Måndagssnack
Hej på er! Hur mår ni?
Vi har snart införskaffat allt bebisrelaterat vi behöver till bebisens ankomst och det känns så skönt. Renoveringen drar ut på tiden (eller står rättare sagt still) och vi har insett att vi inte kommer kunna flytta innan förlossningen. Det är total kaos här hemma med bebisprylar överallt och diverse vi-ska-flytta-snart-oordning och det tänkte jag ta tag i denna vecka. Så kan vi ju inte bo. Verkligen inte när han kommer i alla fall. Jag kan dock inte göra det själv, så mamma ska komma hit och hjälpa mig sortera och få ordning. Hoppas hon kan hjälpa mig att städa också. Bara att dammsuga är ju som ett träningspass just nu.
Det känns så skönt att ha bestämt det, att vi ska bo här. Jag är väldigt stressad över hela situationen och mår inte riktigt bra. Jag känner att jag måste landa nu, inget kan vara uppe i luften och ovisst. Nu måste det vara lugnt, tryggt, städat och i ordning. Sen vad som händer där borta i den andra lägenheten tänker jag bara ignorera. Nu är vi här jag och bebisen. Här är allt lugnt och bra.
Prio just nu är alltså att komma i ordning, sen ska jag ta tag i saker som att tvätta hans kläder, montera vagn, göra en byta-blöja-station i badrummet, packa BB-väskan osv. Och styra upp allt med Försäkringskassan. Herre vad TRÅKIGT. Men jag orkar inte ha stresspanik över grejer längre. Nu får jag helt enkelt bara pricka av dem från listan en och en. Det måste bara göras.
Ni kan väl påminna mig om att aldrig bli gravid och sälja/flytta/renovera samtidigt. Nu visste vi ju inte att renoveringen skulle innebära så mycket problem, men ändå. Vad tänkte vi egentligen som gav oss på allt det där på en gång.
Jag känner mig väldigt ensam i att vänta barn. Kanske inte så konstigt då jag ju är ensam i det, men också för att F lägger all tid han kan på att fixa vårt nya boende med allt vad det innebär. Just nu en juridisk soppa. Han vill verkligen bli klar med så mycket som bara möjligt innan bebisen kommer för att slippa lägga tid på det sen.
Läste om mig själv i en skvallerblogg att det ”aldrig har funnits en mer gravid kvinna än Egoina”. Skrattade lite för det är ju sant. Herregud vad gravid jag är på mina sociala medier. Jag trodde inte det skulle bli så, men jag är så jäkla glad över denna plats just nu. Det har nog aldrig varit mer tydligt för mig att jag inte har en ”bästa vän”. Här går jag igenom det största som hänt mig och har ingen att ventilera alla småsaker med. Personen som man kan skriva till om varje liten grej utan att känna sig jobbig eller tråkig. Detta är absolut inte kritik mot någon av mina vänner. De är fantastiska och jag är verkligen inte besviken på någon eller så, det ligger helt och hållet hos mig.
F är såklart min bästa kompis, men han är inte så närvarande i allt med graviditeten som jag hade önskat och med tanke på hur mycket annat han bär helt ensam för min skull nu vill jag inte tynga ner honom med mer än nödvändigt. Han vet alltså exempelvis inte ens om alla ”krämpor” som jag delat här med er. Denna plats är faktiskt den enda där jag delar stort som smått om min graviditet.
Det här var inte menat som att klaga på F, att jag inte har en bästa vän eller uttrycka missnöje på något sätt egentligen – det jag vill få fram är ett stort tack till er. Tack för att ni är min bästa vän genom det här. Gud jag började gråta nu? Ni har på riktigt varit så viktiga för mig under denna period. Tack för att ni stöttar, peppar, är intresserade och får mig att känna mig mindre ensam. Tack för att jag får lätta hjärtat om stort och smått, tack för att jag får ventilera tankar och känslor utan att bli dömd och tack för att jag får gnälla av mig om krämpor. Tack för all kärlek! Bara en sån grej som att filma magen när bebisen rör sig och lägga upp på story har betytt så mycket. Jag sitter inte ensam här hemma varenda dag och upplever allt själv, jag är med er.
Tack ♥
762 gillar
Fia
| #
Kämpa på! Har inte varit i någon liknande situation, så har inget att komma med, men från min synvinkel gör du ett asbra jobb med allt som händer!
Vad är det som händer med lägenheten egentligen? Kanske inget man vill lufta på internet?
Svara
Mila
| #
Så fint att vi kan finnas till för dig här på det viset. 🙂 Jag tror man lätt hamnar i ett lite ensamt space som gravid just för att man faktiskt är lite ensam om det. Ingen annan, inte ens gravida vänner, har ju samma krämpor och samma upplevelse. Tycker det är fint hur du delat med dig. Jag har varit så ointresserad av graviditeter förut men har förvånansvärt nog blivit så glad och fascinerad av din (och Sandra Beijers!) graviditet. 🙂 Trodde aldrig jag skulle följa ”mammabloggare” men här är jag och surfar in 2 ggr per dag haha!
Svara
Egoina
| #
Haha ❤️
Svara
U
| #
Vi köpte hus mitt under graviditeten, hade förhoppning att flytta in under 7 månaden men köparen hörde av sig och frågade om vi kunde flytta in i oktober istället. Nu är bebis 2 månader gammal och det känns så bra! Livet fortsätter ju även när bebis är ute och jag är ännu mer exalterad att flytta nu. Och det är lättare att packa och lyfta saker med bebis på utsidan än på insidan
I början är allt så omvälvande i alla fall, du kommer ändå bara stirra på sin bebis sp jag brydde mig faktiskt inte om att vi var kvar i den pyttelilla lägenheten 🙂
Åh känner igen det där med att vara ensam genom graviditeten. Jag var jättehormonell och grät typ varje kväll över att jag inte fått en babyshower och att inga frågade om mig hur min mage såg ut och hur jag mådde haha. Det var ju också Corona, glad jag hade min sambo i alla fall, han är också min bästa vän 🙂
Svara
Mimmi
| #
Tror inte jag är ensam om att gå in här flera gånger dagligen för att kolla om det har kommit en uppdatering. Att läsa din blogg är en mysstund i min vardag.
Så kul att få följa dig och graviditeten!
Massa kramar ❤️
Svara
Egoina
| #
❤️
Svara
Cathrin
| #
Men fina fina du 💙💙 allt kommer bli bra. Lovar 💙 Och tack för att du delat med dig, är så fint att få vara med.
Svara
MW
| #
Vad fint och ärligt du skriver! Ni kämpar på båda två. Och det är mänskligt allt det du beskriver. Och är det ngn gång man ska ”vara gravid” så är det väl när man är gravid 😀😜. Kram! Du e bäst!
Svara
Linn
| #
Så fint skrivet! Jag är preggo i vecka 37 och kan bara instämma, har varit så fint att följa dig under den här konstiga tiden ❤️❤️❤️
Fy fasiken vilken kämpig period ni är inne i nu med renovering och bebis på gång. Ni är så duktiga som kämpar på!
Svara
Sofia
| #
Underbara fina du. Är så glad att du delar med dig av allt. Så kul att följa och är även ett enormt stöd för oss andra fello gravida där ute.
Känner verkligen igen mig i det där med att inte ha en närmaste vän. Men träffade en helt fantastiskt människa via mitt jobb för nått år sen, 28 bast och har äntligen en ”BFF” att dela allt möjligt med. Vill bara säga att det plötsligt kan hända. Det är även det fina med barn, har så många fler nära vänner nu än vad jag hade innan. Stor kram på dig ❤️
Svara
Sofia
| #
Du är med oss. Vi är med DIG. ♥️
Svara
hanna
| #
Stor kram till dig <3
Svara
Lina
| #
Vet det där med att ta på sig för mycket. Förra året gifte vi oss i mitten på maj, bebisen kom i mitten på juni och vi flyttade när han var fem dagar gammal. Plus storebror på 18 månader. Det gör vi inte om 😂
Kämpa på Regina! Att vara gravid ÄR stort och det är klart att det tar mycket (om inte all) plats just nu för dig! Snart är du i mål 😍
Svara
Camilla
| #
Hej du! Du är inte ensam om att känna sådär tror jag. Vi är lika gamla och jag är beräknad nu i veckan. Ingen av mina vänner är gravida så har ingen i samma sits att ventilera med och sitter ensam i lägenheten hela dagarna i mitt eget huvud. Kan också sakna att ha en bästis i detta men jag tänker att det går bra ändå. Man får skriva lite med en kompis här och där, ventilera en del med partner och en del i kommentarsfält på bloggar. Sen är man ju konstigt ensam när man är gravid, jag har nästan svårt att ta in att det finns andra gravida eftersom min egen graviditet känns så stor och överväldigande. Ta hand om dig! Ps. Vi flyttade också under graviditeten och haft massor av kaos, tror många gör det ”misstaget” men är jag övertygad om att man kommer kunna fixa färdigt även fast man har en bebis.
Svara
Sandra
| #
Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver. Har bf om 14 dagar, första barnet. Bor i en ny stad 60 mil från min familj och har dessutom hanterat flyttkaos de senaste månaderna. Har även tyckt att min sambo varit frånvarande och har känt mig så ensam i graviditeten. Efter ett litet breakdown från min sida kunde jag äntligen få ur mig hur jag kände och hur mycket press jag har känt att det är jag som mamma som ska ordna allt till bebisen. För att inte tala om oron över att allt står rätt till, ”har bebisen sparkat tillräckligt mycket idag?!” osv, som min partner inte hade en aning om att jag gick igenom. Förklarade det för honom som att jag just nu förbereder mig inför mitt livs match (förlossningen och amning och en eventuellt trasig kropp efteråt). Han förstod verkligen mig på ett djupare plan nu, och har stöttat och försökt vara så delaktig han kan, även om det i hans värld gäller tråkiga beslut som vilket babynest vi ska ha. Han hade själv mest känt sig i vägen innan och ville att jag skulle få bestämma allt själv ”så att det blev rätt”.
Det jag vill säga är nog att det är så viktigt att prata med varandra och se saker från bådas sidor. I slutändan vill vi ju båda två bara få må bra ihop och ge det bästa till vår bebis ♥️
Svara
Veronica
| #
Älskar din blogg och tycker att alla inlägg om graviditeten är mysiga! ❤️
Tror också att många känner sig ensamma i sin graviditet för det går ju inte att dela känslor och upplevelser även om ens partner är på plats, det är okej att känna så! ❤️
Svara
Pauline
| #
<3!!
Svara
Camilla
| #
Tack för att vi får dela resan med dig! Jag är också gravid, ganska tidigt fortfarande, och har läst många av dina gravidinlägg flera gånger, på så vis är du ett stöd för mig också 🙂 Ta hand om dig och kom ihåg att livet fortsätter även när bebis kommit, ”allt” måste inte vara klart innan <3
Svara
Marie
| #
Här sitter jag och fäller tårar ❤ Att kärlek och vänskap kan komma i olika former.
Tack tack tack tack för att du delar med dig så ärligt och öppet till oss. Jag känner mig som en vän ❤ Tack för att du finns 💫
Svara
Margot
| #
Du får jätte gärna vara min bästa vän! Älskar att läsa om din vardag. Hoppas du mår lite bättre snart. Stor kram ❤️
Svara
LuuH
| #
Tack för att du vill dela med dig av ditt liv till oss! Hör till skaran som läst din blogg forever men aldrig kommenterat förrän du gick ut med din graviditet för tror fan aldrig jag blivit så glad över någons graviditet?! Haha, var så så fint och det är det fortfarande att följa din graviditet och alltså, att vara gravid och sedan få ett barn ÄR ju det största i livet!
Tycker du är så klok, och som du är inne på är ju det viktigaste just nu att du ska må så bra som det bara går, trots krämpor och allt.
Livet är långt, och en 9-månaders graviditet kort i sammanhanget. Det kommer en tid för renoveringar och flytt sen. Bebisen behöver typ en kvadratmeter att ligga på, favoritplatsen kommer ändå vara en förälders trygga famn 🤗
Ta hand om dig ❤️ och fortsätt dela högt och lågt med oss för vi älskar det haha 🙏
Svara
Camilla
| #
Tack ❤️
Svara
Nanna
| #
Men det här är ju så hemskt! Varför får du inte mer stöd och hjälp? Var är dina vänner? Din mamma? Hoppas de läser detta och skärper till sig, du behöver uppenbarligen mer stöd än du får. Och sen undrar jag hur kan en renovering vara viktigare än att ens partner mår bra och känner sig trygg? Fint att du delar allt på bloggen, men lika mycket sorgligt. Du behöver ju riktiga människor som du kan luta dig mot i vått och torrt. Hoppas det löser sig och att du får mer kärlek framöver!
Svara
Rebecka
| #
Nanna – lite väl hårt?
Svara
Anna
| #
Åh vad fint du skriver som alltid, blir tårögd. Känner igen mig så mycket. Just det där att inte ha någon att dela varenda liten grej med – mina närmaste vänner har inte barn och det ÄR inte intressant för dem att veta vilken sida han sparkade på eller hur foglossningen kändes som att någon högg en kniv i skinkan varje steg jag tog. Men man vill ju verkligen dela varenda liten millimeter. Så fint att vi får vara här med dig.
Och klokt tänkt att göra i ordning hemma där ni bor nu. Vi flyttade när bebisen var 6 veckor, men det var ett jobbigt vakuum fram tills dess. ”När vi har flyttat ska vi fixa det… och det… och det.” Så jag tycker det låter klokt att boa hemma, så att ni kan vila i det. När du ammar (om du vill amma) har du all tid i världen sen att kolla på inredning och planera och tänka på nya lägenheten. Och flytta med bebis gick kanonbra, flyttpackning är dock varmt att rekommendera om ekonomin tillåter. Och att det inte är en pandemi så att man kan ha vänner och familj över att passa bebis eller packa upp kartonger 🙂
Svara
Sofie
| #
all lycka till er familj <3
Svara
Pia
| #
Åh, jag vet hur det känns.
Vi skulle också göra renovering, som skulle bli klar i god tid innan bebis kom, drog ut på tiden, blev mer omfattande än tänkt, fick bo hos svärfar (jättekul när man är höggravid och sjukskriven pga foglossning och ej kan hjälpa till med nåt, not..) i samma veva bytte min kille jobb och höll trådarna i renoveringen med allt det innebar.
Puh. Men vi överlevde. Och du gör helt rätt i att försöka fokusera på dig och bebis ❤️ Kämpa på och lycka till! Kram!!
Svara
Malin
| #
😭❤️
Tycker du prioriterar helt rätt. Gör ert nuvarande hem till en mysig plats där du lite kan gå i ide med bebisen och bara mysa och låta det andra ta sin tid och fixa sig efter hand. Allt löser sig! Som min man brukar säga: det värsta som kan hända är att det går åt helvete, och då löser vi det med.
❤️
Svara
Johanna
| #
Löjligt mysigt att följa dig och lilla, vilda babyn i magen. ❤
Svara
Sandra
| #
Jag ÄLSKAR att följa dig och din graviditet! Uppdatera mer om allt smått och stort 😀
Förstår känslan du har, tror det hör till oavsett om man faktiskt har mycket eller lite att stå i. Men, en sak som du säääkert inte hört förut, det löser sig! Det kommer bli toppen. Inget har blivit som jag tänkt med mina tre barn men det har löst sig ändå och nu sitter vi här nöjda med hur det blev 🙂
TACK för att du delar med dig och förgyller min dag 🙂
Svara
Victoria
| #
Hejsan 😁 vill bara säga att allt löser sig ❤ fick själv bebis för 5 dagar sedan med snitt. Mår prima o rör mig typ som innan redan nu vilket är skönt. Har en 1,5 åring som är vild minst sagt 😂och vi ska flytta om 2 dagar. Behövs det säga mer än att det är kaos men det får lov att. Ära kaos för det kommer fixas sen 😁gubben är fantastisk iaf o gör i princip allt här hemma och jag med mina kontrollbehov har rätt svårt att släppa på tyglarna. Även själva grejen med att packa saker😂men det löser sig 😁❤
Svara
Karin
| #
Tack till dig som delar med dig så generöst! Tycker det är så mysigt att lösa alla inlägg, men speciellt de gravidrelaterade just nu 🥰
Svara
Emma
| #
Igenkänning på hög nivå. Har gått hemma sen i Juni och känner inte en enda som är gravid, så känner mig med väldigt ensam i det. Känner mig BARA tjatig när jag nämner graviditeten till någon av mina nära, för det känns ju nästan som att det är allt jag pratar om. Älskar att komma in här och på din IG och läsa om/se allt du delar med dig av, speciellt eftersom det är så relaterbart, är ju bara 4 dagar efter dig! 😄
Det är du som ska ha tack för att du delar med dig till oss! 😍
Svara
Egoina
| #
<3
Svara
Felicia
| #
Kram!!!
Svara
Nina
| #
Känner så igen mig i ensamheten som gravid. Hade ingen mamma att ventilera med, min bästa kompis sörjde att hon hade fått reda på att hon inte kunde bli gravid och sambon var kanske neutral i det hela. Men det blir bättre❤️❤️❤️
Svara
Sofie
| #
Har läst bloggar i över tio år och din är den enda jag fortfarande läser. Folk får tycka vad du vill men du är fan den enda influensern med vett innanför pannbenet! ❤️ ( sagt med kärlek) jag har två barn så kan relatera och jag tror alla gravida känner sig ensamma i sin situation någon gång under sin graviditet. I slutet av min graviditet nr 1 stängde jag av telefon och meddelade alla att jag mår bra men jag tänker inte prata med en enda person på två veckor! Haha efter två veckor var jag på banan igen och ringde mmma o syster och sa nu är jag glad igen ☺️
Svara
Lisa
| #
Vill bara säga att du är inte ensam. ❤️ Tror vi är många som saknar en bästa vän. Men ändå fint att hitta en annan typ av vänskap här inne. Jag blev så genuint glad när du berättade om din graviditet och jag följer dig i allt du skriver. Gläds, känner med, sörjer, förundras – ja precis som en vän. Så konstigt, men ändå så fint. ❤️
Svara
Frida
| #
Jag fick barn i juli och har sedan dess känt mig ganska ensam – inga vänner är på samma plats i livet och nu är ju typ allt mamma-relaterat inställt pga pandemin. På samma sätt som du beskriver tacksamhet över oss läsare så känner jag tacksamhet för att du delar med dig och att kommentarsfältet är ett ställe att få tips och råd. Jag hittat en sån fristad i din blogg under din graviditet. Känner igen mig i det du skriver – blir mindre ensam. Jag har följt din blogg sen förevigt typ så du känns som en nära vän. Tack för att du delar med dig!! ❤️
Svara
Helena
| #
Älskar att du delar så mycket kring din graviditet!! Jag var gravid under våren och ångrar redan att jag inte ”levde ut” graviditeten mer. Tog knappt några bilder på magen och var så inställd på att leva på som vanligt istället för att som du, omfamna den lilla korta tiden med en växande människa inom sig! ❤
Svara
Susanne
| #
Så fint att följa dig och din graviditet ♥️
Jag tror känslan av att man är ensam i sina känslor är såå vanlig och inte så konstigt att det blir så egentligen. Är inte alltid så lätt att vara partner/vän – svårt att förstå den gravida helt.
Men du är ju inte ensam för du har ju din bebis med dig hela tiden♥️
Svara
J
| #
Känner så med dig. ❤ vi har precis gått i genom en liknande resa.
Födde min son i april. I augusti förra året startade vi en renovering i vårt hus. Blåste ut allt. Grävde ur grund drog om el borrade brun , jordvärme Ja ALLT. Våran plan var att detta skulle vara färdigt innan vår förlossning. Vi fick flytta hem till mina svärföräldrar. Så hela dagarna efter jobbet åkte vi till huset. Så såg det ut i nästan 1 års tid. Jag fick foglossning vecka 14 och hade ont hela vägen fram vet inte hur många kuddar jag hade i sängen för att kunna sova, var också tvungen att jobba heltid . Fy vad kämpigt detta var. Kände mig precis som du så jäkla ensam i detta. Sambons tid gick bara till huset. Han kämpade som en galning men i allt detta blev jag bortglömd. Alla steg man gick i genom. Smärtan man bar på. Rädslan över allt. Detta med att boa in sig hos någon annan, vill jag ALDRIG göra om. Sonen fick bo sina 3 första månader i livet hos sina svärföräldrar. Känns som jag missat så mycket. Den tid jag och sambon behövt innan försvann och tiden att få lära känna sonen själv försvann. NU är vi äntligen hemma. Jag mår så bra nu, tiden som varit känns så långt borta. Jag förstår precis din känsla, men när din son väl kommer så kommer allt vara värt det tusen gånger om.
Så fint av dig att dela med dig av dina resa, i med och motgång. Önskar att du varit gravid samtidigt, hade nog varit en tröst att läsa där och då. TACK!
Svara
Cassandra
| #
Styrkekram ❤️❤️ Vi är så tacksamma för att vi får vara med på Din gravidresa! ❤️
Svara
Liv
| #
Åh hade samma tankar under graviditeten. Kände mig så ensam om allt jag gick igenom. Pratade med min sambo om allt, och han var ett enormt stöd, men han kunde såklart ändå inte sätta sig in i all oro, tröttheten och allt som händer i kroppen.
Bara om man varit gravid själv fattar man, men alla har olika resor.
Kämpe som flyttar som höggravid! ❤️
Ska bli så roligt att följa dig och allt som händer med bebis och lägenheten!
Mitt bästa tips innan bebis kommer : köp ordentligt med kläder även i flera större storlekar för de små storlekarna är urvuxna efter en månad. Det har varit så jobbigt att behöva leta kläder HELA tiden! Nu är det femte storleken min son vuxit ur på ett halvår 😅
Tips 2: bärsele/sjal! Guld värt!
Allt löser sig och våga be om hjälp!
❤️❤️❤️❤️❤️
Svara
Jenni
| #
Tack för att du delar med dig och låter oss följa med på denna resa ❤️
Svara
Josefin
| #
Klokt tänkt! Allt det praktiska är ju egentligen mindre viktigt – så länge det mest grundläggande finns. Tycker att ni gemensamt får skifta fokus till det nu – perioden nu är lika viktig som när barnet föds.. Att F är närvarande i graviditeten är viktigt både för er relation och relationen till barnet längre fram. Renoveringen är ju ändå mindre viktig i det sammanhanget? Kanske kan ni få hjälp att prata om detta om det känns svårt, typ gå till någon parterapeut? Tror inte du gör rätt som inte vill vara till besvär för F när han gör så mycket med det praktiska – tror det är en prioritetsfråga där ni båda borde skifta prioritet. Det kommer att ordna sig, i värsta fall får ni väl renovera på samma sätt som brf vill. Och om ni sen inte trivs med det i längden får ni sälja lägenheten. Det är förstås inte optimalt – men er relation och relationen till ert barn är ju fortfarande flera storleksordningar viktigare.
Kram jag tänker på dig och er!! Du är på rätt väg! ❤️
Svara
M
| #
Det blir bättre och så klokt att liksom ha en lugn, trygg plats! Jag såg gravidbilderna du har tagit och du är så himla fin ❤️
Svara
Sanna
| #
Tack snälla främling på internet, för att du under flera månaders tid satt ord på mycket jag själv har känt under min graviditet. Du har hjälpt mig förstå mina egna tankar tack vare dina texter. Det betyder massor!
Svara
Krista / Miss Macaronia
| #
❤️❤️❤️
Svara
Sini
| #
Kriga på ❤️ Som mamma till två stora grabbar på 16 & 18 år så kan man längta tillbaka till graviditetstiden ibland… men när jag läser dina rader så inser jag att jag själv var ganska ensam i det! Jag var den första i tjejgänget som blev gravid och ville skaffa familj, så dom festade på i livet. Min make som var min pojkvän då kunde inte riktigt relatera till graviditeten som de flesta män har svårt med såklart.
Inte förrän man gick in i sin bubbla och började boa så kunde man landa i sig själv.
Du fixar detta! Din blogg är fantastisk att läsa. Kram på dig ❤️
Svara
Linnea
| #
Jag är själv gravid i vecka 24 och älskar att läsa din blogg varje dag! Oavsett om det handlar om krämpor eller kläder. De flesta av mina kompisar har barn sedan innan och man känner sig inte på samma plats i livet som de av någon anledning. Det här är det största som händer i livet och vissa vänner verkar liksom helt ointresserade. Jag fattar ju att det inte är det största som hänt i DERAS liv, men jag tycker ändå att jag stöttade de allt jag kunde när DE väntade barn. Man kämpar med sina roller hemma också tycker jag, ibland vill jag bara prata om saker vi ska fixa och bebis och vad som händer i kroppen, samtidigt som jag fortfarande vill vara samma tjej som pratade om annat innan man blev gravid. Nu har jag haft en relativt enkel graviditet och ska verkligen inte klaga men man får en helt annan respekt för sig själv och sin kropp nu när man går igenom detta. <3
Svara
Rebecka
| #
Chockerande ärligt inlägg (positivt!) som jag tror extremt många känner igen sig i. Kände mig också ensam i graviditeten men det blev värre när mitt älskade barn väl var fött – var så otroligt besviken på min partner men det börjar ordna upp sig. Vet att jag låter galen nu men jag har följt dig sedan alltid och älskar alllllt du skriver om graviditeten, vill du ha genuint pepp och intresse för allt hör du av dig.
Svara
Ellen
| #
Tycker bara det är härligt att du skriver om hur du mår i din graviditet, tycker man inte sånt är intressant behöver man ju inte läsa. Du bestämmer själv vad din blogg ska innehålla och jag tycker du gör det superbra! Ser framemot att få inlägg om bebislivet sen också om du vill dela med dig av det. Fick själv en bebis i januari i år, så jag tycker det är roligt att läsa om andras bebisliv 🙂
Svara
E
| #
Sofie är väl din vän? Hon är ju också gravid.
Svara
Sara
| #
Förstår precis hur du känner och är glad att du har fixat det så bra hittills. Något som jag tror är viktigt att komma ihåg är att livet faktiskt fortsätter efter att barnet är fött. Man hinner göra saker då också och behöver inte stimma in i det sista.
Men jag ska inte säga något då jag var likadan min första graviditet. Allt skulle fixas och vara klart innan bebis kom men sen när hen var ute så kände jag mig berövad på tiden. Saker man faktiskt hade kunnat vänta med och istället bara vara med sin mage sista tiden. Jag ångrade mig djupt att jag inte bara njöt och tog det piano sista perioden. Det gjorde jag inte om nästa gång, då var jag mer chill och tänkte att det blir bra ändå och det blev det. Hoppas du förstår vad jag menar, helt dåsig i huvudet 🤣
Du är en kämpe, kom ihåg att njuta!
Svara
Maria
| #
Bästa bloggen i cybervärlden, alltid, genom alla livets episoder. Så tack till dig som delar allt du gå igenom, du är vår bästis med ♥️🌟
Svara
Hana
| #
Jag klarade mig igenom att sälja, flytta och massor av annat under min graviditet (fråga mig inte hur). Tydligen är det suuuuper vanligt att ”boa” inför bebis. Läs på lite om det! Tyckte ändå det var ganska coolt och gjorde mig mindre stressad och mer taggad inför bebis ankomst. Försök att njuta och släpp alla krav, snart kommer en människa som kommer kräva all din vakna tid. Klappa dig själv på axeln och bara var!
Svara
Julia
| #
Blir så rörd av att läsa detta!!!🥺 jag har läst din blogg sen den tiden du hade ett lila sovrum och vi här ÄR ju verkligen dina kompisar!! Blev genuint så rörd när jag du gick ut med din graviditet och att gå in här varje dag är som att lyssna på en kompis❤️ Vi är med dig!!❤️
Svara
Linnea B
| #
Men åh, JAG började typ gråta, klart vi är med dig ❤️
Svara
Evelina
| #
Du är grym! <3<3<3
Svara
Vanessa
| #
Älskar att du är supergravid med oss! ❤
Som jag skrev på ditt inlägg där du berättade om graviditeten, jag blev verkligen lika glad som om någon av mina nära vänner hade berättat om en graviditet. För du är ju min kompis ju!
Svara
Anna
| #
Precis som du är glad att du har oss så är jag glad att ha din blogg. Har läst rätt mycket av ditt arkiv nu under Corona, för det blir som en trygghet när man känner sig nere och man får försvinna ett tag i läsningen tills allt känns lite bättre. Så tack tillbaka till dig! ❤️
Svara
Susanna
| #
❤️❤️❤️
Svara
Linda
| #
Du är inte ensam. ❤️
Svara
sanna
| #
En stor kram till dig! Vi är med dig och vi längtar också efter din bebis <3
Svara
Amanda Gustavsson
| #
Men fina fina du, massa kramar!!!!!!! ♥️♥️♥️♥️
Svara
Pernilla
| #
Åh vad fint, jag är tacksam att du vill dela så mycket om din graviditet med oss, så mysigt att få följa med! ♥️
Vi flyttade under båda mina graviditeter, och med extremt illamående så var det ingen bra idé. (Man tycker jag skulle ha lärt mig första gången 🙈) Så jag tycker det låter som ett klokt beslut att stanna i er nuvarande lägenhet och ”i lugn och ro” flytta sen utan stress! 🤗 Hoppas allt löser sig! Jag vill tipsa om att du skall överraska F med en ”babymoon” = du och han en eller två nätter på ett spahotell eller något, så ni får ordentlig kvalitetstid innan bebis! 😍😍
Svara
Katharina
| #
Vilken jobbig känsla.
Så vill man absolut inte ha det.
Man vill dela det med någon.
Så skönt att du känner att vi här är dina vänner❤️❤️❤️
Jag jublade av glädje när jag läste om din graviditet.
Landa nu, ta det lugnt.
Det viktigaste är du och bebisen ❤️❤️❤️
Svara
Elina
| #
Tack för att du delar med dig! Kram ❤️
Svara