Du är fin ändå
Jag skrev denna diss i senaste VR. Den har en viktig krönika i sig btw. Spring och köp!
Jag fick denna fråga angående ”dissen” som jag tänkte svara på:
Hej Egoina! Jag har en fråga. Såg i en av de senare numren av veckorevyn att du dissade “fin som du är”-kampanjer som du kallade det, följt av en förklaring till varför du tycker så. Håller helt med! Men hade inte du något liknande för några år sedan? Att man skulle skicka in bilder på en kroppsdel som du sedan publicerade för att visa att alla ser olika ut?
Tänker du annorlunda kring det nu än du gjorde då? Frågar bara av ren nyfikenhet. 
– Ja, det stämmer. Jag har ändrat uppfattning kring det och det var också en av anledningarna till att jag slutade med min kampanj. Om någon missat hade jag alltså en kampanj för några år sedan där mina läsare fick skicka in bilder på olika kroppsdelar (jag körde olika tema varje vecka, till exempel lår, mage och näsa) och så lade jag upp ett gäng bilder för att visa på att vi alla ser olika ut, och det är inget fel med det. Jag vet att den gjorde mycket gott, men samtidigt så gjorde den ju precis det som jag ville motverka: den lade fokus på hur kroppen ser ut.
Att Dove eller Dressman har en billboard med ”normala” människor med olika kroppstyper på (normal i detta avseende = att de inte ser ut som ”idealet”, dvs det vi är vana vid att se i reklam) med budskapet ”du är fin som du är” har ju egentligen ett underliggande budskap att det inte är självklart. Att man ens behöver visa upp kropparna och okej:a dem betyder att man någonstans ändå tycker att de ser fel ut. Det kan signalera två saker som jag tror kan bli väldigt fel:
1) Att personer med annan kroppstyp än de som vi bombas med i reklam ser dessa kampanjer och tänker ”vadå fin som jag är, varför skulle jag inte vara det?”. Personen har kanske aldrig reflekterat över att hen ser ”fel ut” (obs: vad samhället menar, inte jag) plötsligt får hen en anledning att ifrågasätta detta. ”Men va? Jag har också lår som sitter ihop, är det SÅ konstigt att de gjort sig besväret att trycka upp värsta billboarden för att berätta för mig att *jag faktiskt är fin ändå*?”.
2) Att personer med annan kroppstyp än de som visas upp i kampanjen mår dåligt. Kvinnorna på bilden nedan (Doves reklam), till exempel, avviker ju inte nämnvärt från idealet. Om de ens gör det? Blir faktiskt irriterad över att detta är Doves version av ”olika storlekar”, eller menar de kanske att fokusera på hudfärg? Jag förstår inte. Men jag tänker: hur känner man då om man faktiskt är överviktig, har annan kroppstyp, på annat sätt avviker från idealet? Vad är det egentligen som blir representerat i denna kampanj liksom? Ingenting? Om DESSA människor på bilden får höra att de är ”fina ändå”. Hur fan känner andra människor då?
Nej, det hade varit tusen gånger coolare om människor fick se ut som de gör i film, på tv, i reklam, i livet utan att få höra att ”de är bra ändå”. Att det bara var självklart. Kan inte kroppar bara få finnas utan att vi ska bedöma dem? Utan att vi ska säga att ”du är fin ändå”, att det var ett ”modigt initiativ”. De bara är där och folk får deal with it. Ge mig en kampanj som gör det, tack.
0
Matilda
| #
Hej Egoina!
Först vill jag tacka för en grym blogg! Läst i flera år och du har alltid varit en stor favorit.
Kände bara att jag vill dela min åsikt kring ämnet.
Jag håller med dig att ”ändå” är ett dumt ord. Men det jag tänker är att vi måste ju lägga ribban någonstans. Att ha kampanjer och reklambilder med människor i alla storlekar är väl en bra start? Sen håller jag med om att Dove’s reklam är lite speciell då modellerna inte enligt min åsyn representerar någon av större modell, men ändå – en start. En bild som sticker ut från idealet.
Om man jämför t.ex. HM:s bild, se länk:
http://media2.popsugar-assets.com/files/2011/05/18/4/192/1922564/634b72fd47207edd_Picture_3/i/Pictures-HM-Swimsuits-Bikinis.png
Och bilden i Dove:s kampanj har vi en liten skillnad. Att ge budskapet ”Älska din kropp” och försöka ha modeller i alla olika storlekar är bättre än att fortsätta på det idealet majoriteten av alla andra store modekedjor har (t.ex. H&M, Gina Tricot, Bikbok för att bara nämna några..) där alla är supersmala, långa och slanka.
Jag förstår ditt resonemang – absolut, men jag tänker ändå att det kan vara bra med en realistisk syn. Att se hur samhället ser ut idag och försöka göra en skillnad efter det.
Jag tänker på din punkt 1 ”Personen har kanske aldrig reflekterat över att hen ser “fel ut” (obs: vad samhället menar, inte jag) plötsligt får hen en anledning att ifrågasätta detta.”, och om vi sätter det i en realistiskt perspektiv hur samhället ser ut idag, hur överösta vi blir med media och bilder på supersmala kvinnor, och hur många som mår dåligt över att dom inte ser ut som de photoshopade kvinnorna på många reklambilder – är Dove och Dressmanns reklamkampanjer bättre än att bara strunta i att inte göra något.
Det är min åsikt iallfall!
Fortsätt med det du gör, du är hur grym som helst tycker jag.
Svara
Egoina
| #
Tycker du har en poäng, och håller med. Men det är just det här att intala folk att de är ”bra ändå” som jag tycker blir så fel. Att lyfta olika kroppar är jättebra, men kan man inte göra det utan att göra en stor grej av det, utan att företaget ska få cred för att göra ”goodwill” och utan att subtilt säga att ”man ska vara nöjd ändå” när det uppenbarligen inte är idealet. 🙂 Men som du säger så måste vi se till samhället och hur det faktiskt är. Hoppas dock på min drömvärld i framtiden! 😀
Svara
Hanna Watson - gift i Kanada
| #
tycker du har en bra poäng här Egoina. Vi skulle kunna visa att olika kroppsformer utan att det fokuserar på just det. Att lite större modeller bara kallas modeller och inte plus size t.ex. Att kvinnor med former kan få synas i bikini-reklamer utan att det pratas om att ”titta -vi visar att det är ok” utan att de bara är där. Det skulle vara bra tror jag
Svara
Egoina
| #
Exakt så! 😀
Svara
Robert
| #
Håller med. 🙂
Svara
Lina
| #
Har ni sett Changes reklam ”The diversity of women”? Den är så himla skum! På bilden där mångfald hyllas är det bara vita normsnygga kvinnor under 50. Sjukt mycket diversity…
Googla och förundras!
Svara
Sara
| #
Hej.Googlade precis, men hittade inget. Kan dock tänka mig att den liknar Lindex reklamen? Där deras kunder blev modeller men alla ser nästan likadana ut
Svara
Sandra
| #
HÅLLER MED OM ALLT DU SA!!!! SÅ BRA!!
Svara
Tova
| #
Jag håller verkligen med. Något som jag också tänkt på väldigt ofta + stört mig på i andra frågor. Som t.ex. när det skrevs så mycket om att Caitlyn Jenner vågar vara kvinna och att familjen är sååå stolta över henne. Jag kände bara jaha? Varför kan det inte bara få vara självklart? Fast sen kände jag mig lite dum som tänkte så. Tyvärr är det väl inte självklart för alla.
Svara
My - Morgonkaffet.se
| #
WORD 🙂
Svara
E
| #
JA! Det här har jag känt så himla länge nu. Jag har aldrig någonsin reflekterat över att jag skulle se fel eller ful ut. För några år sedan reflekterade jag över att jag hade börjat få ränder på benen, uppmot låren. Jag kallade dem lite skämtsamt för tigerränder eller fartränder och tyckte de var fräna. Pekade ut dem för min sambo på sommaren när de syntes extra bra då jag blivit lite brun och han var lika fascinerad som jag var. COOLT med tigerränder ju! Jag var kanske till och med lite stolt över dem för jag gillar sådant som gör en unik, liksom. Har ett cirkelrunt ärr i pannan som jag känner lika inför, haha. 🙂 Nåja! En dag får jag se en bild i någon ”kroppspepptråd” som ligger uppe på internet, där det står att ”jag duger minsann som jag är FAST jag har bristningar! Jag tänker inte skämmas!” till en bild – på hör å häpna – TIGERRÄNDER! Den dagen fick jag dels insikt i vad bristningar är (haha) och dels insikt i att det är någonting som anses vara fult och kanske lite skämmigt.
Nu gillar jag i och för sig fortfarande mina ränder men det ligger ändå någon tanke och gnager i bakhuvudet om att de kanske inte är så fina trots allt. Enligt andra. Som jag tydligen borde ta hänsyn till. Ähum.
Sjuk värld vi lever i. Kram på dig, Eggis. Du är grym!
Svara
Egoina
| #
Hahaha! Du är härlig <3 Jag har också "tigerränder" btw! 🙂
Svara
bea
| #
Håller med 🙂
Men tänkte bara säga att det kan vara problematiskt att använda ordet ”överviktiga”, som att det bryter från något (normvikten). Bättre att använda ”tjocka” (tycker jag alltså). 🙂
Svara
Egoina
| #
Är det så? Tänkte inte alls på det faktiskt. Varför i så fall? Är det för att ”överviktiga” antyder att det är fel? Vill lära mig 🙂
Svara
rebecca
| #
Precis så, skulle jag säga iaf. Att använda överviktig blir ju att befästa att det även finns en normalvikt. Bättre att faktiskt säga tjock, i min mening iaf. En är ju absolut inte en sämre (eller bättre) människa än någon annan för att en är tjock och vi måste verkligen få bort stigman från ordet. Sen måste en nog, tyvärr, fortfarande vara försiktig om en använder det om en speciell person då inte alla tjocka är ok med att kallas tjock pga just stigmat som finns runt. Sen ska vi väl inte kommentera andras kroppar överhuvudtaget, men jag hoppas min poäng kommer fram. Det är ju socialt accepterat att kalla någon för smal liksom. Summan av kardemumman: när en pratar generellt borde en verkligen använda tjock istället för överviktig.
Svara
Susanna
| #
Fast det FINNS ju en normalvikt? Ens BMI ger ett ungefärligt värde om du är normalviktig eller under-/överviktig, även om annat kan påverka. Man måste lära sig att skilja på vikt i form av hälsa och vikt i form av utseende. Självklart bör det väl finnas en idealvikt för att må fysiskt bra? Sen är inte alla perfekta och exempelvis elaka kommentarer hjälper ju knappast någons hälsa.
Ordet ”överviktig” syftar ju på när någon väger för mycket och det är ohälsosamt. Det är inte bra att vara överviktig, men man kan må bra trots att man är det. Ordet ”tjock” är ju enormt subjektivt och DET om något är väl att säga att någon ”bryter mot idealet”?
Svara
bea
| #
Jag kanske inte borde skrivit ”problematiskt” för det kanske bara är jag som tycker såhär:p
Men ja precis:)
Svara
eve
| #
Varför tänker du att ”tjock” är bättre benämning än ”överviktig”?. Jag tänker att ordet tjock är mer laddat, eller för mig är det mer laddat. Överviktig känns mer som en term, något som används på sjukhus, medan ord som tjock och fet är, i alla fall enligt min erfarenhet, vanligare att man får höra som gliringar.
Svara
Egoina
| #
Så tänkte jag också. Men förstår båda resonemang 🙂
Svara
bea
| #
Det är typ därför jag tycker att vi ska ”ta tillbaka” ordet tjock! Det läggs så mycket negativ värdering i det, och tillskrivs många negativa egenskaper (lat, ful, äcklig, korkad osv) som inte alls har något med att vara tjock att göra. Det borde inte vara taskigt att kalla någon som är tjock, tjock (om man nu promt ska beskriva någon dvs) på samma sätt som det inte är taskigt att kalla någon smal, lång, kort osv(mest i beskrivande syfte såklart, personen vet nog själv hur den ser ut)… Om man säger till någon som är tjock ”näää du är inte tjock!!!” så säger man ju indirekt att det är fel att vara det. 🙂
Svara
Victoria
| #
Fast jag blir hellre kallad överviktig än tjock. Är inte enligt mig själv iallafall tillräckligt överviktig för att kallas tjock. Tjock för mig är en stor förolämpning som jag skulle grubbla över och som skulle ploppa upp så fort jag har en dålig dag eller är menssvullen.
Överviktig är för mig ett mer ”medicinskt” ord. Som används inom vården och likande, jag tex vet att jag skulle må bättre av att gå ner några kilo av att träna mer och äta mindre onyttigt. Och därför anser jag mig vara lätt överviktig.
Jag är tyvärr inte stolt över min kropp då jag inte tagit hand om den på rätt sätt och pga att jag gärna skulle se mer ut som dagens ideal.
Tror inte jag är ensam om att tjock är ett skällsord för någon med kraftig övervikt och något man absolut inte vill bli kallad.
Blev lite långt men blev lite provocerad av att vi som är lite större än idealet ska kallas tjocka utan att se det som en förolämpning…
Men jag är samtidigt fascinerad av hur olika vi kan tolka ord :p
Ha en bra dag 🙂
Svara
Issa
| #
Fast man kan ju faktiskt vara överviktig , deg förknippar jag med hälsa. Det finns självklart en gräns för hur mycket man kan väga innan det är skadligt , och det har ju verkligen inte med ideal att göra. Tjock däremot är ju att klanka ner på själva utseendet och är ett skällsord. Enligt mig.
Svara
Issa
| #
Ord som underviktig och överviktig måste man få ta till när det verkligen behövs , man måste skilja på hälsa och utseende.
Svara
Elin
| #
Bra svar!
Svara
Sara
| #
JA!
Svara
Elin
| #
Håller med! Låt vår hudfärg vara, låt oss ha vilken kroppstyp vi vill så är alla nöjda och glada. Man borde sluta knussla till det och bara vara! Ligger ju dock säkerligen en fin tanke bakom, men allt behövs inte uppmärksammas.
Svara
A
| #
Fast jag tänker lite såhär; majoriteten av alla modeller på reklamer är VITA.. det om något visar ju icke-vita, speciellt barn, att deras hudfärg inte är lika ”vanlig” då den är underrepresenterad. Så att skapa reklam där folk har olika hudfärger och utseenden, och inte bara ser ut som den stereotypiska modellen (vit (+västerländskt hår), smal, liten näsa osv) tycker jag inte alls är något negativt, utan tvärtom. Det visar barn att deras hudfärg är precis lika vanlig som en vit persons – och trots att det borde vara en självklarhet så är det INTE det, och därav borde det uppmärksammas.
^ Och gäller då inte samma sak för olika kroppstyper?
Svara
Vera
| #
Men man borde inte behöva göra en specialkampanj för att visa att folk ser olika ut det borde vara en självklarhet
Svara
A
| #
Jaa fast det är ju det inte är.
Men hade missuppfattat hela inlägget, håller med Egoina så nvm :)))
Svara
julia
| #
AMEN!! Håller fullständigt med.
Svara
Gabriella
| #
Har inte alls tänkt på det på det sättet förut. Bara att det varit bra att olika kroppstyper syns i media. Men det är ju verkligen som du säger: varför ens anmärka detta som borde vara en självklarhet!
Bra skrivet Egoina!
Svara
Kat
| #
Du tog orden ur munnen på mig! Tycker också att det klingar så falskt med reklam som ska understryka olika kroppar men ändå använda sig av nertryckande slogans..
Svara
Frida
| #
Håller med till fullo, riktigt bra skrivet! 🙂
Svara
Lina
| #
Ja! Tänk om våra kroppar bara kunde få vara ifred. Jag är trött på att bli synliggjord hela tiden, att få åsikter om kvinnokroppen kastade mot mig var jag än rör mig. Samhället är så sjukt utseendefixerat och oavsett hur stark man är är det svårt att inte låta sig påverkas.
Samtidigt är jag lite kluven kring detta. Jag blev till exempel väldigt glad för Ellen Bergströms cellulit-blogginlägg, eftersom just det är något som sällan syns och som jag själv kämpar med osäkerhet kring. Men i det stora hela skulle det vara så skönt om det blev tystare om kvinnors kroppar i det offentliga samtalet. Om vi bara fick finnas till i lugn och ro.
Svara
H.
| #
Håller helt med, du är så smart och cool! <3
Svara
Hanna
| #
Tack!! Du sätter ord på mina tankar. Har länge tänkt att jag är så trött på alla kroppar man ser överallt, speciellt på Facebook. Tränade kroppar, otränade kroppar, folk som varit duktiga och gått upp i vikt, folk som varit duktiga och gått ned mammakilon, kroppar med bristningar och blaha blaha. Jag förstår syftet att bryta från den bild över hur vi ”ska” se ut, men samtidigt vill jag bara skrika ”DET RÄCKER NU! FATTAR NI INTE ATT DET SPELAR INGEN ROLL HUR NI SER UT!!”
Tänk om vi kunde lägga all denna tid på att fokusera på det vi känner och gör istället, och ge komplimanger för någons personlighet istället för dess yttre. Hade varit en rätt go värld.
Svara
Oskar
| #
Jag håller med dig, helt!
Svara
sandra-21 år+gbg
| #
Bästa inlägget! Vill att prick alla i sverige läser det
Svara
Elin
| #
Alltså, jag har också reflekterat över detta. Att reklamer blir uppmärksammade som just ”bra” i den meningen blir ju verkligen helt snedvridet! Varför går man inte bara ut och hittar olika typer av attraktiva människor och har med dem? Som ingenting liksom? Jag menar, en attraktiv människa behöver ju inte ha en viss kroppstyp utan helt enkelt ha utstrålning och DET borde väl få folk att köpa produkter om inget annat? Knäppt.
Svara
Elin
| #
En liten parentes! Har under många år varit en totalnörd vad det gäller bloggar och följt det mesta, bland annat ett trettiotal modebloggar slaviskt. Tyckte inte att det påverkade mig. Sen fick jag annat att göra och det blev mindre med bloggarna.. och jag insåg en dag att jag brydde mig mindre och mindre om mitt eget utseende! Helt stört att hjärnan funkar så! Så ja, du har ju så rätt, all fokus på utseende oavsett åsikt blir bara fel. Bättre att försöka sluta bry sig alls istället 🙂 Godnatt!
Svara
Lisa
| #
Jag är så trött på all jädra kroppshysteri och alla reklamer med hur man borde vara och hur man borde se ut. Alla dieter och perfekta människor som gymmar fem gånger i veckan och springer de resterande två och bara dricker gröna proteindrinkar. Det står mig upp i halsen och med en gång jag ser en artikel eller reklam om det så stänger jag av.
Jag tränar inte över huvud taget förutom promenader och jag har en fin kropp. En kropp med celluliter och några fartränder men jag är fin ändå.
Din artikel är så bra och tar upp ett så viktigt ämne. Tack för att det finns sådana som du Egoina! 🙂
Svara
Carro
| #
Jätbra skrivet 🙂 blir bara knasigt när man försöker göra en sak som inte är nåt till något som folk börjar tänka på. När jag hade praktik under min utbildning tyckte jag det var nervöst och lite spänt och hade därför svårt att äta som vanligt. Sedan när jag kom tillbaka till skolan så var det folk som frågade om jag gått ner i vikt. Vilket jag hade då men inte tänkt så mycket på eller strävat efter. De sa det som en komplimang men det blev ju bara konstigt då jag inte ville gå ner/hade upplevt att jag behövde gå ner i vikt…Då inser man hur mycket vi är påverkade av alla ideal. Att säga till någon har du gått ner i vikt är alltid komplimang på nåt vis vilket jag tycker är märkligt. Kom att tänka på detta med ditt inlägg mycket bra skrivet och bra ämne att ta upp 🙂
Svara
Mats
| #
Håller med dig!
http://www.sokmotoroptimering.one
Svara
tobys.nu
| #
Word! <3
Svara
Hanna Watson - gift i Kanada
| #
Håller verkligen med och du förklarar det väldigt bra. Det blir så… fel när Molly Sandén skriver en låt om att hon inte har en perfekt kropp eller när bloggaren Nellie lägger ut en bild på sin jättefina kropp och skriver något om hon är stolt över att hon vågar gilla sin kropp.. klart det är lite lättare om man ser ut precis som idealet. Verkligen inte ont mot dessa tjejer, det är aldrig kvinnors fel som påverkas av samhället men även om de menar väl så tror jag det blir fel för de som INTE ser ut som dem…
Svara
Issa
| #
Fast nu gör du ju precis tvärtom , du antar att det är lättare att vara stolt över din kropp när man lika smal slm nellie och är man lite större byggd är det automatiskt svårare att acceptera sig själv ??
Svara
Svorskan
| #
God morgon, jenta mi!
Svara
Sanna
| #
Intressant syn på det, jag har inte tänkt på att det skulle kunna ha motsatt effekt.. Jag tänker att sådana kampanjer kanske behövs för att kickstarta saker!? Att det är svårt att gå från det sjuka idealet i media idag till budskapet ”alla kroppar är ok” passivt, utan att visa det bokstavligen? Men som du säger, det är ju just att man uppmanar fokus på det som är felet.. Svårt!
Karolinska institutet har just dragit igång ett program för att just öka kroppsacceptans hos unga tjejer (15-20 år). Man deltar i diskussioner och övningar hemifrån via datorn, och vill man kan man delta anonymt. Det tar totalt fyra timmar uppdelat på fyra tillfällen, och man får fyra biobiljetter som tack.
Ansök tjejer! Det blir kul 🙂
http://www.sbodyproject.se
Svara
Nina
| #
Så känner jag med typ allt. Som nu när Bruce blev Kaitlyn och hela världen hyllade henne. Eller som varje gång någon kändis kommer ut som gay. Blir alltid VÄRSTA grejen. Kan man inte bara låta bli att göra så stora grejer av allt? Det vore fantastiskt om folk inte kände behovet av att ”komma ut”, för att det spelar ju ingen jävla roll om man är gay. Oavsett om man är tjock, smal, kort, lång, har ett ben, blå ögon, grönt hår, kollar i kors eller vad som helst, så är man i grund och botten en person, och det enda som räknas är om man är en god person eller en ond person. Inte om ens lår går ihop eller om ens kindben är höga.
Det enda viktiga är att man är en god person.
Svara
Helen
| #
Du är bäst❤️
Svara
Martina
| #
HÅLLER MED! (Ja, det behövdes poängteras extra med versaler!)
Inte minst om den där Dove-reklamen. Jag har tänkt precis samma sak. Liksom: Vad då?? Utmanar ens den här reklamen idealet (det verkade ju ändå vara det som var meningen)? Och som du säger, herre gud, poängtera/kommentera inte kropparna om man verkligen vill påverka på ett bra sätt. Om företag ”stoltserar” med att de tar in modeller som inte brukar synas, så försvinner ju hela grejen. (Även om de menade väl) Bara ta in olika slags modeller i kampanjer/kollektioner osv och marknadsför allt som vanligt. DÅ har vi kommit en liten bit på vägen.
Svara
haj
| #
Menar du då att de borde ha med exempelvis en tjej med aneroxia? För det är ju precis samma sak som om det skulle vara med någon som är väldigt överviktig.
Svara
Egoina
| #
Du får nog läsa igen 🙂
Svara