Vilket fint väder vi fick plötsligt. Hej sommar!
Ursäkta min frånvaro idag, men jag och Linda passade på att luncha i solen och äta en glass på stranden.
Servitören verkade tycka att vi behövde mycket bestick.
Kan man ha det bättre?
Oxfilé på toast.
Sen satte vi oss nere vid stranden.
Min utsikt.
David: Duuuu?
Egoina: Ja?
David: Kan inte du göra ostmackor?
Egoina: Jovisst.
David: Med ost!
Egoina: Nääääää. Det menar du inte?
01) Jag suckar aldrig med vilje. Suckar jag beror det på att jag behöver mer luft och det är aldrig något jag tänker över. Menar jag att sucka med vilje säger jag (töntigt nog) bara ordet ”suck”.
2) Har jag olika saker på min tallrik, till exempel olika mackor, måste jag äta allt samtidigt. Jag kan inte äta upp en macka och sedan fortsätta på nästa, utan jag måste byta macka hela tiden.
3) Jag har aldrig läst en hel bok någonsin.
4) Vid sju års ålder kunde jag nästan alla snuskiga ord och sexuella begrepp som finns eftersom Kamratposten, som jag prenumererade på, skickade hem ett litet svart häfte med all information.
5) På min och Davids första dejt (som då inte var en dejt) åt vi lunch på Burger King, spelade Super Mario hemma hos honom, stal majs från ett fält och badade i havet med kläder på.
Egoina: Jag mår inte bra idag.
David: Vad nu?
Egoina: Jag är jättevarm och sjukt seg.
David: Det är nog klimatförändringen.
Egoina: Menar du att vi var i Norge?
David: Ja?
Egoina: …
0David gillar inte leverpastej. Han hatar det. Bara doften får honom att vilja spy. Sedan vi har blivit tillsammans har jag inte ätit leverpastej en enda gång.
Men idag slog det mig. Jag måste ju köpa leverpastej. Alla vet vi att vi vill ha det vi inte kan få. Det kvittar vad det är. När jag var liten hade jag en kompis som inte fick dricka Oboy hemma. Varje gång hon var hos mig halsade hon Oboy för glatta livet. Man måste ju passa på.
Det får ju inte bli så att våra eventuellt framtida och för tillfället högst oplanerade barn hamstrar i sig leverpastej så fort tillfället ges. Hur konstigt hade inte det sett ut? Om de ätit upp hela paketet på dagis eller gömt några skedar pastej i väskan när de var på besök hos en kompis. LEVERPASTEJ liksom.
Nä. Så får det inte bli.
Jag köper numera in leverpastej i förebyggande syfte.
0
Spana in den här tjejens lår. Vad hände?
1) Konstig vinkel?
2) Photoshopmiss?
3) ?
???
Bild från www.nelly.com.
(Jag har spanat in andra bilder på tjejen, så jag vet att hon inte ser ut så). (Så att ni inte tror att jag mobbar ett handikapp liksom).
0Ni ställer en hel del frågor om Norge, så jag tänkte svara på alla i samma inlägg.
Är du norsk?
– Ja, både mamma och pappa är från Norge. Pappa bor fortfarande kvar.
När flyttade du till Sverige och varför?
– Jag var tre år gammal. Min styvpappa bodde här. Han gick bort när jag var tolv år gammal, men vi valde att bo kvar. Jag ser mig själv mer som svensk.
Kan du prata norska?
– Ja. Jag tycker själv att jag är ganska duktig med tanke på att jag flyttade hit när jag var väldigt liten. Men min svenska är mycket bättre och det norska ordförrådet motsvarar väl en tolvårings.
Har du ingen kontakt med din pappa eftersom du alltid bor hos din faster?
– Jo. Litegrann. Det är komplicerat.
Varför är du inte svensk medborgare?
– Jag ser ingen anledning.
Kan du göra en videoblogg när du pratar norska?
– Jag har funderat på det. Ska fråga om mamma kan hjälpa mig när hon kommer hem (hon är kvar i Norge). Kommer känna mig urdum om jag ska sitta och prata med mig själv.
Är du Jehovas Vittne?
– Nej, det är jag inte och inte mamma eller pappa heller. Men pappas sida är Jehovas Vittnen. De är de finaste människorna jag känner!
Jag älskade Pippi Långstrump när jag var liten och det var det enda jag kände till om Sverige. Den här bilden föreställer mitt första besök i Sverige när jag precis kommit in i hallen i min styvpappas radhus. Jag tittade mig omkring och sa sedan ledset: ”Men hvor er Pippi da?”.
0
