Några bilder från telefonen
Tänkte att vi skulle se vad jag samlat på mig i telefonen på sistone:
En dag när jag var ledig skickade Ida denna på Snapchat. Hon fick besök när hon åt ute på lunchen. Min reaktion var att bli avundsjuk? Så söt ju! Den får gärna vara med.
Här är vi på väg till Norge och denna bild är tagen en stund innan jag hysteriskt börjar gråta. Skulle köra om en lastbil på motorvägen och vägen blev plötsligt smalare och mer ”krokig” så det blev så läskigt. Mitt i omkörningen ångrade jag mig eftersom jag inte ville köra fortare (det var inga bilar bakom, så det var okej), men F peppade på och sa ”jo, nu kör du om. Tryck ner gasen!” och vägen blev ännu smalare, jag fick ännu mer panik och jag ligger alltså precis bredvid lastbilen och kommer bara inte förbi. Vägen känns för smal. ”GASAAAAAA!!”, skriker han och jag säger att ”nej, jag vill inte. Jag kan inte. JAG KAN INTE. Jag kommer gråta”. ”Men gör det bara”, ropar F och till slut trycker jag ner gasen, kör om och när jag gjort det bryter jag ihop, tårar rinner okontrollerat. Jag kör av på nästa avfart och han får ta över. Hahaha! Kan skratta åt det nu, men det var tyst i bilen efter det kan jag säga. F sa att han inte förstått hur rädd jag var och mina händer droppade(!) av svett och det rann längs ryggen. Nog mitt mest panikigaste bilmoment någonsin.
Tjej med utsikt. Och skitiga skor.
Man kanske inte får eller borde göra såhär. Men alla andra hade ristat in något där uppe, så jag ville också <3 Kändes som att jag gick på högstadiet igen.
Jag och min favorit <3 …och surkål tydligen? Haha.
Ida hade klottrat på en bild på Måns Zelmerlöv och jag faceswappade med bilden.
En vecka hade de extrapris på Mozzarella och jag åt därför exakt denna måltiden till lunch nästan hela veckan. Är så trött på det nu!
Jag har tagit med en en handduk som man kan göra övningar med på kontoret. Till exempel denna där man står i plankan och sedan har man handuken under fötterna och drar benen fram till armarna och tillbaka. Mycket jobbigt efter ett tag. Ida smygfilmade såklart.
Var på Royaldesign och såg den ultimata dejtsoffan. Tänk att komma hem till någon på dejt och så säger hen ”kom, vi sätter oss i soffan” och så måste man sitta jättenära. Hehe. Jag har sett att vissa bussar har sådana en-och-en-halv-säten också, förstår inte logiken i det på en buss.
Vi har sänkt priset på en mugg som är utgående. Tydligen är inte folk jättepepp på att ha en mugg som det står kiss på. Märkligt.
0
Robert
| #
Haha, åt sista bilden. Omkörningar gillar inte jag heller. 😛
Svara
Kattis
| #
Killen jag dejtade fram till nyss har en sådär liten soffa! Visst var den mysig att typ äta middag i, så man fick sitta nära varandra hela tiden. Men hatade att se film i den, ingen plats att bre ut sig haha. Men nu dejtar vi inte längre så det problemet är ur världen för mig 😉 haha
Svara
Egoina
| #
Hahaha! Undrar om det var strategiskt 😉 Men så roligt att folk faktiskt har sådana! Mysigt ja, men inte så praktisk egentligen.
Svara
Nathalie
| #
De större sätena på bussen är däremot bra för större personer som jag ofta ser sitter där 🙂
Alla får ju inte plats på ”vanliga” säten
Svara
Egoina
| #
Sant! Men varför finns de bara på stadsbussar då? Man åker ju aldrig längre sträckor med dem och behovet att sitta är inte så stort. Vore bättre om det fanns på regionbussar, tåg osv. Fast är kanske bara i Skåne det är så 🙂
Svara
Sandra
| #
Är så i Stockholm också – dom platserna brukar dock vara märkta som handikapps- och gravidsäten, men håller med om att det borde finnas på långfärdsbussar, där är ju behovet större främst för gravida och storväxta personer!
Svara
ISA
| #
hahahaha asså faceswapen. orkar knappt, så kul! ska också börja swapa med roliga saker 😉
Svara
Elin
| #
Tur du har F som kan pusha dig. Livsfarligt att tveka i trafiken! Om du är osäker – låt bli, finns ingen anledning att chansa 🙂
Svara
Sara
| #
Förstår din panik. Man ska inte göra saker man inte är redo för. En liten avstickare, ligg inte bredvid en lastbil längre tid än nödvändigt för chauffören ser inte dig där.
Svara
Egoina
| #
Tack, ska inte göra det igen. Har inga problem med att köra om på vägar jag kört på innan, men här blev det så läskigt för att jag inte kände till vägen. Övning ger färdighet 🙂
Svara
K
| #
Usch har också en sån där skräckhistoria från en omkörning!! :O Det var en större tvåfilig landsväg och jag körde bakom en långsam buss. Och det var möte nästan hela tiden och slingrig väg så jag körde såklart inte om där, men sen kom vi till typ den längsta raksträckan (kört denna väg några ggr så jag visste det) och det var inga mötande bilar bara på långt avstånd, så jag började köra om. Men vad jag hade glömt var att jag inte körde med min egna bil utan min mammas, som har en mycket svagare motor så den accelererade ju mycket långsammare nästan bara hälften så snabbt! Och halvvägs förbi bussen inser jag att jag får möte av en lastbil som har kommit närmare på kortare tid än jag beräknat (för att jag tänkte min bil skulle vara snabbare) och jag vill avbryta omkörningen, men det låg en massa bilar bakom mig när jag började köra om som har slutit upp min lucka så det enda jag kan göra är att satsa på den här omkörningen så jag trycker gasen i botten bokstavligt talat och hinner precis köra om och tillbaka in i rätt fil och några sekunder senare dundrar den där lastbilen förbi. DET var mitt läskigaste bilmoment ever!! Trodde jag skulle dö men lyckades hålla huvudet kallt tills jag kört om och sen var jag helt skakis resten av vägen hem! Blir typ rädd bara jag skriver om det, usch! Är mycket mycket försiktigare med omkörningar nu (till den grad att jag inte kör om på tvåfiliga vägar hehe) speciellt om jag kör en annan bil än min egna!
Svara
Egoina
| #
Åhhh fyy!!!!! Det är det läskigaste jag läst någonsin tror jag. Kan riktigt känna din panik och hur skakig du var efteråt. Riktigt grymt av dig att hålla huvudet kallt!
Svara
Emma Starkko
| #
Åh, känner igen det där sååå mycket! Jag sitter bokstavligt talat och ryggar åt vänster sida VARJE gång jag kör om en lastbil. Och jag lyckas alltid hallunicera fram att den kommer närmare och närmare bilen..
Haft 2 riktigt jobbiga moment i min övningskörning. Första gången berodde det antingen på att jag råkat blinka vänster istället för höger när jag skulle ur en rondell (jag tyckte jag hade rätt men vet inte säkert). Och det kommer en bil DUNDRANDES från höger och genar liksom framför mig så vi nästan krockar. Sambon blev jättearg för han blinkade definitivt inte, så oavsett om jag gjorde fel borde han 1) ha sett att jag trots blinkersen körde rakt fram av döma av bilens position 2) själv ha blinkat och haft större avstånd och lägre fart. Åkte efter och så skällde sambon ut honom, han vägrade ta på sig nåt, la allt på mig fast han också gjort fel.
Andra gången blinkade jag vänster och skulle precis svänga på en liten väg inne i stan, när en bil på riktigt kör om mig på vänster sida?!?! Liksom precis mitt i svängen. Ville nästan inte fortsätta efter det…
Har varit med som passagerare i flera krockar (som slutat bra som tur är) så hade redan nerver som tusan… Efter körkort så anpasade folk sig jättedåligt då de inte släppte in folk som kom från påfarten till höger. Helt plötsligt börjar alla tvärnita och jag får panik, som tur var kunde jag köra ut i den lilla bit väg som fanns kvar av påfarten. Men efter såna händelser sitter jag
Svara
Emma Starkko
| #
Gaaah först skriver jag en bibel, sen trycker jag på ”post” innan jag är klar haha…
*Så sitter jag ALLTID efteråt (när det är lugnt och man inser) och störtbölar, skakar helt galet okontrollerat och hjärtat känns verkligen som det ska banka ur bröstet på mig. Har såna sjuka mardrömmar om olyckor ibland så ser alltid det värsta framför mig..
Men gillar trots allt att köra själv, trodde det skulle vara tvärtom. Men man har liksom mer makt när man får bromsa själv VS vara passagerare. Haft kortet 1 år den 7 Juli. Och förstår mer och mer varje dag varför folk med körkort blir aggressiva människor. Idioter i trafiken finns det gott om 😉
Svara
Emma Starkko
| #
Okej en sista kommentar hahahah (a). Har alltid sagt till sambon, redan innan dessa händelser – att det borde finnas mer utmärkning på bilen när man övningskör.
Han från sidan hade ju ingen aning om att jag övningskörde, och de man möter vet inte heller. De tror ju att de möter en erfaren förare och är inte beredd på missar. Tycker egentligen man borde ha skylt på sidorna och fram med hah… Hej övernojig tjej 😛
Svara
Egoina
| #
Men guuud! Ja, det finns verkligen idioter i trafiken. Mitt största problem nu är att jag inte litar på någon. Det måste man ju göra, annars blir man själv farlig. Men det är ju svårt! Håller med dig om att det borde synas mer på bilen om man övningskör. En gång trillade min skylt av när jag körde mitt på motorvägen, fick sån panik och bara ”neeeej nu kommer folk tro att jag kan köra!!!”. Haha.
Svara
Josefine
| #
Haha! Alltså jag såg den sista bilden på din snapchat idag när jag satt på jobbet och började skratta för mig själv.
Svara
Egoina
| #
Haha 🙂
Svara
Maria g
| #
På bussen kanske det är tänkt att ett barn ska sitta med mamma eller pappa kan det vara så ??
Svara