Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

När man blir lite trött på sig själv

Ibland blir jag så trött på mig själv. Varför sätter jag mig själv i knepiga situationer? Igår skulle jag på en behandling efter jobbet. Jag hade bokat laserbehandling för att ta bort hår (jag återkommer om det funkar så att ni inte lägger era pengar på något i onödan, så dyrt!) och inför besöket mejlade kvinnan mig och skrev att jag skulle ta med något att lyssna på under tiden så att jag slapp höra maskinen och för att det inte skulle bli så långtråkigt. Det tar nämligen två-tre timmar att behandla benen, så lite underhållning är på sin plats.

Sagt och gjort, jag laddade ner en podcast och var redo för behandlingen. ”Har du med dig musik”, sa kvinnan när jag kom in och jag nickade. Men när jag skulle sätta igång den upptäcker jag att det inte fanns ett hål till mina hörlurar! Jag har ju en ny telefon och jag har väl inte direkt missat allt snack om att iPhone 7 numera har trådlösa hörlurar, men jag har inte tänkt på det. Så jag tog med mig vanliga hörlurar som jag såklart inte kunde använda. ”Oj, min telefon har ju inte uttag till hörlurar” sa jag. (Okej, verkar ju inte alls trög??). ”Men det är lugnt, jag tar min arbetstelefon istället”, sa jag, och hämtade den i omklädningsrummet. Men till min fasa upptäckte jag att batteriet hade tagit slut och att den hade den hade dött. Ok, det är här min logik är helt jäkla märklig. Vet ni hur jag löste situationen? Jo, jag satte i hörlurarna i den döda telefonen, tog med den in och LÅTSADES LYSSNA i två timmar. Alltså vem gööööör såååååå?

Hon frågade vad jag lyssnade på och jag kom bara djupare och djupare in den dumma lögnen. Varför inte bara säga som det var? ”Telefonen dog tyvärr, men det gör ingenting, jag kan ligga här, behöver ändå koppla av lite”. Istället ligger jag och låtsas lyssna på en död telefon. Normalt. Verkligen.

 

img_0275

 

15 gillar

Spåra från din sida.

Kommentarer (65)

  • Vickan

    |

    Hahahaha, jag hade kunnat göra exakt samma grej

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha, tur att jag inte är ensam! 🙂

      Svara

  • Nina

    |

    Haha jag hade kunnat göra exakt likadant!

    Svara

  • Hanna

    |

    Hahahahaha åh du är ju underbar

    Svara

  • Robert

    |

    Haha, helt osannolikt! 😀

    Svara

  • Maria

    |

    Haha låter om nåt jag skulle kunna göra. Hatar när blir stressad och hjärnan och bara ”ööheh vad göra nu” och kommer på nåt skitdumt.

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha exakt så!

      Svara

  • Annie

    |

    HA HA HA! Älskar’t.

    Svara

  • Sabina

    |

    Helt orelaterad fråga men såg en bild på en person i pepparkaksklänning idag och kom då att tänka på när du hade på dig en sådan under en längre period :’D så därför undrar jag bara av ren nyfikenhet, har du kvar din kära pepparkaksklänning?

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha, det är borta tyvärr 🙂

      Svara

  • Jenna

    |

    HAHAH det här är så något jag skulle kunna göra…. Extra kul om kvinnan läser din blogg! Tack för dagens skratt mitt i tentaplugget 😀

    Svara

    • Egoina

      |

      Åh nej det tänkte jag inte ens på. Hahaha så pinsamt!

      Svara

  • Mia

    |

    HAHAHA alltså det där låter exakt som något jag skulle kunna göra!!!

    Svara

  • Johanna

    |

    Kan känna igen det där också, möjligen kan det hänga ihop med en släng av social ångest/blyghet typ? Man vill liksom inte vara till besvär, ta plats, verka skum (eller snurrig i ditt fall, då du först kom på det med lurarna och sen skulle behöva erkänna att ”oj, jag hade visst inte laddat mobilen heller, vad tokig jag är”). Antar att du tänkte att det ”mest normala” hade varit att hämta mobilen, som då haft batteri, och lyssnat på podd i den utan problem. Tänker att du beskrivit tidigare att du ångrat dig då du inte sagt ifrån, lämnat tillbaka mat eller annat som kan upplevas besvärligt eller ta tid från andra. Bara en tanke för att illustrera att det du valde att göra i den situationen inte alls vore konstigt utan fullt logiskt i så fall 🙂

    Hoppas du blir nöjd med behandlingen iallafall! Mvh Överanalyserande Psykologstudent

    Svara

    • Egoina

      |

      Du har faktiskt helt rätt. Det handlar nog om att inte vilja vara ”till besvär” eller ta plats. Så dumt! Haha 🙂

      Svara

  • Jenny

    |

    Hahah! Jag garvade så när jag läste det här!

    Svara

  • Rebecca

    |

    HAHAHAHAHA det sjukaste är ju fan ändå att du skriver om det för flera tusentals människor! Ja herregud! Men 2-3 timmar? Kanske ben och ”ben” du gör för det låter väldigt länge.. Hoppas det visar resultat snabbt! 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Jag gjorde hela ben och det tog lite över två timmar. Gjorde det inte det för dig? Jag går till samma 🙂 Men du kanske inte tog just det området. Hoppas det med, sjukt dyrt!!

      Svara

  • Citrin

    |

    JAG ÄLSKAR DETTA! 😀 Jag är exakt likadan! Jag var inne på Telia för ett år sedan, skulle ha en ny mobil. De bytte könummer jättesnabbt och istället för att ha en skylt med nummer (som typ apoteket har), så gapade de halvhögt ut allt.
    Men de var så snabba att jag missade mitt nummer, men killen märkte väl att jag såg förvirrad ut (efter att minst en kund smitit före mig då haha jag velade om jag skulle gå hem eller ta en ny lapp), och frågade mig på engelska (!) om jag tagit en nummerlapp.
    I någon slags panik låtsades jag då att jag var DÖV på ena örat! ”Ursäkta, jag hörde faktiskt inte på grund av min dövhet på vänster öra!”. Och sedan medan jag köpte en mobil (som ju tar en bra stund) så fick jag låtsas att jag var tvungen att ha huvudet lite vänt med högra sidan mot honom ”för att höra”. Alltså jag var så jävla trött på min sociala inkompetens sedan! Gick därifrån och asgarvade för mig själv. Varför sa jag inte bara att jag råkade missa mitt nummer?! VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ OSS?!

    Svara

    • Egoina

      |

      Hahahahaha alltså jag orkar inte så knäppt!

      Svara

    • Ellen

      |

      hahahaha det här är SÅ kul!! Imponerande lögn ändå.

      En kompis berättade att hon råkade jogga in i en kille på trottoaren, som blev jättesarg och började skälla på henne. Hon orkade inte ta konflikten så hon började teckna att hon var döv och inte förstod vad han sa, varpå han säger ”Men fan jag förstår ju att du inte är döv, du har ju hörlurar på dig!!!” :’D

      Svara

      • Ellen

        |

        jättearg* såklart.

        Svara

      • Egoina

        |

        Hahaha så kul!

        Svara

  • Jonna

    |

    Alltså jag gjorde också en liknande grej första gången jag skulle äta hemma hos min dåvarande pojkvän (var 16 år). Det var typ kött och potatis med bearnaise, men eftersom jag var blyg vågade jag inte fråga efter bearnaise såsen utan började äta. När sedan hans mamma frågade mig om jag inte ville ha sås kunde jag ju inte säga jaha oj där fanns sås! Istället sa jag att jag inte tyckte om bearnasie…..den lögnen levde jag med i vårt 4 åriga förhållande och hon lagade alltid extra brunsås till mig varje gång tur det tog slut så jag kunde börja äta som en normal människa igen…

    Svara

    • Egoina

      |

      Hahahahaha jag dör!

      Svara

    • Erika

      |

      Hahahahaha, roligaste på länge!

      Svara

    • Pia

      |

      Haha 😂
      Gjorde nåt liknande i den åldern, satt vid bordet och åt frukost men min kille och hans pappa, hade precis börjat sova över där ibland så det var pirrigt.. gjorde iordning en smörgås åt mig och då ser jag att brödet är mögligt!! Bara lite. Men ändå. Vågar inte säga nåt, så jag brer på smöret och hoppas att nån av dom ska upptäcka det gamla brödet. Men det gör dom inte, så jag åt upp min mögliga smörgås 😂

      Svara

      • Egoina

        |

        Hahaha!

        Svara

  • Johanna

    |

    Haha, här är en till som hade gjort precis samma sak!

    Svara

  • Camilla

    |

    Hej Egoina!

    Det kanske går jättebra för dig med lasern men jag själv har ingen bra erfarenhet.

    Alltså själva behandlingen var det inget fel på men jag hade en bild av att vid avslutad behandling var men helt hårlös, men så blev det inte. Jag lasrade benen och armhålorna mellan 15-20 gånger för ca 3 år sedan. Det tunnades ut och var inte alls mycket kvar men det fanns ändå där och nu några år senare är det väl tillbaka ungefär hälften så mycket som det var innan behandling.

    Tänkte bara berätta om min upplevelse så du slipper bli lika besviken som jag blev 🙂

    Svara

    • Egoina

      |

      Vilken metod använde du? Var det IPL? Jag är rädd att det ska bli så :/ Men har hört om folk som är nöjda också. Surt att lägga pengar på 20 behandlingar och inte bli nöjd 🙁

      Svara

      • N

        |

        Hej! Alltså laser fungerar olika bra på olika personer beroende på pigment både i hår och hud. Det fungerar mindre bra eller ibland inte alls på blont, rött och grått hår då dessa har mindre pigment i sig. Har området du lasrar däremot mörkt hår ska det fungera men det krävs ofta mycket mer än bara en behandling ändå. Jag som har mörkt hår och ljus hy (bästa förutsättningarna med andra ord) fick trots allt genomgå 10-15 behandlingar innan jag fick ett bra resultat. Är dock väldigt nöjd! Har gått 6 år och resultatet är densamma 🙂

        Svara

    • ida

      |

      Precis vad jag tänkte skriva.

      Så mycket pengar och nu tio år senare har jag alla hår tillbaka.

      Så onödiga många tusenlappar.

      Jag betalde 2500 kr per gång.

      Svara

    • ab

      |

      Jag har för mig att det funkar bäst om man har ljus hy och mörkt hår.

      Svara

      • Carro

        |

        Funkar inte då heller. Inte på mig iaf.

        Svara

        • ida

          |

          inte på mig heller. Jag har mycket ljus hud och mörka hår.

          Jag frågade ut flera olika ”behandlare” innan och alla sa ”än så länge är det nytt och ingen har levt så länge än att vi vet hur länge det varar”

          Men jag trodde att åtminstone 20 år BORDE det vara, inte att ALLA hår skulle vara tillbaka 7 år senare.

          Känns så surt,alla de tusenlapparna hade jag kunnat göra så mycket roligare saker för.

          Svara

  • Nattiz

    |

    hahahah, alltså, det där är så jag också – skulle lätt göra samma sak. Man ska alltid komplicera saker och ting :’D

    Svara

  • Fanny

    |

    Hahaha alltså gud, gift dig med mig kvinna.

    Svara

  • Sara

    |

    Vad svarade du att du lyssnade på??

    Svara

    • Egoina

      |

      På podcast, så frågade hon vad, så sa jag P3 dokumentär. Så sa hon att hennes dotter brukade lyssna på det. Så tänkte jag att det är TUR att jag brukar lyssna på det in case hon skulle fråga mer, haha 🙂

      Svara

  • Carro

    |

    Laser funkade icke på mig, och då har jag ändå den ”bästa sortens” hår för det.. många bortkastade tusenlappar!

    Svara

  • Elin

    |

    Lite som när någon undrar om man sett en specifik film och hjärnan i en tredjedel av fallen tycker det är en fantastisk idé att svara ”ja” fast att man inte alls sett den…. VARFÖR??

    Svara

  • Malin

    |

    Skulle gå på ett yogapass på ett nytt gym häromdagen. Bara att hitta till salen utan att verka vilse var en utmaning. Hatar när folk fattar att man är ”ny/osäker”, har ingen aning om varför är ju inget konstigt. Nästan alla hade nog redan kommit och satt på mattor men såg inte var det fanns mattor att hämta så tänkte att alla kanske har med sig egna mattor (rätt orimligt). Ville inte fråga nån och riskera att verka dum så slutade med att jag låtsades gå på toa och sen lämnade jag salen och gymmet utan att gå på passet… inte riktigt samma sak som du gjorde men ändå lite? Hade ju varit så mycket enklare att bara fråga närmaste människa alternativt instruktören.

    (Nästa pass såg jag till att gå in efter nån för att se var mattorna fanns)

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha varför håller vi på såhär, så dumt <3

      Svara

  • Elin

    |

    Alltså hahahah känns så jävla gött att du skriver detta. Så att man vet att även ens förebild (ja faktiskt vare sig du vill det eller ej) är lite socialt obekväm ibland.Betyder mycket!

    Svara

  • Sandra

    |

    Hahaha! Jag gjorde nåt liknande idag. Var hos tandläkaren och låg så galet obekvämt med huvudet. Men vågade inte säga till. Så börjar tandläkaren stödja armarna på mig och trycket på bakhuvudet blev extremt..låg mot en inte och jag vågade verkligen itne säga till. Utan låg snällt kvar tills allt var klart.

    Så otroligt korkat egentligen. Jag gör sådana här saker stupid i kvarten.. Haha so.. I feel ya!

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha, hade lätt gjort likadant!

      Svara

  • Zoe

    |

    Såå kul, säger som de andra här – skulke kunna varit jag.

    När jag i typ sjuan så satt en kompis till mig på en bänk i korridoren i sin rosa tröja som hon brukade ha på sig ganska ofta. (Vill påtala att jag har dålig syn, på långt håll) Så jag tågade fram och ska krama henne. När jag är ända fram så inser jag dock att det inte är min kompis utan en tjej som jag inte känner/umgås med. Men eftersom jag är för nära för att gå vidare utan att det verkar konstigt så fullföljer jag kramen och kramar även hennes två kompisar som sitter bredvid (som jag inte heller kände) . De tittade vääldigt konstigt på mig. Fullt normalt reagerande- för att bara säga ”oj jag trodde du var min kompis som har samma tröja, jag har rätt dålig syn, sorry” , kunde tydligen inte min 13åriga gärna formulera.

    Svara

    • Egoina

      |

      Hahaha så dumt!

      Svara

  • Zoe

    |

    hjärna* autocorrect grrr

    Svara

  • Malin

    |

    Hahaha det är därför jag älskar din blogg! 😀
    Var med min mamma hos frisören en gång och hörde frisören fråga om vi var från en viss ort (vilket vi inte är) varpå min mamma svarar ja! Sen fortsätter frisören babbla och babbla och mamma fastnar också djupare i den här lögnen haha! Jag var tvungen att gå för jag klarade inte stressen.

    Svara

    • Egoina

      |

      Haha! Kan relatera!

      Svara

  • Sofia

    |

    Jag började göra laserbehandlingar på benen när jag var typ 16år för att jag har så känslig hud och benen flammade upp och brände varje gång jag rakat dem. Iaf så märkte jag knappt någon skillnad efter uppemot tio behandlingar med IPL. Så jag tog en paus och bestämde mig senare för att prova Vectuslaser istället! Gud sådan skillnad det blev! Nu är jag i princip hårfri på benen (vissa områden har inget hår alls kvar och vissa är det lite mer kvar) – och har någon behandling kvar bara innan jag är helt nöjd 🙂

    Svara

  • Rebecca

    |

    Lmaoooo jag hade 100 % gjort samma sak hahahah

    Svara

  • Ellen

    |

    Åh så brukar jag också lyckas göra, fattar inte hur logiken i hjärnan kan bli så fel?? Har en liknande historia som jag ibland fortfarande får sådär ”pinsamhetsångest” för… Jag var 13 och gick i sjuan, så på bussen träffar jag på en lärare från min mellanstadieskola (hade inte henne som lärare men hon kände igen mig och började prata lite) Jag var 13, extremt opratsugen och dessutom hade läraren en hel mellanstadieklass med sig som var högljudda på bussen, så jag satte i mina hörlurar för att inte behöva engagera mig så mycket i konversationen (sjukt otrevligt med hey, jag var 13). Batterierna hade dött i min cdspelare under dagen men jag låtsades lyssna. Så frågar läraren vad jag lyssnar på. Jag ljuger o säger ett band. Varpå hon frågar om hon får lyssna! Så jag ger henne en lur, ser henne sätta in det i örat, och i just den sekunden utbrister jag ”ÅÅ NEEEJ batterierna tog PRECIS slut!!”. Alltså, jag är säker på att jag blev så otroligt genomskådad. Det är liksom halva mitt liv sen det hände men kan ändå tycka det är pinsamt fortfarande!

    Svara

    • Egoina

      |

      Hahaha älskar att du skulle ”låta henne lyssna”. Hade gjort samma…haha!

      Svara

  • Moa

    |

    HAHAHA!skönt att jag intee är ensam med att försvinna in i lögner, ba random grejer som ”ja jo men absolut så är det blablanåntingannat” nej. Nej så var det inte.

    Svara

  • Jessica

    |

    Hahaha ååh känner igen mig, brukar också råka göra såna grejer… rätt kul i efterhand dock ^^

    Svara

  • N

    |

    Jag hatar när folk visar mig texter på sin mobil, för jag ser inte jättebra och måste hålla i mobilen själv precis framför ansiktet och det tar ett tag att läsa haha. En gång visade en kille i min klass (som jag var betuttad i) upp en bild. Jag ser inte vad det står och ist för att ta tag i mobilen säger jag ”haha” direkt. Han ba: vaaaa läste du så snabbt?? sjukt!! Jag svarade jaa och hade totalpanik. Vet fortfarande inte vad det stog på bilden och om ”haha” var ett relevant svar… Lyckades få honom i säng senare iaf 😉

    Svara

    • Egoina

      |

      Hahaha awesome!

      Svara

  • Stina

    |

    HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA alltså kommentarerna!!!
    Jag är exakt likadan och gör alltid konstiga saker för att inte verka skum, men uppfattas förmodligen skummast av alla:’):’)

    Svara

  • Olivia

    |

    Haha åh relaterar så mycket…

    Jag sommarjobbade som varuplock på en mataffär en gång och fick ingen kniv när jag började, tyckte det var så pinsamt att fråga efter en att jag istället öppnade alla kartonger och plastförpackningar med händerna i flera dagar innan jag tillslut tog med en egen hemifrån! Hade så ont i fingrarna :´D

    Jag är också en sån som är håröm och har supermycket hår som gärna trasslar sig, men sitter hos frisören och håller minen fast det gör så ont att jag vill gråta haha.

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv