När jag skulle plocka svamp
Alltså jag har en bild av mig själv som en sån där norsk friluftstjej som älskar att vandra i fjällen, upptäcka naturen och skulle helst vilja odla min egen mat om jag fick välja. ”Jag kanske ska göra en Jonna Jinton och bosätta mig långt ute i ingenstans och blogga om det??” har jag tänkt flera gånger. Sån är jag.
INTE.
Min kompis Hannah frågade mig om jag ville hänga med och plocka svamp igår. Vilket jag jättegärna ville. Det var inte förrän vi var i skogen jag insåg att:
1) Jag är rädd för precis allting i skogen. Insekter, bäckar (kan ju vara kvicksand!!) och eventuella björnar. Men mest insekter. Bara vetskapen om hur många spindlar som fanns runt omkring mig gjorde mig snurrig. Ett tag blev jag även nervös över att råka stöta på en ännu oupptäckt aggressiv människostam… Ni hör ju. Helt rimliga rädslor i en liten skog i Skåne.
2) Jag kan absolut ingen-himla-ting om svampar. Verkligen ingenting. Var växer dom? Vilka är ätbara? Blir giftiga svampar ätbara om man bara tillagar dem först? Hur ser kantareller ut nu igen??? Hur plockar man svamp? Skär man av dem? Drar med hela roten? Som tur är finns ju google.
Jag har alltid inbillat mig att kantareller dyker upp som fields of gold. Att man hittar en magisk plats mitt i skogen där ett täcke av guld (= kantareller) uppenbarar sig. Så är det ju INTE kan jag konstatera nu. Eller ja. Kanske någonstans. Men inte där vi var i alla fall. Det är en liten enstaka kantarell här och var och om man ska upp i mängderna som jag ser folk har i sina korgar på sociala medier måste man nog gå runt och plocka i tio timmar minst. Jag börjar fundera på om folk i mitt flöde går och köper dem på Ica och sedan lägger dem i en korg och låtsas ha plockat dom själv???
I alla fall. Häng med på gårdagens svampplockar-äventyr:
Vi styrde kursen norrut och svängde sedan höger och vänster lite på måfå. Jag vet att man kan ladda ner en app och i förväg se var det finns störst chans att hitta svamp. Men det vore ju så roligt att upptäcka ett eget svampställe! Så vi bestämde oss för försöka oss på det. Efter ungefär en timme hittade vi en liten väg som ledde in i en skog och där gick vi in.
Så redo!
Vi gick och gick och gick. Men hittade inga svampar förutom denna sort som jag av instastory fick veta att jag ABSOLUT INTE SKULLE PLOCKA, så jag slängde alla jag lagt i min korg. Det är tydligen en av Sveriges mest giftiga svampar. Tack alltså.
Hannahs hund Ozzy gjorde oss sällskap. ”Hitta svampen”, sa jag, men han var inte till någon hjälp alls. Men söt.
Till slut bestämde vi oss för att ge upp och gå tillbaka till bilen igen. Jag hade pinnat var vi satte bilen på kartan i telefonen, men oavsett hur mycket vi gick kom vi inte närmare! Vi gick och gick, men GPSen i telefonen rörde sig inte alls. Till slut upptäckte vi att det dåliga nätet hade gjort att den hade fastnat och vi hade gått åt fel håll! Jag började få panik och föreställde mig hur solen skulle gå ner och vi skulle vara fast där i skogen och inte hitta ut.
Men till slut hittade vi bilen igen som tur är! Då bestämde vi oss för att köra på ett säkert kort istället och körde till Osby där vi fått tips om att det fanns massor av kantareller. Massor var väl kanske att överdriva tyckte vi, men lite hittade vi i alla fall.
Såhär såg resultatet ut! Så dåligt blev det ju inte : ))
Sen åkte två trötta och hungriga tjejer hem igen. Jag duschade av mig alla (inbillade) småkryp på min kropp och lade mig sedan i soffan tacksam över att jag inte behöver bo i skogen. Men såhär dagen efter känns det kul ändå. Jag tänker att jag ska vara Sveriges mest skillade svampplockarperson nästa år. Skam den som ger sig.
57 gillar
Nina
| #
Jag har plockat svamp en gång i mitt liv och det var i Osby med morfar för kanske 15 år sen. Jag har för mig att våra korgar såg ut ungefär som era 🙂
Svara
Jenna
| #
Nu vill jag verkligen inte vara en glädjedödare på något sätt.. Men kolla extra noga över hela dig om du har fått färstingar! Jag har varit ute två gånger i år för att plocka svamp, kom hem med mer fästingar på mig än antalet svampar i korgen.. Såna där pyttesmå som knappt syns! Då graderade jag mig ändå sista gången med nedstoppade byxor i strumporna, tajta kläder och långtarmat men några jäklar fastnade trots allt detta…
Svara
Egoina
| #
Men sluta!!! :O Hur ska jag upptäcka dom om dom knappt syns??? PANIK.
Svara
Jenna
| #
Dom känns.. Jag märke när mina satte sig för det liksom stack till och så kliar det!
Men tips, ta en klädvårdsrulle och rolla både dig och dina kläder, dom fastnar i klistret! Annars får väl F syna dig noga! De som satt sig kan du ta bort med pincett även om dom är små! Ta av kläderna, häng ut dom utomhus eller in i frysen i en påse.. Tvätta så fort du har tid! Jag tog på mig samma hoodie en dag senare och då satt det en jäkel kvar.. Jag lydde dock inte mina egna råd då! 😛
Svara
Jackie
| #
Arrgh jag vet, hittade 2 micro på min dotter, sen 3 (!) dagar senare en bakom hennes öra, så sjukt små!
Svara
Sara
| #
Hahaha förlåt, men detta är så roligt om man är skogsmänniska och van svampplockare! Kämpa på, man vänjer sig vid att få spindelnät i ansiktet och att sjunka ner i kvicksand (våtmark egentligen) ;D Men märkte du inte det bästa av allt?? Tystnaden och inga andra människor! 😀
Och du, var försiktig med svamp om du är minsta osäker på vilken sort det är! Sånt lär man sig också till slut 🙂 Lycka till nästan svampplockning!
Svara
Robert
| #
Jag var ute i skogen och sprang förut. 5.5 km eller nåt. 😉
Svara
Caroline
| #
Haha påminner om när jag och min pappa skulle plocka svamp för första gången. Vi gick länge och letade innan vi kom till ett hav av jättestora kantareller (trodde vi). Vi plockade hur många liter som helst och var SÅ nöjda, tills vi kom hem och fick höra att det var nån annan oätlig svamp vi hittat…
Svara
Zoe
| #
Asså ååh så hög igenkänningsfaktor på allt. Och då har jag ändå bott på landet i merparten av mitt liv (du kan ju alltid skylla på att du är stadsmänniska 😉 ) . Men det där med insekter alltså, kommer ALDRIG vänja mig vid det. Värsta ute i skogen vid denna tiden är ju ändå älgflugorna. Spindlar håller ju sig oftast på marken, men de där äckliga älgflugorna (som ser ut som spindlar med vingar, kan det bli värre alltså! Inte nog med att det är ”spindlar”, – de kan flyga också – man är ju helt chanslös!) flyger på och sätter sig överallt, ofta i håret, jättesvåra att få bort och ännu svårare att ha ihjäl – man kan banka och banka och banka på dem – men de dör liksom inte. https://www.expressen.se/leva-och-bo/gor-det-sjalv/skadedjur/se-upp-i-skogen-algflugan-bits-och-vill-overvintra-pa-dig/
Svara
Jackie
| #
Är det spindelskivling på första bilden!? ?
Svara
Erika
| #
Men åh! En app för att hitta svamp? Älskar!!! Vad heter den? Någon som vet?
Svara
Ida
| #
I ena korgen (den översta) har du en svamp som inte ska äta!!! Den som är störst och typ högst upp!
Svara