Jag bjuder på tre pinsamma situationer jag varit med om de senaste veckorna:
1) Var ute och gick med Jacob. Skulle gå upp för en trappa och läste ”snubbelrisk” på en skylt. ”Gud vilken löjlig skylt”, sa jag till Jacob. Vad tror ni att jag gör? Jo. Snubblar.
2) Hade fest och efter lite övertalning ställde en av killarna sig upp och sjöng. Han är alltså duktig och kan sjunga. Efteråt frågar jag om han har sökt till Idol. Det har han inte. ”Vad bra, gör inte det”, sa jag. Jag menade eftersom att han inte skulle få någon ”idol-stämpel”, men det lät ju som att jag tyckte att han var värdelös.
3) Det finns tydligen spioner på gymmet. För mamma hade fått besked om att hälsa mig att ”löpbandet är till för att springa på”.
Jag förstår inte varför jag inte har twittrat tidigare. Varför har ni inte sagt något??? Okej. Det har ni väl. Men ni skulle tvingat mig.
Är lite förvirrad över att jag har fler än dubbelt så många followers på Instagram dock. Jag är inte ens bra på att ta bilder. Varför är ni inte med mig på Twitter? Hatar ni mig? Twittrar ni inte? Har ni ett liv? VAD ÄÄÄR PROBLEMEEET?
Alltså seriöst. Nu känns det personligt! Den muterade myggan (skiter i vad ni säger att det är, jag känner igen en muterad mygga när jag ser en) sitter fortfarande där och till och med närmare dörren nu. Den är definitivt ute efter att suga ut allt mitt blod och döda mig.
Stod och tittade på den en bra stund utan att veta vad jag skulle göra. Försökte kasta en pinne på den, men den satt bara kvar. Hardcore mygga. Jag vill inte skada den, jag dödar aldrig några djur. Inte ens muterade myggor.
Så jag började fundera på om det fanns ett annat sätt att ta sig in i trapphuset. Hittade till slut en undergång från trapphuset bredvid. Fyyyy vad läskigt. Trodde att jag skulle kissa på mig och tänkte att ifall det fanns något monster där nere (eller mördarsugen uteliggare) så är det bra att jag har allt dokumenterat.
Här har ni filmen. Ni kan väl låtsas att det är Fångarna på Fortet eller något:
Den här reklamen alltså. De hade inte skrivit så om det inte vore för att det faktiskt fungerade. Vill inte dra alla män (och kvinnor?) över en kam eller så. Men seriöst.
Jag lär väl få stå här ute för evigt. För jag tänker minsann inte gå närmare det där fanskapet. En muterad mygga som ni kanske ser. Är helt säker på att den kommer attackera mig och suga ut allt mitt blod. Och sen är jag död. Japp. Död.
Saknar min lägenhet dock. Men ändå. Bättre än att vara död.
Mamma var här precis och fixade med ekonomin till mitt företag. Ska väl inte påstå att jag vet vad hon gjorde, men jag nickar och ser glad ut tills hon säger att allt ser bra ut. Och det gjorde det. Skönt.
Det blir ingen söndagsmiddag idag, men hon lämnade ingredienser så att jag kan göra egen middag senare. Hur gulligt är inte det då? Min fina omtänksamma mamma. Mimi verkade lite bättre förresten, hoppas att hon får hem henne snart.
