7 tisdagstankar
→ En gång i tiden var mitt mål att publicera 5 blogginlägg om dagen. Det var det som krävdes för att stanna kvar på ”mest aktiva”-topplistan på blogg.se. Men ett blogginlägg då var ungefär som en instastory nu, så det är inte så ambitiöst som det låter.
→ Den yngsta generationen använder sociala medier för att söka efter saker snarare än Google. Om de vill spana in en restaurang, söker de efter den på Tiktok exempelvis. Jag undrar vad som kommer hända med Google i framtiden. Särskilt när ai chatbots blir allt vanligare. Det är så jag själv söker efter information numera.
→ Ish vore ett klockrent vegan-namn på fisk som inte är fisk.
→ Varför anses det fult att vara ouppfostrad? Det om något tar ju faktiskt bort ansvaret från ens beteende eller varför man är som man är. Man kan ju inte hjälpa. Inget har lärt en.
→ Mina topp tre frukter i världen är mango, nektarin och jordgubbar. Nu kanske inte jordgubbar är en frukt utan ett bär, men ni fattar. Googlade och det stod såhär: ”Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben dock inte ett bär, utan ett fruktförband med nötter, då de egentliga frukterna är ”bärets” gula prickar. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten”. Fattade noll av det där, men ja tydligen googlar jag fortfarande ändå.
→ Jag kan prata svenska – på norska. Jag kan t.ex. läsa en svensk text som om jag vore norsk (vilket jag ju är, men ja). Jag kan dock inte prata norska på svenska.
→ Tycker det är det så gulligt att djur har vuxennamn och barnnamn. Som får och lamm. Gris och kulting. Häst och föl.
223 gillar
Linnea B
| #
Haha, alltså läst meningen ” ja). Jag kan dock inte prata norska på svenska” 20 gånger men fattar ingenting…. 😂 haha
Svara
Egoina
| #
kanske bara makes sense för mig 😂
Svara
Emilia
| #
Förstår verkligen att din norska på svenska! Jag är i Norge och jobbar nu, allting jag läser eller tänker är på norska (och jag kan egentligen inte norska). Men tvärtom går inte!
Svara
Sara
| #
Förr tror jag inte att folk lade så mycket tid på ett blogginlägg som många kanske gör nu. Ett inlägg om dagen tycker jag är mycket nu. Tyvärr tycker jag att jag inte hittar mycket på Google numera, om det inte är något enkelt man letar efter. Letar man efter viss information och skriver flera ord, dyker de hemsidor upp som innehåller ett av orden och som betalat mest för att synas, men egentligen inte innehåller den informationen man letar efter.
Svara
Sara
| #
Håller med Linnea B, fattade noll av den delen 🤪
Svara
Hejhej
| #
Ish finns redan – fast när det är alkoholfria drycker som smakar som drinkar ändå.
Och tanken kring ouppfostrad! ❤️❤️❤️ det är ju aldrig barnens fel och de har inte valt familj att hamna i
Svara
Viktoria
| #
https://hookedfoods.com/products/
Toonish, fish-ish, salmoonish osv. 😂
Svara
Egoina
| #
Såklart!! haha
Svara
Frida
| #
Vad tänker/känner du angående AI? Jag är livrädd och har sådan ångest, speciellt över mina barns framtid osv. Vill höra hur du tror det blir, som är så klok 🙂
Svara
Elin
| #
Det är väl en toppenframtid dina barn har framför sig på just den punkten? Så många möjligheter! Man har varit rädd för ångmaskiner, våldsamma filmer, internet osv men det har ju blivit rätt bra ändå 🤷♀️ Detta är bara nästa steg och dina barn kommer förstå det på ett helt annat vis än vad vi gör. AI kanske räddar världen?? Vem vet
Svara
f
| #
Du har en bra poäng där (rädd för ångmaskiner 😆). Har för mig att jag läst nån gång för länge sen att man ”visste” att hjärnan typ exploderar om man färdas snabbare än 40 kmh. Sen uppfanns fordon och ja… Det visade sig att de hade räknat lite fel. Men jag tänker såhär, videovåldsdiskussionen handlade väl mycket om att man var rädd hur det skulle påverka unga människor psykiskt, huruvida de verkligen skulle vara förmögna att skilja på vad som händer på film och om man skulle göra samma sak i verkligheten. Jag tror att man ändå pratade mycket om sånt då generellt, och det har kanske underlättat. Det var debattprogram, diskussioner i högstadiet osv, man medvetandegjorde riskerna och det kanske faktiskt hade en liten effekt. Rädslan för internet var kanske ytterligare mer befogad, riskerna med det var/är oöverskådliga. Allt går så snabbt och som förälder har jag nu svårt att vägleda och känna mig trygg när min dotter nu lärt sig skriva/söka. Allt är ett klick bort och även om HON har begränsad tillgång så har inte hennes vänner det. Oroar mig för allt som är vidrigt som hon kan komma att se (det räcker ju att råka googla när man är krasslig så kan man hitta belägg för att det sannolikt är en obotlig sjukdom…). Därtill allt det nya som jag redan är för gammal för att hänga med i. Att leva sitt liv live. Deepfake. Porr. Grooming. Nätmobbning. Desinformation. Filmade olyckor. Att bli uthängd. De kommer möta en ocean av potentiella ”faror”, jämfört med exempelvis hur det var med videovåldet som var mycket mer avgränsat. Internet är ju nu också ett måste för alla, inte ett val. När det kommer till AI så är det som skrämmer mig att de kan tänka och agera själva till viss mån. Det är sunt att vara skeptisk, och uppenbart att människor alltid varit det. Men det känns som att insatserna blir allt högre och konsekvenserna allt svårare att förutse. Att vara rädd för ångmaskiner handlade ju om att det saknades kunskap. Att vara rädd för AI handlar kanske mer om att man HAR (viss) kunskap om riskerna? Och att AI dessutom kan skaffa sin egen kunskap, som man sen inte vet hur den kommer användas.
Svara
Mikaela
| #
Hur gammal är du egentligen? Låter kanske som att du bör försöka sätta dig in i det nya istället för att gå runt och vara rädd?
Svara
H
| #
För att ge en balanserad bild så har ju flera stycken om källkritik och avsnitt kring programmering tillkommit i läroplanen. Att alltid ifrågasätta sin information – oavsett hur man hittar den är ju klokt. Programmering ska de ju dels testa men också prata om var det finns, det obehagligaste är väl kanske att man tillslut kanske inte förstår att man pratar med en AI (senaste creepypodden för den som vill få lite rysningar). Därför är det ju viktigt att vi förklarar/ger exempel på när de kan möta en AI och vad man ska tänka på då i form av källkritik.
Fast mestadels är det ju bara enorm nytta. Utvecklings länder får appar som kan tolka odlingar som motverkar antibiotika resistens (senaste läkare utan gränsers tidning), vi använder det för att tolka hudförändringar (AIn var lika bra, och någon procent bättre än läkare). Mycket handlar om att vi ska greppa när det är bra och när vi inte ska använda det. Mycket möjligheter. Men ”with great power, comes great responsibility”. 🤗
Svara
laura
| #
Ja men det finns! Åt veganska fiskpinnar som hette fiskish
Verkligen aldrig reflekterat kring gulligheten i djurens barnnamn, såååå cute
Svara
Natalia
| #
Vad betyder den näst sista punkten om norska och svenska? Lyckas inte förstå.
Svara
Em
| #
På tal om uppfostran, så fort min pappa klagar på något med mig så säger jag att det är hans fel, det var han som uppfostrade mig. 😅
Svara
Egoina
| #
😂🤷🏼♀️
Svara