Måndagssnack
Jag struntade i det till slut. Det var bara en gnagande ångestkänsla över att ”sen måste jag blogga”. När det blev sen var jag för omotiverad eller trött. Och det är väl rimligt att skippa alla måsten under semestern. Det har jag verkligen gjort och det har varit så skönt. Jag har nästan inte ens dokumenterat för att blogga om det sen.
Har jag saknat det? Jag vet inte.
Jag börjar dock känna mig inspirerad igen. Kommit på idéer till nya blogginlägg och sådär. Men vad betyder det egentligen, att vara inspirerad.
Så många idéer jag haft under dessa år som jag aldrig har fullföljt. Denna blogg och mina sociala medier i allmänhet är helt otroliga. I mitt huvud. När det kommer till att göra verklighet av det slocknar mitt intresse.
Detta är något jag förstått mer och mer i mitt yrkesliv. Inspiration, idéer och kreativitet är ingen bristvara. Det är ofta inte idéer som behövs. Det är genomförandet.
Jag har naivt trott att jag skulle tillföra så mycket överallt. För jag är ju så *krEaTiV*. Men alla tankar har redan tänkts. Man har varit långt, långt utanför boxen och det slutar nästan alltid med att man måste tillbaka inuti. Alltid samma sak. Resursbrist, tidsbrist, budget som plötsligt försvinner.
Kanske jag bara ska acceptera att vara inuti i boxen. Inte ha ångest över att mina stora idéer inte når dagens ljus. Jag vill ju uppenbarligen inte tillräckligt mycket, inte just nu i alla fall. Att göra stort kräver en energi och lust jag inte har. Men att inte vara bäst eller ens bland de bästa betyder inte att man är dålig, eller inte är värd att finnas alls.
Min helt vanliga blogg som uppdateras högst sporadiskt är alltså tillbaka. Hoppas ni vill hänga med <3
Amanda
| #
Har läst bloggar sen 2008, försökt blogga själv (haha, också storslagen i mitt huvud), följde säker 30 bloggar på bloglovin som mest. Din är den enda jag fortfarande läser.
Svara
Egoina
| #
Haha ❤️
Svara
Vanessa
| #
Såklart jag vill hänga med, välkommen tillbaka! ❤️
Svara
Egoina
| #
❤️
Svara
Emma
| #
Klart vi hänger med! Hellre ett blogginlägg ibland än inte alls 🥰
Det där du skrev om idéer som sen inte genomförs; exakt så är jag med hobbies. Det finns ingen ände på allt jag vill göra/lära mig. Steppa, spela instrument, tyngdlyftning och en massa annat. Förutom en termin munspel har jag inte tagit tag i något av det…dagarna går och jag är mest bara trött. Får ibland sån sjuk ångest över detta. Någon som känner igen sig? 😅
Svara
Egoina
| #
Är också sån! Är så imponerad av människor som tar det hela vägen.
Svara
Sofia
| #
JA jag vill inget annat än att bara hänga med! I stort och i smått. Din vardag får mig att känna mig så otroligt normal och vanlig, och det är jag väldigt tacksam för. I ett samhälle där alla ska sticka ut för att passa in är det befriande att se hur en helt vanlig 30+ kvinna i Helsingborg jonglerar barn och jobb och vänner och kille precis som jag själv gör fast i en annan stad, med ett annat jobb osv. Genom att läsa din blogg känner jag mig mindre ensam, så tack <3
Svara
Egoina
| #
❤️❤️
Svara
Lisa
| #
Din högst vanliga blogg är så himla fin i all sin vardagliga äkthet att den är den enda jag alltid bara mår bra av att kika in på. Din livsstil är liksom precis lagom guldkantig och vardagslyxig att den inspirerar mig. Du beskriver en livstil som känns drömmig men ändå aldrig out of reach för oss andra vanlisar. Klart jag vill fortsätta hänga med! ❤️
Svara
Egoina
| #
🥰❤️
Svara
Lina
| #
Det vill vi!! 😍
Svara
Egoina
| #
❤️
Svara
LuuH
| #
Det helt vanliga är det bästa med din blogg och det som gör att jag fortfarande läser efter alla år ☺️😘
Svara
Egoina
| #
❤️
Svara
Anna
| #
Vi hänger med!
Svara
Emma
| #
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva utan att jag låter som en stalker eller som att du är skyldig mig/oss något.. Men jag älskar din blogg verkligen! Jag gillar hur du skriver och jag känner mig på något sätt mindre ensam trots att jag varken har barn eller partner.. Jag vill inte att du ska fortsätta skriva för alla andra men hoppas du kommer fortsätta för dig själv ❤️
Svara
Egoina
| #
❤️
Svara
Lena
| #
Jag ser verkligen fram mot dina inlägg oavsett vad som handlar om och hur långa och genomtänka dom är.
Svara
Sanna
| #
Älskar din blogg och har läst sen du jobbade på Veckorevyn 😉 Tips från en gammal bloggare: sänk ribban för att hålla lusten vid liv, det behöver inte vara så ansenligt! Tror majoriteten läsare föredrar den vardagliga kontakten, delandet av tankar och glimtar av livet genom kameran.
Härligt att du är tillbaka!
Svara
Egoina
| #
❤️
Svara
Linn
| #
Din vanliga blogg med sporadiska inlägg är helt perfekt, wouldn’t have it any other way!
Svara
Sara
| #
Ja vi vill! 😍
Svara
Sara
| #
Du är utan tvekan den absolut bästa på att vara du och det räcker!! Din blogg har jag följt typ sedan du började och det innebär att jag tycker du är bland de absolut bästa <3 Ha en fin dag!
Svara
Elin
| #
Jag har inte ens märkt att det varit längre mellan inläggen! I positiv bemärkelse – vi som läser har ju också fullt upp. Gör inget om du uppdaterar mer sällan, desto skojigare när det väl kommer ett inlägg!
Det där med storslagna idéer är nog vanligt, alltid ork eller förmåga som sätter stopp. Men vad vore livet utan lite drömmar!
Svara
Jessica
| #
Of-jävla-course! Jag älskar din blogg och jag gillar upplägget med färre genomtänkta inlägg än tusen hysteriska flashar om dagen. Det är kul att hänga med i Ert liv. Det är förövrigt du som har lärt mig att få nya liv i Candy Crush genom att ställa om klockan – och för det är jag dig evigt tacksam. 😀
Svara
Egoina
| #
😂
Svara
Sabina
| #
Du har en poäng. Jag är likadan och känner frustration över att inga av mina idéer blir verklighet. Man kanske borde acceptera att ens talang är idéer och att man innerst inne inte vill genomföra dem.
Svara
Egoina
| #
😂❤️
Svara
Anna
| #
Hurra! En av mina favvobloggar oavsett ambitionsnivå!
Svara
Naida
| #
Din blogg är den enda jag läser.
Svara
Rebecka
| #
Åh men klart vi vill hänga med! Uppdatera när du vill, om du vill, hur du vill, det är noll krav från dina läsare vet du!
Svara
Malin
| #
Fast det där med idéer som aldrig genomförs behöver inte riktigt vara sant! Med åren har jag upptäckt att det istället blir som ett stort kartotek i hjärnan och vips kommer det fram, behövs och genomförs!
(Bästa är att man då kan verka jäkligt snabbtänkt och spontan när man i själva verket haft det i bakhuvudet i några år…)
Svara
Fia
| #
😘😘
Svara