Jag har pluggat och läst mer den senaste veckan än vad jag gjorde under tre hela kurser på Malmö Högskola. Det känns ganska sjukt!
Dessutom har det hänt en del andra saker på sistone (känner mig både sårad och sviken av några människor jag bryr mig om) plus att jag har fått en miljon nya intryck. Så snart känns det som att huvudet ska trilla av eller eventuellt sprängas. Det är en märklig typ av trötthet. Kroppen är liksom inte trött, men eftersom huvudet inte fungerar orkar inte kroppen heller.
Det blir rehab i helgen, bara det att det fortfarande är TISDAG?!? ÅhååhååÅÅH.
Spontan tanke på tåget idag när jag lyssnade på musik:
Hoppas ingen tror att jag är en sån där som matchar hörlurarna efter vilka kläder jag har på mig. Orange blus OCH orangea hörlurar kändes för bra för att vara en slump, liksom.
Klasskompis: Du söker bara på artikelns namn på blabla.
Egoina: Jo, men jag gjorde så. Fast det kom upp en bok, inte en artikel.
Klasskompis: En bok?
Egoina: Ja, ett dokument på typ sextio sidor.
Klasskompis: Ja, det är det som är artikeln?
Det vid sådana tillfällen man vill lägga till ett nervöst skratt och säga att man bara skojade.
När läraren sa ”artikel” förväntade jag mig en liten spalt som jag kunde läsa på bussen på väg till skolan och inte sextio sidor. Känner mig lurad på sidor.
Vad mogna folk är på universitetet som klottrar på bänkarna. Men ändå gör det här mig glad på något sätt. Någon har strukit över droger och skrivit kärlek.
