Världens bästa kille kom och överraskade mig. Så då får man faktiskt ta en julmust- och clementinpaus.
Jag såg Paradise Hotel precis också. Känner att jag blir lite dummare för varje gång jag tittar på det. Men det är tur att jag är så galet smart, så att jag har lite att avvara.
Jag har fullt upp med saker att göra denna vecka. Jag ska söka mer praktik, skriva personliga brev, göra några jobbrelaterade saker, en forskningsplan ska vara inne på onsdag och jag måste skriva en komplettering på 2000 ord (förstår inte hur jag ska lyckas med det, verkligen ett straff och inte en vettig uppgift) eftersom att jag ska på rättegång på torsdag. Mer om rättegången senare, jag mår väl inte helt bra angående det. Men det ska bli skönt att få det överstökat.
Och ja. Som om inte det vore nog så åker jag till Norge över helgen OCH har tenta på tisdag. Hujedamig.
Och så tvättar jag mitt i allting. Tvättoutfittor är bäst.
Vi hade tävling om vem som kunde få flest fel. Faktiskt svårare än vad en kunde tro. Men jag vann. Hah.
Och ja. Jag spelar Quizkampen. Är sen, hänger inte med i utvecklingen och blabla. Jag är i alla fall inte en av dem som spelar Wordfeud fortfarande. Finns gränser även för mig.
Man får inte lite panik när man kommer till skolan och klassrummet är helt tomt. Jag är dock säker på att jag läst rätt på schemat. Jag är alltså först. FÖRST.
Det ska vara en gång till allt.
Okej.
Det kaaan vara så att det satt två personer bakom där bilden togs. Men ändå. Nästan först.
Den var jättegod. Nog inte den godaste jag ätit, men ni hängde ju med på resonemanget i föregående inlägg. ”Jag glömde att köpa blabla”, ”oj jag har ingen blabla” och ”den kommer nog inte bli så god som jag trodde” hördes under tiden han lagade. Man ska ju undersälja i FÖRHAND, inte när maten nästan är klar. Då är det för sent. Åh. Så orutinerad. Men han är rätt söt ändå. Jätte jätte faktiskt.
I övrigt har jag varit duktig och gjort massa vettiga saker idag. Bland annat sökt jobb, bokat resa och fixat med praktik. Jepp. Jag hör applåderna hela vägen hit.
Jag sitter hemma hos min dejt som ska laga Chili con carne. Han hävdar att han gör den absolut godaste i hela världen. Snacka om att sätta press på sig själv.
Tipset är ju att underdriva. Säger någon att ”nu ska du få se den bästa filmen du sett i hela ditt liv” kommer man inte att tycka att den är det. Oavsett hur bra den är. Ribban är satt för högt. Det är en oskriven regel (numera skriven, hah) att en hög förväntning förstör upplevelsen. Alltså borde han säga att han gör skitäcklig Chili con carne.
Men vi får väl se. Han kanske blowar min mind osv.