Svar på några av era senaste kommentarer
Bra bloggare förtjänar det bästa. 
Men Egoina jag har en fråga som jag hoppas du vill svara på. Hur hanterar du stress? Jag studerar också kommunikation och just nu läser jag två kurser parallellt och de här kurserna är skapade utan någon kommunikation alls ironiskt nog. Om mindre än två veckor har jag två deltentor med en dags mellanrum och det är så mycket att läsa från så många olika böcker och det gör mig väldigt stressad och jag får ångest. När jag väl blir stressad kan jag inte koppla av med någonting utan allt bara snurrar och det känns som jag blir nedtryckt och inte får någon lust. Jag försöker strukturera upp allt så gott det går trots att lärarna motarbetar det med eget ostrukturerat upplägg men när det är så mycket att läsa blir jag extremt stressad. Har du några tips på hur jag kan hantera min stress? Något som du brukar göra eller tänka på för att kunna plugga utan att falla sönder?
– Jag brukar göra listor. Inga orealistiska sådana där jag skriver allt jag måste göra hela veckan på en dag, utan jag skriver det jag absolut måste göra för just den dagen. Sen skriver jag också ”vecko-deadlines”. Sådana grejer som inte är jättebråttom, men som måste bli klara under veckan för att få någon form av översikt. Prioritera det absolut viktigaste och försök hinna med det. Ta en sak i taget, om du fokuserar på en sak åt gången så stressar du inte upp dig lika mycket. Du kan ändå inte göra allt på en gång. Så andas och följ listan 🙂 Sen måste du komma ihåg att du är bara människa. Ibland blir vi överväldigade och ibland går det inte att få ihop allt. Det som är tur är att man (oftast) får en chans till. Du kommer klara det i slutändan. This too shall pass.
Hej Regina!
Tänkte bara fråga vart du har köpt din tv-bänk? 
är på jakt efter en i den storleken ungefär och tyckte den var superfin! Kram
– Tack! Den är från Jysk. Jag vet inte om den finns kvar. Jag köpte den billigt eftersom det var ett visningsex. Den har en liten spricka, men jag tycker inte att det syns, så det gjorde mig ingenting.
Tänkte fråga en grej som inte alls har med inlägget att göra! Har sett att åtminstone en storbloggare skrivit att hen tror att bloggvärlden är påväg att dö ut typ. Själv är jag skeptisk till det. Nog för att saker som rör sociala medier bara brukar hålla under en begränsad tid, men jag tycker ändå att blogg-konceptet känns som något hållbart. Många gillar att skriva, många gillar att läsa, och många har ett behov av att se vad andra människor gör osv.
Dessutom har ju Facebook faktiskt hållt rätt länge, även om det känns som att dom flesta bara kollar fb flera gånger dagligen men aldrig uppdaterar.. Så det finns ju sociala grejer som håller ett tag! Dör ju mest ut när det kommer något nytt och bättre, men jag har svårt att se vad som skulle ersätta bloggarna? Instagram finns för bilder, bloggar för text (och bilder), så det enda är ju om det skulle kombineras (typ Mikz) men jag vet inte?
Det jag undrar är helt enkelt hur DU ser på saken? Tror du att bloggkonceptet är hållbart eller är det på väg att dö ut? Skulle vara kul att läsa ett inlägg om hur du ser på saken!
– Oj, bra fråga. Alltså det har ju pratats om att ”bloggarna kommer dö ut” hur länge som helst nu, men jag har i alla fall inte märkt av att det avtar. Jag tror precis som du skriver att det finns ett intresse och blogg-konceptet i helhet är svårt att ersätta. Men det har ju tillkommit en massa nya former av sociala medier och jag tror det finns en del bloggtyper som gör sig bättre i andra medier och kontexter, till exempel modebloggar. En blogg som endast går ut på att visa bilder kan ju lika gärna vara på Instagram då det blir enklare för följaren. En blogg med mycket text kanske gör sig bättre som podcast. Men om vi skulle ta just min blogg som exempel så ser jag ännu inte ”utgångsdatumet”. Men det kommer väl, som du nämner så dör det mesta ut. Jag tror dock inte att det är snart. Hur som helst så är det ju ”läsarna som bestämmer”. Slutar alla läsa så kommer jag antagligen sluta blogga. Som med Lunarstorm, det var ju typ ingen kvar, så det var inte så att någon blev ledsen (tror jag i alla fall?! haha).
Då undrar jag vad kriskommunikation är?
– Jag tog den här bra:iga förklaringen frän nätet: ”Kriskommunikation handlar om kommunikationen som sker inom och mellan intressenter, individer och grupper före, under och efter en svår påfrestning i företaget”. Exempel på kriskommunikation är till exempel det som händer mellan Oatley och Svensk mjölk just nu, eller hur Findus hanterade hela hästköttsskandalen. Jag vill alltså gärna arbeta med ett varumärke och få det att stå starkt trots att det blåser. Hur hanterar man krisen på bästa sätt (eller kanske till och med vänder den till en fördel) och hur förebygger man så att det inte händer överhuvudtaget? ANSTÄLL MIIIIG.
Egoina, du borde förresten ha en typ “chatt” i ditt kommentarsfält nångång. Verkar ju vara ganska många ungdomar som har många frågor & funderingar, och om jag inte misstar mig är vi några äldre som hänger här också?
– Ja, det hade varit kul. MEN, det hade tyvärr tagit alldeles för mycket tid. Bara att svara på dessa inlägg tar mig 1-2 timmar. Så som det ser ut idag har jag tyvärr inte tid med det. Men du kanske menade att ni skulle chatta med varandra? För det får ni såklart gärna göra 🙂
Hej, skulle du kunna länka dina inlägg om att skriva krönikor i ett inlägg, och kanske skriva några extra tips på vad man kan skriva om? Har det i skolan nu, hade vart till jätte stor hjälp! PS, följt din blogg sedan jag var 9 år alltså 2008 och älskar den fortfarande
– Allt krönika-relaterat finns i kategorin ”krönikor”. Nästan allt i alla fall. Mina tidigaste krönikor finns tyvärr inte där eftersom jag skapade kategorin så sent och det hade varit ett himla projekt att hitta alla inlägg. Tack vad glad jag blir 🙂
Aaaah!!! Jättefin klänning, var har du köpt den?!
– Tack! Den är från Nelly.
vad brukar du göra när bokstavligt allt går åt helvete? känns som mitt liv brakar samman just nu och jag vet inte alls vart jag ska ta vägen längre, vet inte ens om jag orkar. vill bara lägga mig ner och dö på fläcken…
– Kryper under täcket och bara skiter i allt. Sen tar jag tag i allt igen nästa dag. Det är svårt att svara på när jag inte vet vad som hänt. Men det mesta går att lösa. Hang in there! ♥
Kom på att jag har en till fråga till dig! Plattar du ditt hår varje dag eller har du någon magisk duschprodukt som gör håret rakare att rekommendera? Jag har haft superrakt hår hela mitt liv men nu när jag blivit 23 har det plötsligt blivit jättevågit i underhåret, (jättekonstigt!) så nu behöver jag lite tips på hur man får det rakt! (dina läsare får jättegärna också komma med tips! )
Ps. Superkul att du börjat svara på så många frågor!
– Nja. Alltså jag har gett upp. Men det har blivit bättre sedan jag började använda dyrare shampoo och inte tvättar håret lika ofta (mindre frizzigt liksom). Jag sover med håret i fläta och undviker att borsta det om jag inte har tillgång till plattång. Annars plattar jag varje dag, även när håret är lockigt så har jag egentligen plattat det (så att det inte ska vara för lockigt). Det går bra så länge det inte är fuktigt i luften. Haha, du skulle sett hur det såg ut när vi var utomlands i sommar. Jag gick runt såhär:
Hej, längst uppe på bloggen finns det ju en stor reklamremsa och för tillfället visar det bl.a. reklam om vaccination mot kondylom och livmoderhalscancer. Om jag inte minns fel så har du skrivit att du inte vill tipsa om vaccinet så tänkte bara att du borde veta om att det finns där. Tack för en superbra blogg! ♡
– Ja, jag såg det. Det gör mig ingenting. Folk får gärna veta att vaccinet finns och sedan ta ett eget beslut. Men jag vill inte förespråka det personligen.
0
l
| #
Till dig som vill ge upp för att allt går åt helvete.
Det här året har varit det värsta i mitt liv, jag har haft inbrott, min farmor gick bort, jag hade tre mycket svåra och långdragna sjukdomar precis efter varandra och tidigare i höst fick jag reda på att jag har cancer. Jag får inget csn (för att jag varit sjuk) och jag bodde i studentbostad och när jag inte klarade mina poäng slängde dom ut mig. Men vet du? Det går. Det löser sig! Man får ha dagar när man bara ligger och tycker synd om sig själv, men se till att inte alla dagar är såna. Du kan! Be om hjälp! Det finns människor som arbetar med att hjälpa till när det skiter sig. Det är okej att be om hjälp, det är okej att vara ledsen. Ge inte upp! Jag tror på dig och skickar energi och värme!
Stor kram!
Svara
D. DeMarkey
| #
bra frågor och mycket bra svar! Tack
Svara
RMCK - en skönhetsblogg
| #
Du kommunicerar i alla fall väldigt bra med dina läsare! 😀
Svara
Egoina
| #
Alltid något 😉
Svara
ayyye
| #
hej! jag har två frågor som inte har något med varandra att göra. däremot har det med ditt senaste svar-inlägg att göra. först; skulle du kunna visa en bild på ditt hår när du inte ”gjort något” (plattat, använt produkter osv) med det? vill se hur det ser ut helt naturligt! om du redan gjort det kanske du bara kan länka inlägget? har letat men inte hittat något 🙂 sedan tänkte jag också fråga vad för sorts musik du lyssnar på? har du någon favoritartist/band eller vad du tycker du om rent allmänt? kram!
Svara
jh
| #
Då måste jag undra. Är inte företag oftast i blåsväder för att de gjort eller gör något dåligt? Känns det i så fall inte omoraliskt att hjälpa dem i just den situationen?
I så fall tycker jag att det verkar som en bra idé att då alltid ha som mål att förbättra orsaken de kom i blåsväder för i första hand. Kanske redan innan de ens hamnar i blåsväder. Tex för barnarbete, kemikalier, dåliga arbetsförhållanden, pengafusk med mera med mera. Annars låter det lite som om man hjälper dem med att (åter-) stärka sitt varumärke bara för att inte skada företaget.
Svara
Emma
| #
Till dig som pluggar (första frågan) du behöver inte stå ut med vad som helst heller! Om du läser inom ett program som är heltid ska studierna motsvara heltid. Själv kontaktade jag studieombudsmannen på min skola igår eftersom min arbetsbörda är orimlig just nu, här är det också två parallella kurser som inte alls har samverkat. Hon höll med så nu hoppas vi på att det går att lösa på något sätt
Svara
Lisa
| #
Hej finaste Emma. Det var jag som skrev frågan och jag är så himla glad att Egoina svarade. 🙂 Det verkar som vi är tvungna till att stå ut med vad som helst oturligt nog. Jag studerar till Webbkommunikatör på en Yrkeshögskola [läser det som Egoina läser] och det är verkligen ostrukturerat. Vi försöker prata med dem och få dem att förstå men det tycks inte gå in för ledningen ligger och pressar på hela tiden och därför får ingenting ändras. Vi ska ha ledningsmöte nästa vecka och klassmöte på torsdag så jag hoppas verkligen att det här kommer nå fram men det känns inte så.
Och under hela kursen ska vi ha 12 böcker som sammanlagt har gått på över 3500 och de ser inget fel i det. Jag har studerat på Universitet tidigare och det här är verkligen värre än Universitetet.
Svara
Emma
| #
Näe fan vad trist hurru! Jag pluggar på Stockholms universitet och på min institution verkar de iaf ha ett gott samarbete med studentråd och studentombudet. Just det här upplägget jag läser nu ska tydligen inte finnas kvar nu men det hjälper inte mig just nu..Håller tummarna för att det löser sig för dig!
Svara
Lisa
| #
Tusen tack! Ibland undrar man ju hur de tänker haha. Ha en bra onsdag! 🙂
Svara
Isabelle
| #
Hej! Eftersom du alltid brukar ha så bra svar så hoppas jag att du kan ge mig några bra tips!
Jag går i trean på gymnasiet, och min kompis går ett år under mig. Vi har känt varandra i snart 5 år, och varit jättebra vänner. I somras bråkade vi om en liten grej som förstorades upp. Vi har inte pratat sedan dess, och eftersom vi går i olika årskurser har vi inga gemensamma kompisar, och träffas därför inte. Jag undrar hur jag nu ska ta steget till att bli vänner igen?
Svara
Alexandra
| #
Hej Egoina! Vill börja med att tacka för en fantastisk blogg!
Min fråga är.. Du fick ju för ett tag sen reda på att du hade en cellförändring på äggstock/livmoder.. Jag undrar.. Hur går man vidare i något sånt?
Jag har precis själv fått reda på att jag har en cysta på min äggstock som är stor som ett 1 kilos margarinpaket och inuti den växer det flera mindre cystor.. Min äggstock är alltså inte mycket att komma med längre så den ska opereras bort.. Alltså jag försöker hålla humöret uppe och jag umgås med bra vänner men när kvällen kommer är allt jag känner för att lägga mig under täcket och gråta och funderar massa på om jag kommer kunna få barn och sånt.. Hur handskades du med detta? Kram
Svara