Follow my blog with Bloglovin
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se
Headerbild för Egoinas blogg på egoinas.se

Så mycket känslor att de behöver jämnas ut

Denna helg har verkligen gått i söthetens tecken. Jag har hängt med världens bästa bebis OCH fått mysa med hundvalpar. Alltså hur bra?!? Helst av allt hade jag velat att någon bara hällde hundvalpar på mig. Finns ju inget bättre än små vaggande (ni vet när de knappt kan gå) och busiga hundvalpar. Åh <3 Men bebisar är också bra. Min kusinbebis älskar att bli skrämd. Haha, så random. Och så älskar han den norska barnvisan ”Lille måltrost”. Jag kan inte riktigt texten, men det funkar med mina påhittade verser också. Får lära mig den till nästa gång.

Han är så söt att jag bara vill krama sönder honom. Brukar ni också känna så? Självklart gör man inte det, men man får en känsla inuti i sig att man bara vill bita eller krama jättehårt. Jag läste någonstans varför det är så. Jag har tyvärr glömt var, men om någon vet så länka gärna. Det var för att hjärnan försöker ”jämna ut känslorna”. Det blir liksom för mycket och de behöver jämnas ut med en motpol. Precis som att man kan börja gråta när man är glad kan man bli lite ”aggressiv” när man ser någon man tycker om. Låter ändå ganska rimligt. Eller vad tror ni?

 

IMG_9482-0.JPG

IMG_9481-0.JPG

IMG_9483-0.JPG

IMG_9480-0.JPG

 

0

Spåra från din sida.

Kommentarer (34)

  • amanda

    |

    Alltså åh vad söt bebisen är, o de lilla håret på huvudet 🙂

    Svara

  • p.

    |

    Men åååååh dör så sött!! Vovven och bebis aaaah jag vill också gosa!!!

    Svara

    • p.

      |

      Kolla jag blev nästan aggressiv där nu för att utjämna alla känslor. Intreaaant. Haha hoppas någon hittar länken? Måste läsa den forskningen!

      Svara

  • My

    |

    ÄLSKA hundvalpar!

    Svara

  • Nina

    |

    Vad intressant det lät! Skulle väldigt gärna vilja läsa det du läste. Har försökt googla men hittar inget. :-/

    Svara

  • Annika

    |

    Men sååååå söt unge:) 🙂

    Svara

  • Louise

    |

    Åh du verkar ha haft en supermysig helg! Brukar också känna så, det där att man bara vill gosa söder bebisar, haha 😀

    Svara

  • Annica

    |

    Trodde jag var själv med såna tankar! Skönt att veta att det är typ normalt iaf… 🙂

    Svara

  • Hanna

    |

    Känner definitivt igen känslan men samtidigt upplever jag inte att det är en känsla av aggression man samtidigt känner. Utan bara en extrem ”ååååh gulligull känsla” som gör att man vill få utlopp för sin känsla som är så stark vilket gör att man också vill krama väldigt mycket och hårt. Tror inte att teorin om motpolskänslor stämmer, men jag kan ha fel.

    Däremot så kan man ju börja skratta när man är ledsen, men det är en annan sak, en försvarsmekanism mot sorgen. Inte behövs det en försvarsmekanism mot extrema gulligullgos känslor, dom vill man ju inte bli av med? 🙂

    Svara

  • Frida

    |

    Haha, har undrat ibland om jag är lite knas. Ibland när jag känner enorma kärlekskänslor så måste jag liksom bita ihop tänderna jättehårt för annars känns det som om jag ska bita personen i fråga? Vore ju lite dumt att bita sambon eller syskonbarnen, kanske svårförklarat med ”men jag älskar ju hen så mycket!”.

    Jag gråter ofta när jag skrattar. Och när jag är ledsen naturligtvis men också om jag är arg (hände ofta i tidiga tonår heh). Däremot har jag läst att det beror på att de känslorna ligger nära varandra i hjärnan. Hjärnan kan då bli ’förvirrad’ och aktiverar tårkanalerna.

    Svara

    • Linnea

      |

      Haha! Jag brukar också bita ihop jättehårt. Får sådär extrema kärlekskänslor för min kille ibland (har såklart annars också ett jämnt flöde kärlek) att jag liksom inte vet om jag vill pussa eller bita. Så ibland nyper jag honom i kinden (lagom hårt) och biter ihop. Jättehårt. Kanske inte helt normalt beteende för ngn som är 25+ men han är ju så himla go! (Får även samma feeling med söta djur, typ hunden Boo. Och bebisar)

      Svara

  • lisa

    |

    Åhh äntligen någon som sätter ord på mina känslor!! Vi har två katter här hemma, i princip varje dag lyfter man upp katten och gosar och inser då hur sjukt jäkla söt den faktiskt är, och där känner jag likadant – vill krama allt för hårt och mina känslor bara ballar ur på något konstigt sätt hahaha. Måste googla detta!!

    Svara

  • Hanna

    |

    Cuteness overload! Vilken härlig frisyr barnet har, och valparna är ju heeelt oemotståndliga!

    Svara

  • Heidi

    |

    Hej!

    En vännina rekommenderade din sida idag då vi diskuterade preventivmedel. Såg då detta inlägg och lider av samm sak! Hehe inte alla tycker det är helt normalt men fantastiskt när jag läste en vetenskaplig studie om det 🙂 har länken men den går ej att klistra in :/

    Svara

  • sandra-20 år gbg

    |

    jag läste någonstans att anledningen till att vi vill krama sönder söta saker är för att det triggar igång samma grej/plats/whatever, i hjärnan som utlöser ilska!

    Svara

  • scottish moments

    |

    Hehe har faktiskt hört nåt liknande men då gällde det barn, en del småbarn biter ju andra och då var förklaringen enligt den jag hörde det av, att det egentligen är ett uttryck för kärlek, starka kärlekskänslor som barnet inte vet hur de ska hantera?!

    Svara

  • F R I D A ▴

    |

    alltså hundvalparna!!! smälter ju… och måste bara säga att ditt hår här är helt sjukt snyggt! ja, och du också förstås 😉

    Svara

  • Lotta

    |

    Men gud så söta hundvalpar! Vad är dem för ras? Gissar på nån lite mindre ras eller blandning? (Och bebisen var ju såklart också toksöt:))

    Svara

  • Alexx

    |

    Är inget fan av bebisar alls jag känner mig bara akward omkring dem och är livrädd att de ska börja skrika. Hundvalpar däremot är fantastiska eller ja djurbebisar generellt *_* så söta! Man ändrar sig antagligen själv när.man blir förälder men nu vill jag hellre vara crazy dog lady 😉

    Svara

  • Ronja

    |

    Haha ja den känslan kan jag få när jag kramar o gosar med min katt! Att jag bara vill krama sönder henne. 🙂 låter hemskt men den känslan får man ju

    Svara

  • Agnes Cecilia

    |

    Både hundvalpar och bebisar är bra söta så länge man slipper ha ansvar för dem själv 24/7. 😉

    Svara

  • Lovisa

    |

    Haha! Vad roligt att fler än jag känner så. Jag är två år äldre än min lillasyster och när hon var nyfödd fram till ca 1,5 år så var hon livrädd för mig, pga att jag alltid var för hårdhänt mot henne.. Antar att jag inte kunde kontrollera söthet/kärlekskänslorna för henne då, haha!

    Skapligt jobbigt för min mamma som aldrig kunde låta oss vara ensamma tillsammans dock..

    Svara

  • Jonna

    |

    Jaaaa hela tiden, när det gäller katter, hundar och min sambo haha ;D pussar ihjäl honom hela tiden för att han är så go 😀

    Svara

  • Sara

    |

    Har också läst något om det där med känslorna fast om katter. Du kanske känner igen att om man gosar länge med en katt så kan det efter ett tag bita tag i dig eller sätta klorna i dig. Den kan liksom helt oprovocerat hugga tag i en när de är som mysigast, och det var något med att den liksom måste typ avreagera sig, för att de blir för mysigt eller va det nu va. Nu blev detta väldigt luddigt för att jag kommer inte ihåg hur de var men du kanske fattar ändå haha.

    Svara

  • daniela

    |

    åååh vilken söt hundvalp!!!

    Svara

  • fröken josefine

    |

    Hahaha, så är jag också! På hundar, katter, bebisar, min sambo, söta bilar osv 😛 vill krama sönder och bitas. Jag har läst någonstans om söthets-aggression, men jag vet inte 😛

    Svara

  • Elin

    |

    Haha, jag hade nästan glömt den där känslan! 😀 När min lillasyster var liten kunde jag ofta känna att jag ville krama henne så hårt jag bara kunde. Det var smått obehagligt, hon skulle ju ha blivit mos. Men att bita ihop hårt hjälpte faktiskt lite och gjorde att känslan gick om snabbare.

    Svara

Lämna en kommentar

Arkiv