Åhhh, jag har börjat följa ph. Jag lovade mig själv att jag inte skulle göra det den här säsongen (efter den där Jeppe-grejen förra gången lovade jag mig själv att inte se på skiten igen, mådde ju DÅLIGT…usch), men nu är jag fast. Men inte så konstigt kanske, har så tråkigt om dagarna. Behöver något. Lite drama i ensamheten och mörkret gör dagen lite bättre, haha.
Jag gjorde kycklinggryta med röd curry och kokosmjölk förra veckan. Så gott, älskar det! Men jag använde mig av en typ av chili jag inte är van vid, så det blev alldeles för starkt och jag var tvungen att ha i dubbelt så mycket kokosmjölk. Så idag när jag skulle värma rester bestämde jag mig för att helt enkelt ta i lite vatten och äta det som soppa istället. Är trött på ris! Bra idé i alla fall. Dessutom är det ju soppväder och allt.
Är så väldigt uttråkad. Så jag tänkte att vi kan titta på hur mitt liv såg ut för prick ett år sedan. Tur att man har en blogg.
• Jag var på sittning med klassen och såg ut såhär. Tråkigt att vi inte haft sittningar på länge. Men det blir väl så när alla är utspridda på praktik och olika kurser.
• Jag var trött hela-hela-hela tiden.
• Jag dejtade Johannes som då gick under namnet ”dejt” i bloggen. Lite sådana här hemliga bilder dök upp.
• Veckorevyn nominerade mig till Tidskriftspriset och jag blev vald som en av tre nominerade i kategorin ”Årets krönikör”. Så stolt jag blev! Jag åkte upp till Stockholm och gick på gala. Jag vann tyvärr inte, men coolt ändå.
• Hela clementinskalar-grejen sattes igång. Det är sjukt att det blev så stort. Jag var ju ironisk liksom. Det roliga är att folk som inte ens läser min blogg ibland har hört om det där. ”Jaha, du är hon som stör sig på hur folk skalar clementiner”, säger de.
• Jag och Johannes var på studentfest med barnkalastema. Vi var med i en tryckaretävling och vann med motiveringen att vi ”såg så kära ut”. Alltså naw. Vi blev ihop den kvällen. Det sa jag dock inte till er ännu. Mer om det senare i veckan. På lördag firar vi ett år!
• Jag var på rättegång angående min stalker och hade ett väldigt jobbigt dygn. På vägen hem från Göteborg hade jag så ont i magen att jag inte kunde sitta rakt upp. Jag levde på Samarin.
• Det HÄR hände. Och efter det drev jag en del med att Betty inte fanns. Till exempel lade jag upp den här burgaren som inte fanns.
• Jag åkte till Norge och tog denna bild när vi blev stoppade i tullen. Jag skrev att jag var badass som vågade ta bilden och att jag bara ”yoloar genom livet”. Jag nämndes i en artikel i språktidningen eftersom jag använde ordet ”yoloa” vilket de utsåg till att vara veckans nyord. Haha, så random.
Där har vi mitt november för ett år sedan. Ja, och sen var jag såklart helt vanlig och gick i skolan och tvättade och grejer, men hur kul är det att sammanfatta det? Nä, precis.
När jag åkte tåg idag frågade en kille som satt i sätet mitt emot om jag kunde passa hans påse under tiden han gick på toaletten. ”Javisst, det är inga problem”, svarade jag. Men det ångrade jag ganska fort.
När det hade gått fem minuter och mannen inte kommit tillbaka började jag bli orolig. Tänk om han gått av tåget och glömt påsen? Vad ska jag göra när jag behöver gå av? Ta med den? Låta den vara kvar? Ååhh, jag vill inte ha detta ansvar!
Efter tio minuter började jag bli ännu mer orolig….tänk om det är en BOMB?!! Tänk om han gick på tåget, lämnade en bomb och sen gick av? Men varför skulle någon vilja bomba ett Öresundståg? Fast vad vet jag. Det vill man kanske. Det är inte som att sådana grejer brukar vara logiska. Visst tickar den ändå lite?? Hur gör man när man ska desarmera en bomb då? Vilka kablar är det man ska klippa av? Finns det ens kablar, eller är det bara på film? Ska jag googla?
Efter femton minuter började jag istället se mig omkring efter kameror. Jag tänkte att det säkert var ett social experiment och jag blev smygfilmad för att de ville se min reaktion. Jag har tydligen blivit helt störd av alla dessa artiklar och länkar som delas i sociala medier hela tiden. Jag såg framför mig rubriker som ”A man asked a girl to watch his bag while he went to the bathroom, what happens next is amazing”. Vad vill de att jag ska göra då? Sitta kvar snällt och vakta? Säga till någon? VAD ÄR RÄTT ATT GÖRA? Åhhh, jag kommer ju bli hånad bland kommentarerna…….
…..och mitt i det resonemanget kom mannen tillbaka. Han hade inte glömt den, det var inte en bomb och jag blev inte smygfilmad (vad jag vet). Han tackade så mycket för hjälpen och jag kunde återigen återhämta mig från min skenande fantasi och paranoida tankegångar.
Jag har suttit hur länge som helst och försökt komma på något vettigt att skriva. Men nä. Det enda jag kan tänka på är att 1) jag är uttråkad 2) vädret är tråkigt 3) det är kallt 4) jag orkar ingenting 5) jag har träningsvärk i rumpan 6) jag önskar att det kom nya avsnitt av Greys varje dag.
Två selfies på det. Från en dag då jag orkade fixa håret och grejer.
Jag har haft ett mysigt dygn med min kära. Vi träffas typ aldrig numera känns det som. Han pluggar i Helsingborg och jag i Malmö, dessutom har vi mycket att göra. Så det blir så. Överlever ju ändå, men tråkigt!
Igår passade vi barn. Lista på saker jag gjorde för första gången någonsin igår:
1) Körde barnvagn.
2) Matade bebis (med sked, det var första gången med flaska förra veckan).
3) Borstade tänderna på femåring.
4) Fick bebis att sluta gråta.
Sen spelade vi spel med Johannes syster och hennes man och sen åkte vi hem och sov.
Morgonen idag såg ut såhär. ”Tur att jag inte alltid är ihop med med 8-åring i alla fall”, sa J när jag absolut ville ha chokladmjölk. Men alltså vadå? Gott ju? Dessutom blir allt vuxet när man dricker ur vinglas.
Usch vad kallt och blåsigt det är idag. Jag väntar på tåget. Ska åka in och möta upp J, sen ska vi umgås med hans syskonbarn hela dagen. Det ska bli mysigt! Det blir verkligen en lugn helg. Så skönt.
