Vem gör jag det för?
”Jag kan inte, det går inte”. Frédéric kommer fram till mig. ”Nu förstår jag verkligen ingenting. Det är väl bara att ta något, vad som helst. Det är inte så viktigt”, säger han. Tårarna kommer. ”Det bara går inte”, säger jag. Då förstår han att det inte alls handlar om kläder egentligen, lägger en hand på min axel och säger ”det är inte långt kvar nu”.
Min torsdagskväll var inte bra. Helt plötsligt var det som att jag slutade fungera. Blogginlägget jag skrev tog mig nästan två timmar att skriva. Jag skrev ju inte ens något särskilt, men ändå kunde jag inte formulera en enda mening. Det var stopp i huvudet. Sedan skulle jag ta fram kläder till dagen efter och det bara gick inte. Visst att jag kan få små frustrerade utbrott ibland och ironiskt ropa att *jag har ingenting att ha på mig* trots att garderoben är full. Men denna gång var det annorlunda. Det kändes som att jag var helt handlingsförlamad. Den enklaste uppgiften kändes helt omöjligt. Jag bröt ihop och satte mig på golvet och det var då Frédéric kom fram till mig.
Det känns som att jag har kört på en reservdunk de senaste två månaderna som nu börjar ta slut. Sedan jag bestämde mig för att säga upp mig har jag engagerat mig mer i bloggen och allt som hör till. Mina dagar har gått i 200% från att jag varknar tills jag går och lägger mig och trots att jag tvingat mig själv att ta det lugnt ibland har min stressnivå varit så hög att det känts som ett tryck över bröstet. Inget är mer stressande än att inte stressa.
Jag måste sätta ner foten för mig själv. Det är inte värt att hålla på såhär. Jag har en vecka kvar på mitt jobb nu och denna vecka ska inte handla om mer än det jag absolut måste göra. Jag ska starta dagen med att titta ut genom tågfönstret och inte utnyttja tiden till att svara på mejl och skriva utkast till blogginlägg, jag ska komma hem från jobbet, äta mat, skita i att fotografera den om jag inte orkar och faktiskt sitta kvar vid matbordet efter middagen och andas en stund istället för att genast ta fram datorn. Jag ska lägga mig i tid istället för att sitta och skriva på morgondagens inlägg. Jag varvar ner nu. Med andra ord vet jag alltså inte hur mycket vi kommer att höras i veckan. Kanske jättemycket, kanske inte mycket alls. Men då vet ni.
Jag känner mig så egoistisk som skriver om detta när det finns så mycket hemskt som händer i världen, men jag tänker att många kan relatera och att det därför är viktigt att lyfta. När det blir för mycket, ta ett steg tillbaka och fråga er själva: Vem gör jag det här för?
0
Ellie
| #
Åh! Det är alltid viktigast att ta hänsyn till hälsan så du gör helt rätt. För mig gick det så långt att jag fick domningar i halva kroppen. Sen gick det bara utför med sjukskrivning och antidepressiva osv. Bra att du inser att du måste ta det lugnt. All kärlek till dig <3
Svara
Egoina
| #
Usch då! Hoppas du mår bättre nu 🙁 Tack! <3 Massa kärlek till dig också!
Svara
Marie
| #
Så rätt, tänk på dig själv. Det finns bara en av dig ❤️
Svara
Pia
| #
Det gör du helt rätt i!
Och glöm inte att ”man måste ingenting”. <3 (förutom andas, äta o bajsa typ)
Svara
Elin
| #
Andas äta bajsa ❤❤
Ta hand om dig regina
Svara
emblas.se
| #
Precis! stress är bland det mest skadliga vi utsätter oss för nuförtiden…
kram <3
Emma
Svara
Fanny
| #
Håll ut! Det är inte långt kvar nu. Kämpa! <3
Svara
Vanessa
| #
Du är ju egoina, nu är det dags att vara lite ego
Bra att du stoppar! Kan så relatera. Är sjukskriven för utmattningssyndrom just nu och det är inte kul nånstans. Ta hand om dig!
Svara
Egoina
| #
Usch! Krya på dig!! <3
Svara
Anna
| #
Det låter som du gör helt rätt. Risken är att man drabbas av utmattningssyndrom annars. Ta hand om dig!
Svara
Minna
| #
Jag har också suttit på ett golv och totalt brutit ihop för att jag inte kan sätta på tevatten eller välja kläder. På riktigt inte vet hur jag ska göra. Eller kraschat på hallgolvet på väg till jobbet och inte klarat av att öppna ytterdörren. Det är inte värt det och det kan ta så lång tid att må bättre. Är ledsen för att du stressat så mycket, men glad över att du ska ta det lugnt nu. Hoppas verkligen det går, att du klarar att sitta och titta ut genom tågfönstret och verkligen känna att det är okej att göra det. Vila är jättejätteviktigt, det är ditt viktigast jobb den här veckan.
Jag brukar aldrig kommentera här, men läser varje dag <3
Svara
Egoina
| #
<3 <3
Svara
Nilla
| #
<3
Svara
Malin
| #
Så skönt att du skriver om detta. Ibland undrar man om man är knäpp som känner så här. Det känns bra att ha någon att relatera till och förstå att det är mänskligt att inte klara allt och att det är okej att minska på sina behov prestera hela tiden. Lycka till och må bättre!
Svara
Egoina
| #
<3
Svara
Hanna
| #
Ta en veckas bloggpaus. Och sen ba BAM bloggare 4ever. Plus lite ”utvilad”. Jag lovar att iaf jag kommer vänta 😉
Svara
Carolina
| #
Känner igen känslan med ett tryck över bröstet i perioder. Tack för påminnelsen om att tänka efter. Och var rädd om dig, vi finns kvar och stöttar dig <3
Svara
Robert
| #
Inga problem. Man skall inte stressa sönder sig. 🙂
Svara
Anja
| #
Ta hand om dig! Kram!
Svara
Lovisa
| #
Ta hand om dig! Din hälsa och välbefinnande är det absolut viktigaste <3
Svara
Linn
| #
Vi klarar oss utan dig en vecka, men inte i längden. Alltså MÅSTE du ta det lugnt nu och göra en sak i taget.
Ta hand om dig. <3
Svara
Sofia
| #
Det finns alltid massor med människor som har det värre än en själv, men de mår inte bättre för att man tänker så. Barnen i Afrika blir inte mätta för att jag käkar upp maten på min tallrik. Det kommer inte bli frid och fröjd i Syrien för att du förminskar din ångest och försöker ”rycka upp dig”.
Ta det jävligt lugnt och tillåt dig själv att lata dig och få hjälp med saker och ting om det behövs. Ångest (det du beskriver låter exakt som ångest, och även om det nu ”bara” är stress så är det minst lika illa) är inte att leka med. Det är inget du dör av men det går fort åt helvete och det är lätt hänt att man gör allting värre om man inte lägger all sin tankekraft på att ta hand om sig själv. Det är verkligen läge för dig att vara ego!
Vi läsare förstår och väntar på dig. Vi finns kvar när du har slutat på ditt jobb och mår bättre. Vi ser hellre att du mår bra och är glad än att du tvingar fram några blogginlägg bara för att du borde. Du är inte skyldig oss massa innehåll. Däremot är du skyldig dig själv att göra det som är bra för dig och din hälsa.
Ta hand om dig och kom tillbaka när du har lusten och energin till det. Tusen cyberkramar till dig!
Svara
Egoina
| #
Tack <3 Kram!
Svara
Rebecca
| #
Ta hand om dig! Hälsan är det viktigaste <3
Svara
Frida
| #
Jag gick in i väggen när jag var 17 och blev djupt deprimerad några år efter det. Vet precis hur det är när allting slutar fungera. Kortslutning helt enkelt, så känns det. Som att man har en robotkropp men styrmekanismen fått tekniskt fel. Det är så frustrerande. Man tar i så hårt man kan men inget händer. Som att gå i sirap. Skit i bloggen om du behöver. Hälsan kommer först!! Kram på dig, ta hand om dig ❤
Svara
Mli
| #
Vi förstår såklart till fullo, ens välmående går alltid först <3 Var rädd om dig!
Svara
Bloggfokus- en+blogg+om+bloggar
| #
Ta hand om dig ❤ hoppas du mår bättre snart
Svara
Vendela
| #
Tvinga dig själv att vila ett tag. Även om du känner för att blogga – gör det inte. Gör annat nedvarvande, ditt stressystem är förmodligen på högvarv och pumpar ut hormoner. Går en för långt i en utmattning så återhämtar sig hjärnan inte fullt ut (jag har mkt svårare att ta in längre texter, instruktioner nu än förut, blir trött snabbare av umgänge etc.) Inte för att skrämmas! Bara informera så att du kan göra ett klokt val <3 Vilket du redan verkar ha gjort 🙂 Ta hand om dig, kram ♥️
Svara
Emma
| #
Tror att alla som läser har förståelse för att du har mycket nu. Hoppas du kan ta det lugnt, vila upp dig så du mår bättre. Kram
Svara
Karin
| #
Ja ta det lugnt. Ta en paus vi är här när du är tillbaka <3 påsklov tror jag det kallas 😉
Svara
H
| #
men åh ❤️ har också brutit ihop sådär efter att ha kört på för länge. ta hand om dig, kram
Svara
tina
| #
Åh, får ont i hjärtat när jag läser för jag känner igen det där så väl… Stor kram till dig och tack för att du delar med dig! Du är inte ensam. Fokusera på dig själv, vila och när du orkar: gör sådant som ger dig energi och glädje. Var rädd om dig <3
Svara
Elin
| #
Jag tycker du tar påsklov! Så finns inget måste på att lägga upp något och allt du faktiskt VILL fota går att spara till nästa vecka.
Ingen tycker det är konstigt att du är stressat och trött, vi har ju sett hur innehållet gått upp i nivå samtidigt som du jobbar. Vänta med det till sen, vi ser fram emot det men det måste vara lustfyllt för dig också.
Svara
Tina
| #
Glöm allt som har med bloggen att göra en vecka eller två! Vi läsare försvinner nog inte! <3
Hade själv för nån månad sen alla symptomer för utmattningssyndrom pga dålig arbetsmiljö och blev handlingsförlamad på jobbet varje gång min förman kom in och klagade över något eller någon. Är tyvärr ännu kvar där då jag inte ville säga upp mej utan nytt jobb, men njuter för tillfället av en 5 dagars semesterresa helt ensam och utan några krav, och sedan 5 dagar påsklov efter det! Så hoppas att jag har energin tillbaka efter det!
Fick tipset på ett seminarie om stress på arbetet att man ska tänka vad gör det om hundra år då man inte kan eller har tid att prestera allting. Ingen läsare kommer om ett år att komma ihåg att du inte bloggade under en vecka, och speciellt inte om hundra år! Så sätt dej själv och din hälsa först! Så ta en vecka och börja sedan blogga så mycket som du orkar, det kan vara allt från 0-5 inlägg, utan att känna press att måsta leverera åtm 3 inlägg per dag. Du måste ingenting annat än att ta hand om dej själv! <3
Svara
Amanda
| #
Känner igen mig så väl. Ta hand om dig, utbrändhet är INTE att leka med! Skit i att blogga en vecka om det får dig att må bättre, ibland får man faktiskt skita i allt <3 Måste tillägga att F verkar vara helt fantastisk, inte alla som har en sån klippa när man mår dåligt :))
Svara
Linnéa
| #
När hjärnan säger stopp bör du lyssna på den. Världen går inte under för att du tar en paus från bloggen ett tag, eller för att du inte presterar på topp på ditt jobb som du snart ska lämna. Säger din hjärna till dig att vila/sakta ner eller vad det än kan vara, då bör du lyssna. Våra kroppar är otroligt duktiga på att säga ifrån när dem inte pallar mer, det gäller bara att lära sig att lyssna. <3
Svara
Sara
| #
Ta hand om dig! <3
Svara
Linda
| #
Har också varit där i perioder. När jag läser kommentarerna här ovan och att så många känner igen sig blir jag på riktigt rädd. Vad lever vi i för samhälle när människor stressar ihjäl sig på jobben? Jag hoppas innerligt att man inför kortare arbetsdagar och medborgarlön. Ingen tjänar på att så många blir sjukskrivna och mår dåligt.
Hoppas du mår bättre snart.
Svara
Sandra
| #
Ta hand om dig, ta hand om dig, ta hand om dig! Hälsan är det viktigaste och inte värd att riskera för att göra andra nöjda. Ge dig tid att göra ”ingenting”.
Svara
Hanna
| #
Jag tänkte precis skriva, så som många andra redan skrivit.
Ta hand om dig, låt bloggen vara i veckan. Vi överlever och finns kvar här när du kommer tillbaka. Vi behöver bloggen, men inte till den nivån att det skadar dig.
Andas, fokusera på sista jobbveckan, gör klart det du behöver göra klart. Ställ in din mail på autosvar att du återkommer om en vecka.
Ta hand om dig<3
Svara
Isabel
| #
Känner igen mig i så mycket du skriver. För mig slutade det med sjukskrivning och utbrändhet. Låter himla klokt att du vilar ifrån dina andra åtaganden. Ta hand om dig❤Vi läsare finns alltid kvar! En stor kram
Svara
Ronja
| #
Kram till dig, vi finns kvar här! Hoppas du mår bättre snart.
Svara
Nilla
| #
Vila och ta hand om dig själv är viktigare än något annat. Sjukskriv dig från ditt jobb och låt bloggen vara. Jag har vänner i min omgivning som gått in i väggen och blivit utbrända – det är inte värt några pengar i världen.
Vi läsare finns här för dig. KRAAAAM <3
Svara
Amanda
| #
Igenkänning 🙁 Skriver som så många andra: TA HAND OM DIG! Det finns bara en du <3
Svara
A
| #
På grund av en totalt galen psykopat till chef sa jag upp mig för ett tag sedan. Är nu inne på den sista månaden och håller på att gå sönder. Vet att jag som sagt upp mig kan/bör ”skita i allt” och inte slita arslet av mig. Men jag kan inte… Jag är kanske lite duktig flicka inombords? Min kollega är sjukskriven pga de trakasserier som chefen utsatt oss för… Vi är gravt underbemannade då i princip alla har sagt upp sig. Så istället för 5 personer är vi just nu 2 som sliter som djur fastän vi sagt upp oss. Jag håller på att bli galen, kan inte fokusera och får ångest så fort min kille vill att vi umgås med folk (blir helt slut av all social kontakt). Vad är det för samhälle som gör såhär med oss? Förlåt, ville bara ventilera lite, jag är så rädd att snart helt gå in i väggen…
Kram på dig, håll ut!
Svara
Pauline
| #
Befinner mig i samma situation, jag studerar men jobbar extra och nu är chefen fått bort lägger hon allt ansvar på mig och vill att jag jobbar 80%. Jag har förklarat läget men dyker jag inte upp finns det ingen där. Ständigt tryck över bröstet
Svara
Pauline
| #
Fått barn*, ska det stå.
Svara
Nilla
| #
My goooood!!! SJUKSKRIV DIG!!! Har själv haft min beskärda del av både de ena och det andra. För att sammanfatta – jobbar på 7-11. Blev rånad för något år sedan. Min chef sålde butiken under försommaren, fick nya butiksägare och jag var inte helt läkt efter rånet. Var inte allt som det brukade fick jag kortslutning.. sedan blev jag anklagad för en sak som jag aldrig i mitt liv skulle göra. SÅ där rann bägaren över.. Sjukskrev mig, gick på semester och sa upp mig i samma veva. BÄSTA jag någonsin gjort!!! Ringde facket typ 10 gånger för att kolla att jag verkligen kunde göra så och det gick skit bra.
Inget jobb i världen är värt att man ska må SKIT. Stor kram till dig och alla andra i samma situation ❤Ni (Vi) är bäst.
Svara
Malin
| #
Vad bra att du ska vila <3
Mina bästa tips är att lägga bort mobilen, läsa böcker istället. Dra ner intrycken överlag. Gå promenader om man orkar, sova och äta bra. Hjärnan och själen behöver återhämta sig ibland, och det GÖR dom så ge det bara tid. Du har trogna läsare och vi försvinner inte även om du pausar länge!!
Kram
Svara
Ylva
| #
Usch, det är så viktigt att lyssna till sin kropp. Jag förstår precis känslan du beskriver när något annat tar över/allt annat försvinner. Man.orkar.inte.det.går.inte. Vi stressar så mycket i dagens samhälle att våra kroppar tar slut. Var hos en kurator som beskrev hur det blir när allt blir för mycket. Vanligtvis och normalt så ska man kunna stressa i perioder, men vilan och återhämtning måste finnas där emellan – som vågor. Men för mig, och för dig förmodligen och tyvärr för många andra så är det inte vågor längre. Det är en stor våg som bara byggs på och vi har ingen återhämtning, som är så viktigt. Jag hoppas du unnar dig i veckan, ta riktiga lediga dagar utan telefon, ta foton till bloggen och gör det du känner för även om det är ligga i soffan hela kvällen.
Kram och ta hand om dig, jag kommenterar aldrig vanligtvis men kände att du behövde det. Det är okej att vila <3
Svara
Madde
| #
Tycker absolut att du gör rätt i att ta ett steg tillbaka, var ”egoistisk” om det är något du behöver för att må bra! Vi är inte prio ett i ditt liv, du är <3
Svara
Mici
| #
Förstår dig SÅ väl, ta hand om dig själv nu.
Det är ju galet att vi är så många som lider/lidit av detta, jag har precis avslutat 2016 och inlett 2017 med en sjukskrivning för utmattning, ångest och stress. Känns på ett sätt skönt att veta att man inte är ensam, men det gör ont i hjärtat samtidigt.
Svara
Mona
| #
Jättebra att du tar det lugnt den här veckan! Men ta det också lugnt med att komma igång med bloggen sen när du slutat på jobbet. Planen som du gjort för bloggen behöver inte genomföras från dag ett. Du behöver tid för återhämtning, stress kan sitta kvar i kroppen länge efter att stressorsaken försvunnit. Kram!!
Svara
Sandra
| #
Du gör helt rätt!
Svara
Jörn
| #
Det där var ju inte bra. Jag menar du är både yngre och snyggare än jag, har mera pengar, är kändis och får knulla när som. Ändå skulle jag inte vilja byta med dig. Varför? Jo, jag får leva som JAG vill. Folk får förvisso mena det ena och det andra om mig men so what? Förr var jag säkert som du men när jag kraschat med motorcykeln och nästan dog för så där 25 år sedan har någonting tydligen förändrats och nu trivs jag hur bra som helst med livet.
Svara
T
| #
Ta hand om dig! Och läste någonstans, kanske hos Underbaraclara?, att stress är inget farligt, brist på återhämtning är däremot!
Så glöm inte ta tid till det 🙂
Svara
Linette
| #
<3
Svara
Lina
| #
Åh, ta hand om dig! Att du mår bra är viktigast! Känner igen mig i det du skriver, jag var nära att klappa igenom i höstas efter en lång period av stress. Bröt till slut ihop på skolan på grund av en väldigt liten grej och kunde bara inte sluta gråta, jag som aldrig brukade gråta bland folk.
Något som hjälpte mig att återhämta mig var att göra absolut ingenting, bara ligga i soffan och titta i taket. Inte slösurfa, kolla serier eller lyssna på musik, bara vila hjärnan från allt. En annan grej jag tyckte hjälpte var att skriva listor. Jag kunde skriva en lista på två-tre saker jag skulle göra på en dag (det kunde vara rätt små saker), sedan gjorde jag dem, bockade av dem och gjorde ingenting mer utöver det. Då hade jag koll på läget och kunde känna mig nöjd.
Det tog några veckor innan min stresströskel var återställd och jag inte började må dåligt så fort jag fick oväntade arbetsuppgifter eller ansvar, men jag hämtade mig och sedan dess har jag mått bra. Så ta så lång tid som du behöver, sätt dig själv främst och känn ingen press! Vi finns kvar och hejar på dig! Kram <3
Svara
Emmi
| #
Usch, ta hand om dig. Vi finns kvar när du är redo igen. Är själv i ett dåligt skede i livet och förstår till fullo dina känslor. Kram
Svara
Emma
| #
Ta det lugnt och andas! Dina läsare kommer finnas kvar även om du inte bloggar på två veckor. Bara säg till när du tänker börja igen så väntar vi så snällt på dig. Fokusera på dig själv för engång skull. Låt dig sitta i soffan och slö titta på tv, gå på en promenad, ta en lååång dusch eller gör vad fasikens som helst för att varva ner när du kommer hem. Ingen av oss vill att du ska springa rakt in i väggen eller må dåligt. Ta hand om dig!!!
Svara
Linn
| #
Klart du ska ta det så lugnt det går nu sista veckan! Det finns ingenting som gör det värt att må sådär. Ta hand om dig <3
Svara
Linnea
| #
Fina du, vila, ta hand om dig, tänk på dig själv och gör det du mår bäst av! Bloggen försvinner inte och du måste ingenting (mer än äta, dricka och vila) vi alla hejar på dig! <3
Svara
C
| #
Man har märkt länge nu att du inte mår bra. Och även att du gjort inlägg ”bara för att”. Men det vet vi alla att i längden funkar det inte.
Du tål inte kritik eller läsa om någon annan har en annan åsikt än du.
Det är oxå ett tecken på att man mår dåligt.
Pengar är inte allt.
Framgång är inte allt.
Lycka och trygghet är däremot värt att leva för.
Trygghet finns dess värre inte i vår värld idag.
Men man får försöka ändå.
Och att skapa barn till världen idag är det värsta man kan göra. Vi måste alla erkänna att detta var bara början till all hat och ondska i världen.
Acceptera. Men försök ändå var lycklig att just du lever idag. Nu. Imorgon vet vi inte alls.
Blogg och social media är ett bra sätt att tjäna pengar. Men ta det inte i första hand.
Bli lycklig med livet först.
Svara
Egoina
| #
Well that escalated quickly… Det finns några godbitar i din text, men inte allt 😉 Kram!
Svara
Ellen
| #
Härligt att skriva till en person som just vänt ut och in på hjärta och själ och berättat om sitt innersta mående att ”du tål inte kritik.” Du är nog populär i sociala sammanhang, ”C”.
Från en pendlare till en annan Regina – ❤️
Svara
Emma
| #
Klok som en bok. Klart du ska ta en paus! Tack för att du berättar det. Nej, du har ingen skyldighet att göra det, men som bloggläsare blir man ju lite orolig när man inte får ett enda inlägg på flera dagar. Hoppas du mår bättre snart, vi väntar på dig när du är redo för det.
Svara
Kristina
| #
Kan helt klart relatera till det du säger. Är just nu sjukskriven på grund av ångest och depression till följd av att jag stressade så mycket. Mår så dåligt över det och har skuldkänslor för att jag inte jobbar. Samtidigt så känner jag att jag kan inte göra det just nu. Jag mår dåligt, kan inte koncentrera mig, tappar ord, vill inte gå upp ur sängen vissa dagar, kan inte avsluta meningar.. och allt på grund av stress.. det är inte värt det. Dina jobb är inte värda att du ska må dåligt. Ta hand om dig och strunta i bloggen under veckan om det hjälper. Vi kommer finnas kvar <3
Svara
Jennifer
| #
<3 Ett hjärta till dig för du är så jäkla grym, på precis allt. Och jag är så glad för din skull att du satsar på dig själv och det varumärke du byggt upp. Det kommer gå asbra för dig! Puss
Svara
Egoina
| #
Tack fina du!! Hoppas det <3 puss!
Svara
Marie
| #
Det är så typiskt att man gör så inte sätter stopp innan de är för sent. Det hände mig med efter en väldigt tuff tid i livet jag vaknade en dag och kunde inte gå upp ur sängen. Det är kroppens sätt att stänga av för att varna. Stress är livsfarligt. Ta hand om dig!
Svara
Sara
| #
Regina, du är utmattad. Jag känner igen mig i dina symptom. Jag drabbades av utmattningssyndrom i höstas. Hjärnan går liksom sönder och ju mer du ignorerar det desto större risk är det att den inte kommer att läka. Jag spenderade en månad liggandes i soffan. Jag kunde inte ens titta på tv för jag kunde inte koncentrera mig mer än Max 10 min i taget. Det är fortfarande svårt.
Jag tänker inte säga till dig vad du ska göra men att träffa en läkare och börja gå på samtal hos en beteendevetare räddade mig.
Ta hand om dig!
Svara
Karina
| #
Du kommer må bättre runt hörnet, lovar, har varit där själv. <3
Svara
Malin
| #
Ta hand om dig! Vet att det är onödigt att skriva ”känn ingen press”, för det gör du ju oavsett, men det du kan glädja dig åt är åtminstone att de läsare som är något att ha kommer finnas kvar även om du skulle skriva några färre inlägg under några dagar eller ta en paus nu i slutspurten innan du slutar på ditt andra heltidsjobb. Man får bara en kropp i livet och det gäller att verkligen ta hand om den! 🙂 Ser fram emot att fortsätta läsa din blogg!
Svara
Liv
| #
gör det du känner att du behöver göra just nu, vi finns kvar när du mår bättre. Sen tänker jag på att du kanske kan stunta i bloggen över helger? Så som Hugo och Paula gör. Kanske inte för alltid men ett tag framöver tills du känner att du mår bättre och fått nya krafter och ork?
Svara
VeckoRevyns topp 3: grymma posts som alla borde ta del av – Veckorevyn
| #
[…] Regina, mer känd som Egoina, sade för några veckor sedan upp sig från sitt heltidsarbete hon haft vid sidan om bloggen. Under tiden hon haft båda jobben har skrivit om långa pendelsträckor och stressen hon känt att behöva hinna med allt. Hon skrev ett inlägg om sin torsdagskväll hon hade förra veckan, där allting bara tog stopp och till och med att välja kläder bara gick inte. Regina skriver sedan om vikten av att stoppa i tid och ta ett steg tillbaka när det blir för mycket, och att ställa sig frågan: ”Vem gör jag det här för?”. Läs hela Reginas inlägg HÄR. […]
Svara