Varje kväll lägger Henri sig på min arm, kryper tätt intill mig och så berättar jag om hela vår dag från början till slut. Vad vi gjort, vad vi sett, vad vi ätit. ”Mmm” instämmer Henri och upprepar vissa saker jag säger. Efter ett tag slutar han svara och jag hör att hans andetag blir tyngre och tyngre.
Där ligger jag kvar länge innan jag smyger ut. Andas in hans doft. Känner hans lilla kropp intill min. Beundrar hans ansikte. Hans små händer. Känner mig rikast i världen.
Det finns ingenstans jag vill vara än exakt här. Jag behöver inget mer. Ingenting. Att min pojke är trygg, frisk, mätt och hos mig är allt jag begär.
Tänk att det finns så mycket elände i världen vi inte kan styra över. Sjukdomar, naturkatastrofer och olyckor. Och så väljer vi att skada varandra med vilje.
I torsdags åkte jag till Malmökontoret för att presentera en grej och ha workshop med marknadsteamet.
Min chef skrev till mig häromdagen för att ranta om att åka tåg och jag svarade ”vaaa det är det bästa ju”. Haha. Klart det är drygt när det strular. Men annars är det lätt ett av mina happy places. När man inte har någon bredvid sig obs.
Smet iväg och köpte en tidig lunch för att hinna kolla igenom min presentation.
Och det gick bra. Jättebra! Presenterade för över 100 personer, 150 kanske. Det kändes knappt ens jobbigt denna gång. Är så stolt över mig själv. Vilken utveckling jag gjort. Trodde faktiskt aldrig att jag skulle kunna komma hit.
Sen är det ett stort hål i min kamerarulle, för plötsligt är presentationen och workshopen över och det var dags för AW. Extra gött med bubbel denna dag vill jag lova.
Det blev quiz, mingel och catch up med kollegor jag inte träffar så ofta. Sen åkte jag hem strax innan 20.00. Finfint ✨
Jag brukar titta i min kamerarulle efter något att blogga, men det har typ inte hamnat någonting där sedan knölen och min deppvecka. Men nu börjar jag vakna till liv igen.
Finns det något höstigare än soppa? Jag tror inte.
Jag rostade grönsaker i ugnen. Det blev tomater, paprikor, lök, morot och vitlök. Paprikan ska liksom bli lite svart. Sedan tillsatte jag vatten och lät det koka en stund. Kryddade med grönsaksbuljong och persilja. Sedan mixade jag och smakade av med salt, peppar och balsamvinäger.
Stekte smulad halloumi som vi toppade soppan med. Blev gott!
Igår kväll efter att jag tvättat håret testade jag den här hypade sprayen från Wow (reklamlänk) för första gången. Den ska göra håret mjukt, glansigt och ta bort friss.
Och alltså OMG. Mitt hår blev verkligen mjukt och frisset försvann. Tyvärr aktiveras sprayen av värme, så man måsta föna håret (så tråkigt ju). Men de hävdar att effekten sitter i 3-4 tvättar. Så vi får väl se.
Imorse utsatte jag håret för det ultimata testet. Jag promenerade 20 minuter till jobbet i fuktigt väder med lite duggregn.
Tog inte upp luvan för jag ville se vad som hände.
Och otroligt nog såg jag ut såhär efter frukosten. Det hände nästan ingenting. Mitt hår är blonderad och normalt vågigt/lockigt. Jag skulle i vanliga fall se ut som ett stort frissmoln.
Här smet jag in i ett provrum på lunchen. Fortfarande ofrissigt hår!
Sen snabbspolar vi till middagen som idag blev något så enkelt som varma mackor. Det var tvättdag så vi orkade inte laga något. Chansade och kollade hur en knäckemacka agerade som varm macka och hallå det blev svingott?? Tips alla! Kommer lätt göra det igen.
Jag misstänker att F har somnat för han kom aldrig ut från nattningen. Jag ska hämta tvätten och sen ska jag öva på en presentation jag ska hålla i imorgon. Seeen sova. Puss och godnatt.
En fysisk statusuppdatering kommer här. Kanske tråkigt, men nu har jag engagerat er i min nacke och mitt öga så jag måste ju följa upp.
Nacken
En nerv har kommit i kläm. Därav smärtan i armen. Har varit hos kiropraktorn några gånger och sist jag var där hittade hon äntligen rätt punkt. Sedan dess har det blivit bättre. Har fortfarande ont, men inte lika ont som innan. Btw är det på riktigt att de ”knäcker en”. Har sett det på film, men visste inte att det var så i verkligheten. Mycket fascinerande.
Ögat
Jag fick en chalazion igen. Ögoninflammationen gick alltså över och kvar var en svullen knöl långt upp inuti ögonlocket. Har ju haft det två gånger tidigare och behövt operera. Inte sugen på en tredje operation och googlade därför allt vad jag orkade.
Det enda jag inte testat av alla huskurer som finns är äppelcidervinäger. Hittade ett helt community på youtube och TikTok med massa lovordande kommentarer. Gick och köpte äppelcidervinäger. Var skeptisk då jag inte kan få ihop hur det skulle funka. Jag menar, knölen är liksom inuti ögonlocket. Hur kan det hjälpa att jag baddar vinäger ovanpå ögonlocket? Men jag gav det ett försök. Baddade och baddade i två dygn och det hände ingenting. Tog även vinäger på en tops, vände ögonlocket och tog på insidan (aj!). Men dag 3 började det hända saker! Den började krympa!!! för att nu vara i princip borta!!! Den blev successivt mindre och mindre.
Jag borde kanske inte rekommendera vinäger i närheten av någons ögon, men jag kände att jag ändå måste dela med mig av det här. Det är ju otroligt! Det kan såklart vara en slump, jag hade inte haft knölen alls länge denna gång och den hade kanske försvunnit av sig själv (tror dock inte det). Väldigt lättad i alla fall!
Så för att summera. Allt är bättre.
Japp. Det var allt för denna måndags tråkiga uppdatering. Meeeen som potentiellt innehåller ett lifehack på hur man blir av med en inkapslad vagel utan operation. Bara en sån sak. Men obs var försiktiga.
Mysigaste jag vet på helgerna är att skrota runt i pyjamasen länge. Äta frukost. Sitta på golvet i Henris rum. Busa och leka. Ganska snart blir F stressad och tycker att vi måste ”ta tag i dagen”. Den händer ju exakt då, tycker jag. Men jaja.
Enligt vissa börjar den alltså först när man tagit på sig riktiga kläder och gått ut.
Det blev en långpromenad i det soliga höstvädret. Börjar bli kallt nu. Äntligen. Var sommar alldeles för länge.
Testade denna som ni tipsade mig om. God! Smakar typ kinderegg med salt. Blev sugen på att riva och ha på en tårta eller något. Caramello från Marabou smakar dock mer karamelliserad tycker jag.
Har lagat pizza och kollat formel 1. Eller mjä. Kollade mest i telefonen. Tycker det är tråkigt nu när Max redan har vunnit.
Något vad som helst. Köpte ju en bok om storytelling som jag tänkte jag skulle läsa under semestern. Det hände inte nej. Har inte tid. Eller jo, jag vet att man ändå har det. Kan läsa istället för att scrolla exempelvis. Men jag vill ju hellre scrolla såatte.
Jag vill lyssna på
Henris tunga andetag när han sover på mitt bröst. Finns inget jag vill lyssna på mer än det.
Jag vill äta
Cookies från Subway och ostbågar.
Jag vill titta på
Barbiefilmen. Kanske i helgen!
Jag vill besöka
Ett hotellrum som ser ut som Monicas lägenhet i Vänner. Såg på TikTok och satt såhär 😲
Jag vill bo
I ett hus. Ja, jag erkänner. Jag vill väl det. Mest för att inte ha grannar att störa. Stresspåslaget jag får på natten när Henri bara skriker och skriker handlar till störst del om att vi säkert väcker hela huset.
Jag vill rensa
I min telefon och mina gamla datorer. Usch ÅNGEST. Kommer inte ens ihåg lösenorden till mina gamla datorer längre så kommer ju aldrig ske. Och i min telefon har jag 160.000 bilder 🫣
Jag vill fixa
Mitt ögonlock 🔪🌋
Jag vill stoppa
Tiden. Något jag sällan pratar om är min dödsångest. Går inte en dag utan att jag tänker på att jag åldras, kommer dö och sjukdomar och annat härligt. Det är så orimligt att vi ska dö.
Jag vill känna
Mig bra nog. Som flickvän, som mamma, som kompis, på jobbet, i bloggen, i livet. Begär inte ens att känna mig bättre än bra nog. Bara tillräckligt. Men det går inte. I alla fall inte allt samtidigt.
Åh jag har en så dålig vecka. Mest på grund av smärtan i min arm som gör mig tokig. Det gör så ont och ingenting hjälper.
Tack för kommentarer om träning och ergonomi. Det ironiska är att detta hände just för att jag börjat tänka på sådana saker. Det började efter mitt första träningpass. Haha. Där ser ni, det är inte bra att träna.
Och sen mitt himla öga. Är ganska säker på att jag fått en chalazion. Igen. Blir deppig för jag vet att det är månader och månader tills jag kommer få någon hjälp. Vill verkligen inte operera igen. Är desperat och har sökt efter varenda huskur jag kan hitta. På Youtube lovordar de äppelcidervinäger, så det testar jag nu. Jag baddar alltså mitt ögonlock med vinäger. Desperata tider.
Sånt som hände i mitt liv innan denna dåliga vecka:
Testade att göra bountygranolan!
Jättegod verkligen! Följde detta recept på ett ungefär. Smakade kanske inte så mycket choklad och kokos som jag hoppats, men kan ju justera mängderna nästa gång.
Hela förra veckan gick det inga tåg till något av mina kontor och således jobbade jag hemifrån hela veckan. Henri fick sovmorgon varje morgon <3
Mitt liv är en miljon gånger enklare nu med den nya förskolan. Att lämna och hämta är inget projekt längre. (Mer än att få i ungen mat, lyckas få på honom kläder osv osv men haha det kommer man inte från).
Myset fortsätter här hemma. Tända ljus och tre körsbärstomater till middag.
En kväll fick jag höstfeeling och bestämde att vi skulle göra äppelpaj. Sen kom verkligheten ikapp mig och jag kom ihåg att jag inte tycker om paj. Gjorde Gino istället. Den blev lite bränd. Men men.
Våra kompisar har fått en bebis. Vi hälsade på. Hon var så så liten. ”Hej bebi” sa Henri och det rykte till i äggstockarna.
Hämtade en tavla till Sofie som hon köpt och rapporterade på Messenger.
Och så har jag sett Idol med min älsklingpojke i famnen. Han tröttnade dock efter två minuter. Tyckte mest det var kul att klappa när de klappade på tv.
