Idag firar jag och min pojkvän två månader från det att han kallade mig sin flickvän av misstag (gulle!) och vi bestämde att vi skulle bli ihop.
Två månader är väl egentligen ingen big deal. Men jag tänkte att jag skulle vara gullig och överraska honom med något ändå, OCH ta slut på allt julpapper som bara skräpar omkring.
Så jag köpte en ny tandborste som han behövde, samt en smak till Sodastreamern som han gillar. Alltså sånt som jag nog hade köpt ändå.
Och slog in det ”fint”.
Sen sa jag ”graaaaattiiiis”, gav honom paketen och han öppnade dem. Jag tänkte att jag var den bästa flickvännen i världshistorien. Men så sa han ”då måste du ju få din present också” och gav mig den här:
Så söt! Han hade köpt en riktig present.
Och hade stått och valt ut praliner med omsorg. Dessutom fanns det…
…ett undre lager också. Hur många praliner som helst!
Jag känner mig tom. Vi såg klart Breaking bad igår. Åh, vad jag hatälskar den serien. Men ska inte spoila något för er. Nu tänkte vi se Sherlock, därefter Planet Earth serien och sen Suits. Inte idag alltså, men det förstod ni nog. Serier är cirka det bästa med livet.
Nu ska jag sova. Stor dag imorgon. Först till skolan, sen på praktikintervju och efter det, om jag hinner, ska jag kanske lyssna på Gudrun Schyman som kommer att vara på Folkets hus i Landskrona.
Jag spillde kaffe över HDs årsredovisning. Helt klart ett tecken på att det här med ekonomi inte är min grej. Inte för att jag tvivlade, men ändå.
Min mejlinkorg är som oftast bara ett enda stort ångestmoment. Det går ibland dagar innan jag kollar min mejl för att jag helt enkelt mår dåligt. Jag har inte tid att svara på allt och det är så många måsten där att jag blir galen. Men igår blev jag så glad över två bra-iga mejl.
Det första var från Josefin Knave som jobbar på Veckorevyn (och väntar barn!!!! in och läs). Hon hade korrläst en av mina krönikor och ville berätta att hon tyckte att mina krönikor är bra. Hon avslutade mejlet med ”glöm inte bort hur bra du är på det här”. Alltså hur glad blir man inte? Började nästan gråta. Det är så fint när människor tar sig extra tid för att göra någon annan glad.
Det andra var från en tjej vid namn Gabriella som fått sin första krönika publicerad (!!!). Hon frågade en gång i en frågestund hur man skulle gå tillväga för att bli publicerad. Och jag hade svarat något i stil med ”satsa och kör”. Och nu har hon alltså blivit just det: publicerad. Hur kul är inte det? Hon ville tacka för att jag inspirerat henne. Började nästan gråta när jag läste det mejlet också. Så glad jag blir!
Jag gick och lade mig innan 23.00 igår. Det kanske inte låter tidigt för er, men det är det för mig. Jag såg liksom inte ens klart Paradise Hotel. Då är man trött!
Men trots detta vaknade jag hur trött som helst vid 11.00, förstår inte hur det är möjligt. Nu ska jag försöka klara mig igenom tre timmars ekonomibabbel. Det ska nog gå.
1) Det heter ”eftersom” och inte ”eftersom att”. Pinsamt att det stod i vår B-uppsats hela sex gånger. Skärpning på dig! Bloggande är en grej och akademiskt skrivande en helt annan.
2) När du börjat titta på en serie och kommit några säsonger in och allting börjar kännas bra efter diverse kriser. Karaktärerna är lyckliga, allt funkar och så vidare, STÄNG DÅ AV. Låtsas att serien slutar så och fortsätt med ditt liv. Titta inte vidare. Gör du det blir allt kaos. Åhhhh, hatar Breaking Bad nu. HATAR.
3) Det heter ”bechdel-test” och inte ”bechamel-test” som du alltid säger. Det är stor skillnad på att undersöka kvinnors framställning i film…och sås man har i lasagne.
4) Skicka inte in en komplettering som du kämpat med i flera dagar på hela åtta sidor utan ditt namn på. Inte det smartaste du gjort denna vecka. Visserligen är det bara måndag. MEN ÄNDÅ. Ribban sattes ju högt, not.
Jag började en ny kurs idag. Ekonomistyrning, finansiell analys och ekonomisk rapportering för att vara exakt. Jag har varit rädd för denna kurs sedan jag påbörjade min utbildning och fick veta att vi skulle läsa den, och nu är det dags. Det kändes dock helt okej första delen av första föreläsningen. Så bra att jag började tänka på hur stolt min mamma (som jobbar med ekonomi) kommer att bli över att jag kan allt det här och att jag visst lärt mig massor av att ha ett eget företag….men sen tappade föreläsaren mig. Fy helskotta vad tråkigt det var.
Jag lovar att jag ska lägga mig klockan 21.00 ikväll och vara så pigg som det någonsin går att bli imorgon och förstå absolut allting. Eller förstår gör jag ju, jag ska bara orka lyssna på alla miljoner begrepp.
I övrigt har jag en typisk måndag och har gjort typiska måndagsgrejer som att storhandla samt skriva veckans todo-lista med saker som aldrig blir gjorda. Eller är detta veckan det händer?!?!? Kan vara!
