Inte direkt så man vill starta dagen
Jag måste berätta en grej som hände på hotellfrukosten. Som tur var hände det inte igår när jag var bakis och förvirrad, utan i fredags när jag bodde på ett annat hotell. Jag hade precis ätit upp och skulle lämna min bricka med tallrikar och rester för att gå upp på rummet och fixa mig inför inspelningen. Vad tror ni att jag gör? Jo, jag tappade allting i golvet. Allt gick i kras. Tallrikar, glas, kaffemugg och det kom yoghurt precis överallt. Jag skämdes ihjäl.
När man gör något pinsamt, typ trillar utomhus, är den spontana reaktionen att titta runt sig för att se om någon såg. Det kan vi lugnt säga att någon gjorde. Absolut alla gäster i hela restaurangen tittade på mig och några skrattade. Jag skrattade lite själv och sen kom en i personalen fram, jag bad tusen gånger om ursäkt och hon sa att det var lugnt, ”bara du inte skadade dig”. Så typiskt att jag ska råka göra det när jag är själv. Det hade inte alls varit lika pinsamt om jag var med någon.
Denna händelse påminde mig om vad som hände om någon råkade tappa sin bricka i matsalen när jag gick i mellanstadiet. Då klappade alla och jublade och den stackars personen fick stå där och skämmas. Jag minns att det var ungefär det värsta man kunde råka göra. Var det så i era skolor också?
Det finns inga bilder på min bedrift eftersom jag, konstigt nog, bara ville gå så fort som möjligt. Men såhär såg jag ut när jag gick och åt middag i torsdags. Blus från Zara.
0
Felicia
| #
Jag tappade brickan en gång när jag var 6 år gammal och min 3 år äldre storebror kom fram och tröstade mig. Så himla jobbig grej när man är så liten, men det är typ bland det finaste min brorsa gjort tycker jag. :’)
Svara
Egoina
| #
<3
Svara
Mikaela
| #
åh nä, FÖR gulligt <3
Svara
Victoria
| #
Jag minns detta som igår fast det gått 6 år sen, Min första dag i gymnasiet med min nya klass och 2000 nya personer till för mig som gick där, vi skulle gå på lunch och klockan var tolv så matsalen var full, (säkert 300 personer) vi går och tar mat, lägger tallriken på en bricka jag ställer av mig brickan och tar ett glas fyller det med vatten ställer det på brickan och går för att sätta mig vid bordet där resten av klassen sitter, snubblar tappar brickan och allt flyger upp i luften och landar på golvet, det blir knäpptyst i matsalen och alla 300 ansikten stirrar på mig, jag skäms ihjäl springer ut därifrån och äter inte lunch där resten av den veckan. Roligt minne nu men pinsamt där och då.
Svara
Egoina
| #
Hahaha åhhh vad hemskt! 🙂
Svara
Melane
| #
Åh fy jag lider med dig och jag känner igen det sen jag gick i mellanstadiet. Tappade brickan med en fullastad tallrik med spagetti och köttfärssås. Behöver jag säga att det var köttfärssås överallt? Och alla klappade händerna och skrattade… Hatar fortfarande att bära brickor 😉
Svara
Robert
| #
Det var säkert så när jag gick i skolan också, även om jag inte riktigt minns. Snygga bilder var det iaf. 🙂
Svara
Nina
| #
Alltså haha, när jag gick i mellanstadiet och skulle lämna min bricka med mat kvar på tallriken (om jag ej minns fel var det en sörja av pyttipanna, rödbetor och ketchup
Svara
Sofia
| #
Haha så var det hos oss också, så förnedrande egentligen haha!
Tänkte bara fråga en sak som inte alls hör till det här inlägget. Men jag bara undrar lite saker om Jehovas vittnen. Tänkte att du borde väl veta lite, då du har släktingar som är vittnen, om jag inte minns fel? Har ett nytt jobb och min chef är ett vittne. Jag blir så himla nyfiken för jag tycker religion är himla intressant. Men orkar inte googla varenda liten sak. Haha, men iallafall. Slänger iväg lite frågor nu, inte bara en som jag sa 😉 Har inte pratat så mycket med chefen men dennes barn har slängt ur sig en hel del, vet inte om det är regler från JV eller bara regler de har generellt hemma. Får man inte skåla? Får de inte läsa böcker/se filmer som har något med födelsedagar att göra? Höra på julmusik? (Tänker lite att vad gör de om julmusik spelas i butiker?) är det förbjudet att se/prata om saker med magi? Om de blir bjudna på kalas av klasskompis får de gå då? Om jag skålar med barnet är jag respektlös? (Eller gör något annat som jag inte vet om att de inte får göra). Haha, alltså jag vill ju inte göra något dumt men känns så himla svårt att veta vad som är rätt och fel.
Sen tänkte jag på det här med att de blir uteslutna om de skiljer sig. Men om barnen växer upp och inser att de helt enkelt inte tror, blir de också uteslutna från allt då? Familjen också?
Undrar typ tusen saker till haha, finns det någon JV som är bloggare?
Jaja, tack på förhand. Haha. 😀
Svara
Rosanna
| #
Jag gick i 7an och gick in i en stor kille i 9an så han tappade alla sina saker. Alla klappade händerna och jag höll mig undan honom i korridoren resten av terminen.
Svara
Egoina
| #
Haha så hemskt!! <3
Svara
M
| #
Din stackare! Men det kan hända alla! Och varför skrattar folk?! Fattar inte.
Förresten var jag en dem som tappade tallriken i matsalen en gång på mellanstadiet. Kommer ihåg att jag hade tagit mig mod till att ta lite extra mat just den gången för det såg gott ut. Och jag bara minns hur all min potatis, brunsås och lingon flög över hela golvet och HELA MIG. Skämdes ihjäl och blev säkert ledsen och jag vet inte om jag tog nån ny mat den dagen :/ … Stackars lilla mig själv! ♡ (och dig! Men tänk vad bra att du redan ätit upp det mesta av frukosten iaf så slapp allt flyga omkring! )
Svara
Egoina
| #
Hahaha åhh <3
Svara
Jenny
| #
Konstig fråga kanske haha men vad hade du för skor på dig när du var i Stockholm och la upp på din story typ ”Så mycket turist” och en film när du gick längs gatan med kameran runt halsen?
Svara
Egoina
| #
Dessa: https://egoinas.se/?p=41093 Haha, nu är jag sjukt nyfiken på varför du undrar??
Svara
Challe
| #
Hon måste nog bara tyckt dom var fina för det tyckte jag iaf 🙂 men vilket minne med caption och allt.
Svara
Egoina
| #
Haha eller hur! Visste dock inte att man såg dem 🙂
Svara
Amanda
| #
Hej bästa du!
Brukar aldrig kommentera men nu fick jag nog. Har försökt läsa hela ditt blogginlägg ett x antal gånger från min mobil nu men det är en fruktansvärt störande annons i vägen?! Går liksom inte att klicka bort heller utan då blir man skickad till en ny webbsida. Annonsen täcker en del av inlägget, får annonsören ens göra så?!? Haha blir så upprörd men oftast går de ju att ignorera eller klicka bort men icke, detta är ihärdigt och blockerar som sagt en del av texten. Tänkte att du kanske ville veta 🙂 tack för världens bästa blogg! Kram
Svara
Egoina
| #
Det måste blivit fel. Jag har mejlat om det nu, så det ska nog snart lösa sig. Tack för att du upplyste mig 🙂
Svara
Emelie
| #
Kan inte se halva inlägget på grund av Sony reklamen 🙁
Svara
Astry
| #
Det var säkert så när jag gick i skolan också, även om jag inte riktigt minns.
Svara
Astry
| #
Din stackare! Men det kan hända alla! Och varför skrattar folk?
Svara
Maria -+ett+norrsken+i+Linköping
| #
Hehe jag minns hur en klasskompis gick och hämtade rårivna morötter på en liten tallrik men råkade snubbla och hälla dem i lärarens handväska 😀
Svara
Nina
| #
Om det där är på riktigt och inget troll är det typ det roligaste jag har läst. :’D
Svara
Maria -Ett norrsken i Linköping
| #
Swear to God, inget troll. 😉 Det roligaste var (åtminstone då) att det var i den stränga lärarens handväska också. En sån där lärare som inte var vår vanliga lärare utan bara kom och hade någon lektion i veckan med oss i mellanstadiet.. Skrattar fortfarande åt det. 😀
Svara
Karro
| #
Åh, den historien får mig att minnas när vi hälsade på min pappas morföräldrar och vi barn fick glass. Vi fick en varsin tesked och skulle själva ta för oss ur ett sånt där tvåliterspaket. Glassen var ju rätt hård så när jag skulle ta slinter skeden och jag slänger iväg glass rakt över bordet (ett riktigt stort långbord) och landar i min pappas morfars bröstficka. Eftersom jag var i åttaårsåldern och inte kände de har personerna i 85-årsåldern höll jag andan ifall de skulle bli arga, men mitt glassoffer utbrast ”Nu blev det kallt om hjärtat” och fick hela rummet att skratta 🙂
Svara
Madde
| #
Jag kan inte läsa början på ditt nya inlägg pga Sonyreklam som tar upp sjukt mycket plats plus följer med när jag scrollar.
Inte går det att trycka bort den heller ;(
Jag läser från mobilen så jag vet inte om det är pga det.
Svara
Elin
| #
Jag kan bara läsa halva inlägget för det ligger en SONY-reklam i vägen :/
Svara
denice
| #
Lider med dig!
Asså det har kommit en ”sony” reklam på din blogg och den är liksom överallt på iaf min Android. Den blockerar rubriken och allt 🙁
Svara
Svorskan
| #
God morgon, jenta mi!
Svara
Petra
| #
Jag minns bara förra året när jag och min man bodde på hotell Jantra i Sunny Beach, Bulgarien (VARNING, välj annat hotell) Min man tappade en tallrik under frukosten och servitören tog vårt rumsnummer och sedan fick vi betala motsvarande 50 kronor för tallriken. Okej om det var med flit eller vanligt förekommande, men det var en olycka och hände bara en gång. Kändes väldigt oseriöst. Hotellet hade lappar uppsatta överallt vad allt kostade att tappa/förstöra, så en hel bricka hade nog blivit dyrt på Jantra.
Svara
A
| #
Jaaa men jisses vilken nostalgi-kick du gav nu!
Och ändå skulle man alltid ta mig tusan vara tuff och gå upp för den där branta trappan för att sitta och vara cool på balkongen…man höll andan hela vägen upp…och ner!
Svara
Malin
| #
Aaah dumma Sony-reklam, kan inte läsa inlägget :((
Svara
ISA
| #
oh, jobbig grej det där! men känner ba TUUUR att du inte var bakis, som du skrev. Fy fan vad jag hade börjar grina då. haha
Svara
Cecilia
| #
gud ja, alla på våran skola visste att om någon stackare tappade sin tallrik eller sitt glas så skulle man klappa händerna, så när man gick mot det bort man skulle sätta sig vad det bara att hålla i tallriken så hårt man kunde
Svara
Fia
| #
Jag har aldrig tappat en bricka, men nu förstår jag varför jag hatar att bära brickor i restauranger idag – jag är så klart fortfarande livrädd för att folk ska skratta och klappa (för ja, det var precis likadant på min skola 😉
Svara
Klara
| #
Hej!!
Måste bara fråga efter tips att göra/äta (viktigt!!), fika och shoppa i Stockholm. Ska vara där över en helg, lite utanför centrum men vi tänkte ta oss in en dag :)) kram!!
Svara
Sandra
| #
Tänkte bara uppmärksamma dig på att SONY-reklamen som ligger längst upp på din blogg just nu är så pass stor att den täcker halva inlägget för mig (är inne via safari på iPhone) och den går inte heller att trycka bort :/
Svara
Tina
| #
En gång i 7:an så hade jag tagit en tallrik med fil, (var ju inte coolt att ta av fisken, trots att man gillade den) håller i brickan med ena handen och ska fylla vattenglaset med andra när jag får för mig att jag kommer tappa brickan så jag knycker till med handleden och brickan flyger fram mot matkön där (såklart) alla 9:or står. Fil över alla snygga 9:or, jublande applåder och en knallröd liten 7:a som i ett helt år framöver fick frågan om jag redan hade ätit lunch så det var riskfritt att gå in i matsalen.
Svara
Egoina
| #
Hahah åhh <3
Svara
Hannah
| #
När jag gick i 6an så skulle vi på klassresa till Göteborg. Det tog flera timmar med tåg ner dit och ingen sov något på nattåget. Min pappa var en av föräldrarna som var med ner. När vi skulle äta lunch på skolan som vi bodde på så tog han en bricka och började lassa på mat. Dock hade han glömt tallriken. ALLA skrattade speciellt när dom såg mig. Till slut var det killen som jag var kär i som berättade vad pappa hade gjort. Jag hade lust att sjunka under jorden. Idag är det bara roligt och vi skrattar åt det men då när man var 12 år gammal var det riktigt pinsamt.
Svara
Egoina
| #
Haha!
Svara
Lesthi
| #
Jag lyckades krocka med en person och spilla ärtsoppa över hela den människan i matsalen när jag var 11. Verkligen att av mina värsta ögonblick i livet :S
Svara
Nina
| #
Haha hemskt! Sånt jag alltid är livrädd för när jag äter frukost på hotell. När jag började gymnasiet och precis satt mig med 2 andra tjejer råkade jag slå till gaffeln med handen så den flög rakt upp i luften. Försvann spårlöst, fattade inte vart den tog vägen. Sen hittade den ena tjejen den i sin handväska som varit öppen. 😀
Svara