Gravid vecka 28
Vecka 28 har varit lite av en magisk siffra för mig. Min kompis Sara fick sin son i vecka 28. Jag förstod att det var traumatiskt för dem när det hände, men det är inte förrän nu när jag själv är gravid och har passerat vecka 28 som jag bättre kan sätta mig in i HUR traumatiskt det måste varit. Allt gick bra med honom som tur är <3
Fint ändå att veta att om bebisen kommer ut nu kommer det sannolikt gå bra med honom. Men jag hoppas att den sprattliga galningen stannar inne ett bra tag till såklart.
Min kropp
Börjar känna mig fysiskt jättegravid och det var inte såhär jag föreställt mig att det skulle vara. Jag trodde mest det skulle vara tungt och osmidigt. Osmidigt är det, men jobbigaste är nog snarare tyngden mot urinblåsan när jag står upp, bäckensmärtan och att jag är så himla tom på energi. Orkar inte mycket. Det är så drygt. Men bäckensmärtan är värst. Saknar att kunna gå promenader…eller saknar att gå utan smärta överhuvudtaget.
Jag har börjat få en del ”mensvärk”. Den kommer och går flera gånger dagligen. Hade det mycket i början, men har inte märkt av det på säkert 10 veckor. Förutom mensvärk har jag även sammandragningar med jämna mellanrum och som ett tryck där inne. Ibland trycker det neråt och ibland är det som att bebisen gör 10 volter i rad och trycker med all sin kraft utåt vid min navel. Det blir hårt och känns som att magen ska spricka.
Pratade med min barnmorska som skickade in ett urinprov för att se om jag har urinvägsinfektion. Hon sa att hon skulle ringa om det visade något och det har hon inte gjort, så jag antar att provet var normalt. Det är nog bara livmodern som ”övar sig”. Kan jag verkligen gå 10 veckor till såhär? Känns som att han vill ut redan, haha.
Nytt för denna vecka
Jag har börjat använda stödstrumpor! Har inte direkt känt mig svullen i benen, men upptäckte att de där ”knölarna” på anklarna är borta, anklarna och fötterna är liksom helt raka numera. Så lite svullen är jag allt.
Krampen i vaderna på natten är vidrig (tack för tipset om att trycka ner foten hårt i golvet btw, det funkar), så jag gör allt för att slippa. Tar magnesium innan jag går och lägger mig och stödstrumpor direkt när jag vaknar. Kan dock inte ta på dem själv, så F får göra det och tyvärr glömmer vi ibland innan han ska till jobbet. Men vi jobbar på det.
En återkommande dröm
De första veckorna av graviditeten drömde jag ofta att jag glömde bort att jag var gravid och drack alkohol. Hade många panikdrömmar där jag jättefull plötsligt kom på att just det, jag är ju gravid. Nu har jag börjat drömma att jag dricker alkohol igen, fast numera gör jag det medvetet. Jag tar några glas vin och en shot och tänker ”hur farligt kan det vara”. Vaknar med puls, dunderångest och känner mig som världens sämsta människa i en sekund innan jag inser att jag bara drömt. Så märkligt?
Veckans tanke
Vi såg en dokumentär om framtidens Singapore. ”Tänk att vår son kommer få uppleva det där”, sa F. De orden gjorde att det sög till i magen. Tänk att vi inte alltid kommer vara här med honom.
Det är såklart det man hoppas på, att ens barn överlever en själv. Men jag skulle önska att han fick växa upp i en bättre värld. Att sätta barn till världen med tanke på allt som händer både vad gäller klimatet och exempelvis situationen i Afghanistan känns inte bra när jag verkligen tänker på det. Går sönder av ångest över att han dessutom ska leva i denna klimatkatastrof som hans förfäder försatt honom i utan att vi är där med honom.
157 gillar
fanny s
| #
Jag har satt fyra barn till världen och går också sönder av tankar på hur deras liv kommer att bli, med tanke på klimatkrisen. Men sen tänker jag att vi har iallafall varandra i denna trasiga värld, och även om det inte varar för alltid så är det värt något ❤️
Svara
Johanna
| #
Relaterar något så fruktansvärt till ångesten över att ens barn ska leva i den här världen. Han är snart fem månader och jag har aldrig varit så medveten och ångestfylld över vad som händer nu och framöver i världen. Försöker tänka att jag iaf kan göra ”min del” för klimatet.
Samtidigt är han den roligaste, finaste och det absolut bästa som hänt mig ❤️
Svara
Linne
| #
Jag gick på mammaträning och fick tipset att göra tåhävningar, gärna med vikt eller på en liten upphöjd tröskel, för att benen skulle klara kramper bättre. Man vänjer dem vid högre belastning! Fick aldrig några större problem med det, men vet såklart ej vad som hjälpte egentligen, hehe.
Svara
Amanda
| #
Tåövningar var det enda som funkade mot mina kramper! Gjorde de varje kväll och när jag glömde kom kramperna åter 😅
Svara
Laura
| #
Jag har haft den ångesten ända sedan jag själv var barn och bestämde mig därför för att inte skaffa barn alls. Det var svårt att kväva den biologiska driften men det gick. Nu är jag 40 år och näjd med mitt beslut.
Svara
Mi
| #
Starkt gjort av dig och fint att du är nöjd <3
Svara
Nicole
| #
Magnesium finns även som spray. Kanske kan vara värt att testa? Du är så vacker i din graviditet och ert barn har tur att få komma till denna värld med er fina som föräldrar. Man märker i texten att han är så otroligt älskad redan nu <3 Kram!
Svara
Egoina
| #
❤️
Svara
Jessica
| #
Åh, magnesium oil från Maria åkerberg fick jag tips om när jag var på gravidmassage (en där hon tog i 😉 ). Jag sprayar på benen innan jag lägger mig och sover så mycket bättre!
Svara
Sofia
| #
Gällande stödstrumpor, tips kolla på en video på hur man gör för att ta på sig dem på rätt sätt (du kanske redan vet men jag hade helt missat hur man gör). Jag försökte ta på mig dem som en vanlig strumpa men sen visade en arbetsterapeut hur man egentligen gör och wow så mycket enklare det blev. Det ska tydligen även finnas hjälpmedel som gör att man kan sitta mer upprätt och ta på sig dem.
Svara
Emelie
| #
Det finns ett hjälpmedel som heter Doff N’ Donner, funkar väldigt bra har jag hört så det är ju toppen, men kan säga att vi fick oss ett gott skratt på jobbet när vi fick se bilder på den, ser ut som nånting annat så att säga 😂
Svara
Åsa
| #
var tvungen att googla! Hehehe såg helt sjukt ut 😂
Svara
Mila
| #
Jag jobbar på att bli gravid sedan 2-3 månader men jag är en bit över 30 och det är först nu jag känt att klimatkrisen och all annan skit på jorden inte får vara ett hinder längre. Länge kändes det så otroligt själviskt och dumt att få barn i allt detta kaos, men samtidigt verkar det som att mänsklighetens normaltillstånd är något slags kaos. Det har i princip alltid i modern tid pågått krig, epidemier och annat. Sedan kanske t.ex. klimatkrisen verkar hopplös just nu men, men vem vet vilka uppfinningar som kanske ganska plötsligt löser många av problemen? Nya bränslen, nya sätt att rädda vattenförsörjningen, nya sätt att tillverka kläder, ny livsstil i väst där vi inte flyger till Thailand varje vinter o.s.v… Ja, så kan det bli? I början på 1990-talet förstod i princip ingen vad internet skulle göra med världen, men idag är internet en del av i princip allas vardag… Så saker kan hända fort. 🙂
Svara
Egoina
| #
Lycka till! Så spännande!! 😍
Svara
Ulrika
| #
Jag håller med. Om man tänker tillbaka på 90 talet (spara på papper, rädda träden, surt regn) eller 50 talet (kalla kriget, rädslan för atomvinter, kärnvapen, underjordiska bunkers överallt i Sverige!) så inser man att även om det känns helt hopplöst nu så kan det hända att om 20 år så är det löst, att man inte ens minns att det var ett stort problem. Så tycker verkligen synd om dem som har klimatångest eller som väljer bort barn på grund av klimatet.
Svara
Sara
| #
Glad för din skull <3 Tänk att man kan vara så glad för någon skulle, någon man inte ens känner.
Svara
Egoina
| #
Tusen tack! Så snällt sagt <3
Svara
Sara
| #
Jag kanske är ovanligt smidig som gravid men förstår inte det svåra i att ta på sig stödstrumporna? Det är väl bara att sitta ner och ta upp ena foten och benet? Fast jag lyckades i och för sig måla tånaglarna i vecka 39 när jag väntade mitt första barn så jag kanske bara är konstig.
Svara
Egoina
| #
Haha, nej det är nog jag som är klumpig. Är som ett träningspass att ta på sig dem plus väldigt obekvämt att böja sig, så jag slipper helst.
Svara
Sofie
| #
Du är nog ovanligt smidig 😂 jag är i vecka 33 och det är ett träningspass att få på sig strumporna! Lutar jag mig framåt så får jag ingen luft och lägger jag benet över det andra så är magen liksom i vägen. Och ja, vanliga strumpor också 🤷🏼♀️
Svara
Anna
| #
Tack för en bra blogg och stort grattis till Er <3. Jag och min sambo har nu bestämt oss för att försöka bli gravida och försökt sedan förra månaden. Fick mens i helgen tyvärr men nu är det nya tag på nästa ägglossning i september. Dock har jag börjat fundera på hur man ska tänka kring alkoholbiten innan man ens plussar.. hur tänkte du? drack du fram till BIM eller avstod helt? Drack du mindre mängder? ska på en kräftskiva någon dag efter min förväntade ÄL och vet inte hur jag ska tänka. Stort tack på förhand!
Svara
Emma
| #
Googla IQ podden och Agnes Wold, finns ett jättebra avsnitt där hon pratar om alkohol i kombination med graviditet och varför man ska sluta skrämma kvinnor om ”alkoholens farliga påverkan”. JÄTTEBRASKLAPP till alla som kanske läser kommentaren nu utan att lyssna att alkohol visst är dåligt osv: hon säger inte emot. Hon förklarar bara hur det funkar utifrån ren fakta och varför det inte är så farligt som vi tror.
Svara
Becka
| #
Mitt bästa tips mot kramp i vaderna är att få vad-massage innan du ska sova. Fick vidriga kramper och så fort min man glömde massagen vaknade jag på natten och fick så ont att jag grät. Men med massagen blev det magiskt bättre. (Plus att bara få massage varje kväll var inte skit-otrevligt)
Svara
Jenni
| #
Jag måste bara säga att jag uppskattar dina graviduppdateringar, trots att jag inte är eller vet om jag kommer bli gravid. Men du verkar ge en så mycket mer normal bild än vad många andra gör. Följer också Sandra Beijer som är några veckor före dig och hon verkar också ärlig i sin beskrivning, jämfört med dom rosaskimrande historierna man är van vid. Såklart är det olika för olika kvinnor, men jag hoppas du förstår hur jag menar!
Svara
Egoina
| #
Vad glad jag blir! Tack ☺️
Svara
Robert
| #
Låter jobbigt att vara gravid. Trodde också det mest var tungt och osmidigt. 😉
Svara
Malin
| #
Efter en väldig massa graviditeter har jag nu två barn. Håller med om att psyket är härligt under graviditeten. Efter första kraschade jag totalt, andra var jag på topp! Alltså aldrig mått så bra. Jag tror att det beror på att jag dels var förberedd (var livrädd första gången över allt som kunde gå fel eftersom jag då haft åtta missfall osv) och att amningen funkade bättre. Att amma var för mig otroligt bra för psyket, hormonerna som frisätts gjorde mig så lugn och jag sov mycket bättre och ja allmänt mer välmående av det.
Om nån där ute kämpar så är mina bästa råd att sov när du kan för även korta stunder gör skillnad, försök ta en promenad om dagen, glöm inte äta, och kom ihåg att bebisar (och småbarn) behöver inte yttre stimulans som öppna förskolan eller babysim osv osv, de är supernöjda med att bara få vara med ER! Så gör det ni mår bra av, så kommer barnen vara glada också❤️
(Och hörni, det som sägs på natten räknas inte! Trötta småbarnsföräldrar kan fräsa ur sig det mest orimliga saker på småtimmarna och det behöver man inte bry sig om när solen gått upp.)
Svara
Egoina
| #
Tack för att du delar med dig ❤️
Svara