Egoina: Alltså, det är inte mitt fel att jag köpte chips.
Andreas: Inte?
Egoina: Nej, jag hade inga kontanter och skulle ta det på kort. Men då fick det inte vara under 50 kronor, därför var jag tvungen att köpa chips också.
Andreas: Men så får de inte göra.
Egoina: Nej, jag vet. Men jag orkade inte argumentera.
Andreas: Amen nej! Det är inte okej! Jag ska gå tillbaka och…
Egoina (avbryter): Alltså… Det gör inte jättemycket för min del.
Jag vaknade av att Mimi stod och tittade på mig såhär. Typ ”När ska vi gå ut egentligen?!?!?!??!!!”
Så det var bara att gå ut. Här hade hon fått syn på något intressant.
Och här kissar hon. (Förstår inte varför hon alltid får för sig att göra sånt på de mest olämpliga ställena. Vi kan gå på gräs hur länge som helst, men sen sätter hon sig ändå och bajsar utanför Andreas dörr).
Vi gick förbi Jacob som flyttade idag och Mimi ville jättejättejättegärna hänga med. Nästan omöjligt att hålla henne från bilen.
Nu är hon nöjd och vill mysa.
0
Igår.
Egoina: Åh… Jag har så mycket finnar just nu. Mår dåligt över det.
Andreas: Titta på mig.
Andreas: Hahaha. Du ser ut som Darth Maul.
Egoina: Amen nej, vad taskigt! Jag sa precis att jag mår dåligt över det och så säger du så.
Andreas: Men du vet väl inte ens vem det är?
Egoina: Nej, men ändå.
0
Jag har lite dåligt samvete över att jag sovit halva dagen, men sen så läste jag att det är den internationella sovdagen. Så det känns okej ändå.
Det är ju rätt svårt att låta bli att bli trött när den här hårbollen ligger på mig hela tiden:
Idag blir det varumärkeskommunikationsplugg (världens längsta ord?), jag missade senaste caset och får därför komplettera sex sidor istället. Jippiyej.
0
Tänkte skita i att blogga då jag är så jäkla irriterad på vissa av er. Men sen kom jag fram till att de flesta av er faktiskt är helt genomunderbara. Så jag ska fokusera på er istället.
Alltså ååååååh, vad skönt det har varit att inte ha tusen saker som jag ”måste göra” idag. Jag gick i affären och gav mig själv privilegiet att välja vad som helst till middag. Vad det blev? Makaroner och köttbullar. Haha, så fail. Jag som knappt tycker om det. Men fick ett mega-nostalgi-behov då jag inte ätit det på en evighet.
Ketchuphjärta as always.
Sen tvingade Andreas mig att se på Sagan om Ringen. SOM HAN HAR TJATAT. Det är helt sjukt att vi har träffats i över ett år och jag fortfarande har lyckats undvika filmerna. Men idag så. Jag ska erkänna att det inte var så farligt som jag trodde, men dock väldigt långtråkigt.
Egoina: Alltså, jag orkar inte se mer.
Andreas: Det är lugnt. Del ett är snart slut ändå.
Egoina: Aha, är det bara två filmer kvar sen då?
Andreas: Nej, alltså…detta är del ett på FÖRSTA filmen. Det är tre delar på varje film.
Egoina: …
Han berättade förresten nu att det dessutom är ”extended version”. Vad fan.
0
Jag ska passa Mimi hela helgen. Ja, jag vet. Helt sjukt att jag fått det ansvaret. Speciellt med tanke på att det är mammas ögonsten och hon refererar till henne som min ”lillasyster”. ”Får jag ta hand om Mimi om du inte skulle kunna längre”, frågade jag en gång. ”Absolut inte”, svarade mamma. Skämt eller allvar, jag vet inte.
Mamma var här precis och lämnade lite mat och annat viktigt. Trodde först att hon skulle komma med en tjock pärm och bruksanvisning, men inte denna gång.
Mamma berättade att hon har separationsångest. Rätt kul när jag tänker tillbaka på min barndom och faktumet att hon var helt fine med att jag åkte till Norge långa perioder flera gånger om året när jag var liten. Och nu blir hon gråtfärdig för att lämna bort sin hund en helg.
….
Jag börjar förstå den där syskonrivaliteten som kan uppstå. Fast no worries. Jag ska ta bra hand om henne, lovar!
Mimi hade också separationsångest. Mamma skulle hämta sin väska som jag lånat och då hoppade Mimi i och totalprotesterade. Eller så kanske jag placerade henne där för att jag ville ta en bild. Kan vara så också.
Hundmat. Ser vidrigt ut, men Mimi hoppade lycklig när mamma plockade upp allt från väskan.
0