 m till vattnet här. Undrar ofta hur folk kan bo mitt ute i skogen typ.. Nu ska jag förvisso flytta till malmö på måndag men där finns ju faktiskt vatten hehe
Svara
Rebecka
| #
jag kommer ifrån Bohuslän. Bor nu i Karlstad utan hav och jag saknar det. Nästan det jag saknar mest med att bo här. Det är inte samm sak med sötvatten 😉 å andra sidan finns de mycket fint i Värmland spm jag inte hade på Tjörn, skog t.ex. Så harmonin går +-0. Men havet är speciellt.
Svara
L
| #
I Karlstad har vi både landets största älv samt sjö… så havet har jag aldrig saknat! Kanske doften då, men så har vi ju också löfbergs lila som rostar kaffe så det doftar kaffe över stan ist =)
Svara
Sara
| #
Har flyttat från Helsingborg och havet till Karlstad, det går inte att jämföra. Och vi har dessutom kaffedoften där med 😉
Svara
jazmine
| #
Hahaha som det går att jämföra med havet.Mvh en som bott i Värmland men nu bor på västkusten
Svara
Ellie
| #
Beklagar er sorg!
Min pappa gick bort för 11 dagar sedan i cancer, 50 år gammal. Jobbigt när livet inte blir riktigt som man tänkt sig..
”Det finns en glädje större än sorgen,
glädjen att minnas!”
Ta hand om dig och de dina! <3
Svara
Hannah
| #
Jag är född och uppvuxen i Östergötland, har nu bott i Helsingborg i ett år och när alla hyllar havet känner jag mest att det är överskattat. ”Vad fan, det blåser jämt och jag kan inte ens bada utan att håret blir en risbuske” liksom 😀
Det är väl trevligt att bo vid havet, men jag är uppvuxen med skog och sjön Sommen och saknar det. Sambon som är uppvuxen här nere avgudar havet. Ens uppväxt spelar väl roll. 🙂
Svara
Em
| #
Är uppvuxen och har hela livet bott i en stad utan tillgång till hav eller stora sjöar. Även fast jag aldrig har bott någon annan stans känner jag en saknad efter havet. I våras, efter ett helt år utan tillstymmelse till havsnära upplevelser åkte vi, jag och min sambo, till Halmstad över en helg! Jag grät av lycka när jag kände fötterna i sanden, andades in havsluften och vilade ögonen på horisonten. Det kändes som om det var mitt första riktigt djupa andetag på ett helt år. Hur kan det komma sig att det finns en saknad efter något jag aldrig egentligen har haft? Hur gör man när en del av en inte vill något hellre än att flytta nära havet men den andra delen vill ha familj och vänner nära?
Svara
Jackie
| #
Jag har närhet till vatten men inget öppet hav. Det ger en speciell känsla med öppet hav, hopp och frihet kanske.
Beklagar sorgen Egoina. *kram*
Svara
Jeanette
| #
<3
Svara
Frida
| #
Beklagar sorgen! Styrkekramar ❤
Svara
Jasmine
| #
Beklagar sorgen. Men det känns som en bra ide att ändå ses och minnas och sakna tillsammans <3
Ja, man saknar absolut havet om man flyttar ifrån det! Jag är uppväxt i Karlskrona men flyttade till Växjö för fem år sedan för att plugga. Även om det finns mycket fint i trakterna här så saknar jag havet, och speciellt doften och vinden. Mina vänner som kommer härifrån tänker såklart inte alls på det, så jag antar att det handlar om hur man vuxit upp. Kommer definitivt flytta till en kuststad när jag pluggat färdigt!
Svara
Sofie
| #
Är uppväxt i Stockholms skärgård och bor i Helsingborg nu. Skulle absolut inte kunna bo inåt landet utan måste ha nära till havet och är glad att jag har det. Men känner ändå att jag verkligen saknar skärgården här nere. Och sen saknar jag skogen också. Funderar på att flytta uppåt igen.
Beklagar sorgen Egoina, fint att ni har träffen ändå, hade han nog velat 🙂
Svara
Pernilla
| #
Beklagar sorgen! 🙁 Min morfar har alltid sagt att han vill att det ska vara fest när han dör för att fira alla minnen och det liv han då kommer ha haft. Så fin och så rätt tanke, tänk så när ni träffas. Njut av alla fina minnen 🙂
Angående saknad till hav, jag bor i Falun med mamma men växte upp de första sex åren med familjen i Nynäshamn där pappa och syrrorna bor kvar. Åker ner ungefär varannan helg men jag kan säga att jag under sommaren njuter när jag åker ner och stannar flera veckor, då blir det en mjukglass gåendes ut på piren ett antal gånger. Dessutom blir det några båtturer med syrran, hennes sambo och min systerdotter. Behöver jag säga att jag njuter som sjutton de båtturerna och den tiden ute på ”sjön”!?
Nu är det så att jag även bor nära vattnet, sjön Runn, i Falun också så jag får min dos av närhet till vatten här också. Däremot slår det inte havet, det är helt klart någonting speciellt med hav som man inte vill komma ifrån.
Svara
Ise
| #
Vi är verkligen bortskämda med närheten till havet. När det var dags att flytta utanför staden med småkids valde vi därför Rydebäck. Här kryllar det av ungar och det är en fin strand!
Svara
Mickys
| #
Jag bodde i Helsingborg i 7 år och flyttade till Kävlinge för ett år sedan, kan ju säga att något av det jobbigaste med att flytta var att jag inte bara kan gå ner till havet när som, innan älskade jag att sätta mig nere vid havet för att rensa huvudet typ.
Flera sa till mig innan när jag ”klagade” över att jag inte bara kunde gå ner till havet längre, att det bara är att sätta sig på tåget o åka dit.. Men de är ju inte alls samma sak:p
Önskar att jag inte hade tagit de så för givet innan:)
Beklagar din släktings bortgång
Kram
Beklagar
Svara
Ingela
| #
Jag bor i Norrbotten, utanför en kuststad. Jag skulle inte klara mig utan varken hav eller tallskogar med stora mossiga stenar!
Beklagar sorgen efter din släkting.
Svara